SLS medlemsföreningar och sektioner om kunskapsstyrningen
Regionernas nationella system för kunskapsstyrning engagerar många av Svenska Läkaresällskapets medlemsföreningar och sektioner. Läkaresällskapets arbetsgrupp om hälso- och sjukvårdens organisation för kunskapsstyrning har följt upp en enkät som gjordes våren 2022 med att intervjua representanter från ett antal olika medlemsföreningar om kunskapsstyrningen.
Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte.
Kunskapsstyrningens tre delar är kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.
– Kunskapsstyrningssystemets syfte är att omsätta bästa kunskap i praxis. Vi kan konstatera att föreningarna vill bidra och har konstruktiva förslag, men involveras inte i tillräcklig utsträckning. En bättre samverkan mellan specialitetsföreningarna och kunskapsstyrningsorganisationen i att ta fram och implementera de nya kunskapsstöden är av största vikt för att de ska bli användbara och komma patienterna till godo, säger Catharina Ihre Lundgren, kirurg och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, ordförande i Svensk Kirurgisk Förening, vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet och ordförande för SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrning.
”En bättre samverkan i framtagandet och implementering av de nya kunskapsstöden är av största vikt för att de ska bli användbara.”
Viktigt med samverkan
En iakttagelse från intervjuerna med representanterna från SLS medlemsföreningar och sektioner är vikten av att synka med specialitetsföreningarna. För att kunskapsstyrningen ska kunna uppnå sitt syfte för patienternas bästa är det viktigt att dessa föreningar får samverka. De flesta intervjuade föreningar lyfter en oro för implementeringen av kunskapsstöd, och ser det som den stora svagheten i organisationen. En annan iakttagelse är att flera föreningar anser att kunskapsstyrningsorganisationen är komplex och svåröverskådlig.
– En övergripande reflektion är att de flesta föreningarna på ett eller annat sätt är involverade i organisationen, men varje förening har sin unika ingång eller relation till den. En av föreningarna uttrycker exempelvis att det skulle vara ett fantastiskt system om man skulle få det att fungera, men att man inte kommit dit. Medan en annan tycker att kunskapstyrningsorganisationen inte är riggad för att ta fram kunskapsunderlag, säger Catharina Ihre Lundgren.
