Specialistläkare är ett kunskapsintensivt yrke som förutsätter ett livslångt lärande. Svenska specialistläkares livslånga lärande och tillgången till kontinuerlig fortbildning ligger långt efter många andra länder. Svenska Läkaresällskapet anser därför att det behövs ett ordnat system för specialistläkares fortbildning.
Endast 22 procent av specialistläkarna har en fortbildningsplan, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Undersökningsresultatet tyder på att svensk sjukvård misslyckats vad gäller fortbildning för specialistläkare. Fortbildning för denna yrkesgrupp är central för patientsäkerheten och sjukvårdens utveckling. Till skillnad från läkares grund- och vidareutbildning så saknas det formell reglering av fortbildningen. Då detta är den längsta perioden i den yrkesverksamma läkarens gärning ställs särskilda krav. Därför behövs ett ordnat system för att säkerställa att alla läkare fortlöpande vidareutvecklar nödvändig kompetens för arbetsuppgifter de ställs inför, säger Hans Hjelmqvist, specialistläkare i anestesi och intensivvård, professor vid Örebro universitet samt verksam vid Örebro universitetssjukhus. Han är även ordförande i Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation och har i många år arbetat med fortbildningsfrågor.
”Vi har tagit fram en fortbildningsmodell som utformas av professionen.”
Otillräcklig fortbildning
Endast 26 procent av specialistläkarna anser att de får tillräckligt med fortbildning, vilket Hans Hjelmqvist betraktar som helt oacceptabelt.
– Många specialistläkare fortbildar sig i dagsläget på sin fritid, men det ska inte krävas för att hålla sig uppdaterad med utvecklingen inom sitt fält. För att vi ska kunna fortsätta erbjuda en högkvalitativ sjukvård krävs förutom ett ordnat system, bättre förutsättningar för fortbildning för specialistläkare. Ansvaret för fortbildning ligger hos den enskilde läkaren, men arbetsgivaren måste ställa resurser till förfogande. Fortbildning handlar i slutänden om patientsäkerhet. Läkare med uppdaterad kompetens kan erbjuda sina patienter vård av högsta möjliga kvalitet baserat på aktuella forskningsresultat, säger Hans Hjelmqvist.
Årlig fortbildningsplan
– Från Svenska Läkarsällskapets sida är vi övertygade om vikten av att inkludera hela professionen i den kontinuerliga fortbildningen. Vi har därför tagit fram en fortbildningsmodell som ägs, förvaltas och utformas av professionen. Varje läkare listar sina fortbildningsbehov i en årlig fortbildningsplan som utformas i samråd med arbetsgivare och sin specialistförening. Föreningarna har en nyckelroll i att utforma riktlinjer för fortbildning och även arrangera fortbildning, som är förankrad hos den individuella läkaren, arbetsgivaren och i respektive specialitet, säger Hans Hjelmqvist
Han betonar vikten av att läkares fortbildning löpande dokumenteras i en fortbildningsportfölj samt att fortbildningen genomförs i enlighet med CPD, Continuing Professional Development. Det är ett tillvägagångssätt som redan tillämpas i många europeiska länder.
– Det handlar inte i första hand om rätten till ett visst antal dagar årlig fortbildning, snarare vikten av kontinuerlig fortbildning som främjar ett livslångt lärande, avslutar Hans Hjelmqvist.
Endast specialistläkare har svarat på frågan.
Endast specialistläkare har svarat på frågan.
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.