Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens är en förutsättning för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Svenska Läkaresällskapet efterlyser därför ett system som säkerställer samtliga läkares rätt till kontinuerlig fortbildning under hela karriären. För att garantera fokus på rätt typ av fortbildning som utvecklar sjukvården och kommer patienterna till gagn bör ett sådant system utformas och granskas av professionen.
– Att arbeta som läkare innebär ett yrkeslivslångt lärande. Till skillnad från grund- och vidareutbildningen saknas formell reglering av fortbildningen för färdiga specialister, trots att tiden från färdig specialist till pensionsålder är den utan jämförelse längsta perioden i en yrkesverksam läkarens karriär, säger Catharina Ihre Lundgren, specialistläkare i kirurgi med inriktning mot bröst- och endokrinkirurgi på Karolinska universitetssjukhuset, docent, överläkare och tillträdande ordförande för Svenska Läkaresällskapet.
Hon betraktar kontinuerlig fortbildning och individuella fortbildningsplaner som en förutsättning för att läkare ska kunna hålla sig uppdaterade om utvecklingen av nya tekniker, behandlingar och rön. Att garantera samtliga läkares rätt till löpande fortbildning handlar också om att kunna garantera patienterna tillgång till den bästa tillgängliga vården baserat på den senaste medicinska utvecklingen.
”En kraftigt minskad fortbildning ökar sannolikheten att läkare söker sig till andra arbetsgivare.”
Regelbunden extern granskning
– Det svåra ekonomiska läget i många regioner har dessvärre inneburit att många arbetsgivare kraftigt har minskat läkares tillgång till fortbildning. Många läkare upplever det som betydligt svårare att tillfälligt lämna den kliniska vardagen för att exempelvis åka på kongresser och kurser. Det får självklart konsekvenser för vårdkvaliteten. En kraftigt minskad fortbildning ökar också sannolikheten att läkare söker sig till andra arbetsgivare, säger Catharina Ihre Lundgren.
Färdiga specialistläkares rätt till fortbildning har länge varit en prioriterad fråga för SLS. För närvarande pågår bland annat en statlig utredning som ser över möjligheten att införa ett lagkrav på fortbildning för sjukvårdspersonal, vilket SLS naturligtvis välkomnar.
– Vi lyfter bland annat vikten av regelbunden extern granskning av förutsättningar och kvalitet i fortbildning. Granskningen kan exempelvis ske enligt SLS ”Hippokratesrevision”, som är en modell för klinisk revision och kollegial granskning, säger Catharina Ihre Lundgren.
Både kliniker och forskare
Hon betonar även vikten av samverkan mellan den kliniska sjukvården och den medicinska forskningen och betydelsen av att forskningen inte glöms bort av regionerna i tider av ekonomiska åtstramningar. Klinisk forskning är oerhört viktig för utvecklingen av nya behandlingar och arbetssätt. Samtidigt sjunker antalet läkare med docentkompetens, vilket resulterar i en brist på seniora forskare som kan fungera som erfarna handledare.
– Den kliniska vardagen är tuff för många, vilket gör det svårt att avsätta tid till forskning. SLS verkar för att öka andelen kombinationstjänster, där läkare kan vara både kliniker och forskare. Det är också viktigt att det lönar sig för den enskilda läkaren att ägna sig åt forskning. Stöd från ledningen krävs, såväl på större som mindre sjukhus och i primärvården. Tydliga karriärstegar för forskande läkare bör också införas i fler regioner, säger Catharina Ihre Lundgren.
Catharina Ihre Lundgren valdes till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapets (SLS) på Läkaresällskapets fullmäktigemöte den 13 maj 2024. Hon har tidigare varit vice ordförande.