AI minskar administrativ börda och frigör tid
AI har många intressanta tillämpningsområden i sjukvården, inte minst som kompletterande beslutsstöd. Hittills har sjukvårdens AI-utveckling främst fokuserat på att analysera data som är lätta att processa, exempelvis bilder. AI används också i verktyg som underlättar diagnostik, triagering och klassificering.
Den största potentialen finns dock i AI-tillämpningar som på olika sätt avlastar läkare administrativt.
– Senaste året, efter att ChatGPT kom, har allt fler AI-applikationer som effektiviserar vårdpersonalens administrativa arbete utvecklats. Det kan handla om applikationer som på olika sätt automatiserar eller underlättar journalföringen, säger Max Gordon, docent och överläkare, årets AI-svensk 2023 samt verksamhetschef på Clinical AI Research Lab (CAIR-lab) vid Danderyds sjukhus – ett världsunikt innovationslaboratorium som bedriver klinisk AI-forskning med fokus på användning av AI inom sjukvården. Danderyds sjukhus var bland annat först i världen med forskning om artificiell intelligens som stöd vid röntgenbedömning och frakturtolkning.
”AI:s potentiella användningsområden i sjukvården är nästintill obegränsade.”
Ses som beslutsstöd
– AI:s potentiella användningsområden i sjukvården är nästintill obegränsade, inte minst eftersom datadriven information är kärnan i evidensbaserad medicin. AI kan göra stor nytta vid såväl diagnostik som val av behandling. Men man ska inte överskatta AI:s förmåga. AI bör främst ses som ett beslutsstöd och ett komplement som förstärker läkarnas kompetens. Det är exempelvis inte möjligt att utifrån rutinblodprover diagnostisera en cancerpatient enbart med hjälp av AI, säger Max Gordon.
Frigöra tid till kliniskt arbete
Det tillämpningsområde som kommer att ha störst betydelse för läkarkåren är, enligt Max Gordon, att använda AI för att avlasta läkare i deras administrativa roll. AI har med andra ord stor potential att frigöra tid till läkares patientnära arbete och kliniska insatser.
– I öppenvården används AI genom att den lyssnar under patientmöten och automatiskt skriver utkast till journalanteckningar. På sjukhusen skiljer sig arbetssättet, där införs smart digital diktering alltmer. Det är dock viktigt att sjukvårdens AI-lösningar utvecklas i en klinisk miljö och att sjukvårdens professioner involveras för att AI verkligen ska kunna lösa verksamheternas kliniska problem, säger Max Gordon.
Rädsla största hindret för AI
Han betraktar rädsla som det enskilt största hindret för sjukvårdens AI-utveckling. Ett hinder i dagsläget är att många regioner tvekar inför att implementera AI-modeller i sina befintliga journalsystem eftersom de relativt snart kommer att ersättas av nya system.
– Många AI-tillämpningar är redan tillgängliga, och det är i hög grad upp till de enskilda verksamheterna att utvärdera AI:s kliniska nytta. Inom fem år kommer vi förmodligen att ha en uppsjö av olika AI-modeller för administrativa uppgifter. Inom ett par år förväntas också att AI-modeller integreras i genomförandet av randomiserade kliniska prövningar, speciellt i urvalsprocessen för att bestämma vilka patienter som är lämpliga. Detta kan leda till ett paradigmskifte i hur vi identifierar patienter för behandlingar, säger Max Gordon.
