Kloka Kliniska Val minimerade överflödiga undersökningar
Kloka Kliniska Val handlar om att sluta göra åtgärder som inte ger värde för patienten och rikta vårdens kraft mot sådant som gör verklig skillnad. På ME Klinisk Fysiologi på Karolinska universitetssjukhuset bidrog Kloka Kliniska Val till ett förändrat remissflöde och minskade väntetider.
– Tidigare hade vi långa väntetider till de flesta av våra undersökningar, och i många fall upplevde jag att indikationerna för undersökningarna var svaga. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen att antalet patienter kommer att öka framöver, vilket innebär att vi behöver hitta nya arbetssätt. Utifrån det sammanhanget passar Kloka Kliniska Val in väldigt bra, säger Lena Forsberg, överläkare och verksamhetschef för ME Klinisk Fysiologi på Karolinska universitetssjukhuset och styrelseledamot i Svensk förening för klinisk fysiologi.
Inte längre några väntetider
Hon initierade dialog med enheterna som remitterar patienter till klinisk fysiologi, som också såg ett behov av att minimera antalet onödiga undersökningar med hjälp av Kloka Kliniska Val. Det resulterade i ett förändrat remissmönster som i sin tur har bidragit till att Klinisk fysiologi inte längre har några väntetider till de undersökningar som patienter tidigare fått vänta länge på. ME Klinisk Fysiologi har dessutom, i samarbete med ME Åldrande, framgångsrikt minskat antalet överflödiga ekokardiografier med 30 procent på ett drygt halvår.
– Tidigare var det exempelvis obligatoriskt för hjärtsviktpatienter att göra en ekokardiografiundersökning inför sitt årliga uppföljningsbesök. Nu kallas majoriteten av patienterna i stället endast till ett kliniskt uppföljningsbesök. Beskriver de då en förändring i sitt mående eller om provresultat är avvikande, kallas patienten snabbt för ny ekokardiografi, säger Lena Forsberg.
”Kloka Kliniska Val handlar om att uteslutande göra sådant som gör patientnytta.”
Resurser dit behoven är störst
För patientens del innebär Kloka Kliniska Val i många fall att de slipper genomgå en undersökning som de varken är i behov av eller har nytta av. För sjukvården bidrar det till att frigöra resurser dit de medicinska behoven är som störst.
– Vi håller på att initiera ett forskningsprojekt med bröstonkologer med syftet att utveckla en modell för hur vi på bästa sätt kan följa bröstcancerpatienter avseende risken för hjärttoxicitet under pågående cancerbehandling. Rutinen i dagsläget är att dessa patienter genomgår ekokardiografiundersökningar var tredje månad. Studien ska analysera om man i stället kan utveckla en modell så resurserna kan läggas på de patienter som löper störst risk att utveckla hjärttoxicitet, säger Lena Forsberg.
Sådant som gör patientnytta
– Kloka Kliniska Val handlar om att uteslutande göra sådant som gör patientnytta, att göra individuella bedömningar utifrån sin kliniska erfarenhet, beakta evidensen och ställa sig själv frågan om undersökningsresultaten verkligen kommer att påverka patientens handläggning eller behandlingsplan, säger Lena Forsberg.
Hon betraktar Kloka Kliniska Val som en åtgärd för att förebygga undanträngningseffekter och för att sjukvårdens resurser ska räcka till långsiktigt.
– Svensk förening för klinisk fysiologi har presenterat en fempunktslista med faktorer att ha i åtanke när man arbetar med Kloka Kliniska Val, exempelvis att samtliga undersökningar ska vara berättigade och att man bör introducera mer individualiserade kontrollintervaller, säger Lena Forsberg.
Fempunktslista för Kloka Klinska Val från Svensk förening för klinisk fysiologi
- Alla undersökningar ska vara berättigade och alla remisser ska genomgå en berättigandebedömning. Undersökningar med låg pre-test-sannolikhet (PTP) och undersökningar som inte har potential att påverka den vidare handläggning av patienter kan man ofta avstå ifrån.
- Alla remisser ska genomgå en medicinsk prioritering så att undersökningar som inte är medicinskt brådskande får stå tillbaka för undersökningar som är det.
- I utlåtanden ska restriktivitet avseende rekommendation om uppföljning och vidare utredning råda när undersökare inte har en helhetsbild av patienten.
- Individualisera kontrollintervall och avsluta kontroller om och när dessa inte kan förväntas förändra den vidare handläggningen.
- Ta stöd i riktlinjer, men individualisera utredningar utifrån den specifika patientens tillstånd, förutsättningar och önskemål.
