Hur förberedd är svensk sjukvård på kris och krig? Enligt Frida Meyer, ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, är akutläkare redo – men som helhet behövs mer och bättre utbildning.
Läkarförbundets enkätstudie visar att bara en av tre läkare vet hur de ska arbeta vid kris eller krig. Frida Meyer, ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, menar att rapporten skulle behöva skilja mellan olika specialiteters förberedelse, eftersom det framför allt är akutläkare som arbetar i första linjen, också vid kriser.
– Om man jobbar som till exempel kirurg är det här frågor som är mer vardagsnära men inte om man jobbar på en hudmottagning. Men det finns en resiliens i vårdkedjan och en förmåga att hantera större händelser, säger hon.
Kurs för akutläkare
Hos akutläkarna finns ett stort intresse för beredskapsövningar och de har redan ökat, enligt Frida Meyer.
– Men övningarna sker ofta utanför sjukhuset och fortsätter inte alltid in dit. Man måste inte alltid göra övningar med skademarkörer i drivor, man kan få bra övning i andra format, med diskussion eller logistiska övningar.
I september kommer Svensk förening för akutsjukvård att hålla i en kurs för akutläkare gällande just beredskap och katastrofmedicin. Läkarutbildningen behöver också dra sitt strå till stacken, tycker Frida Meyer.
– Katastrofmedicin finns som ämne men är väldigt begränsat, och det kan lätt bli en teoretisering eftersom många av de som undervisar inte jobbar med akutsjukvård. Det blir en mismatch. I det ämnet pratar man bara om katastrofen, inte självklart om hur vi samtidigt ska upprätthålla förlossningsvården och vården för strokepatienter. Det finns också många aspekter som inte tas upp, till exempel samverkan med andra aktörer.
”Det finns en resiliens i vårdkedjan och en förmåga att hantera större händelser.”
Släpar efter i beredskapstänk
Frida Meyer menar också att många läkare och studenter har en felaktig bild av vad de ska göra vid kris och krig.
– Att känna sig oförberedd kan bero på att man tror att man ska göra svåra saker som man inte är utbildad för. De flesta kommer nog göra ganska mycket sitt vanliga jobb. Men ovissheten väcker oro. Dessutom är det ingen hemlighet att svensk sjukvård släpar efter lite i beredskapstänk, det finns till exempel inga svar idag på vad vi skulle göra om vi jobbade på ett sjukhus som var utsatt för bombning. Så vi släpar helt klart efter.