Fasa ut överdiagnostik och överflödiga behandlingar

Undersökningar visar att minst 20 procent av sjukvårdens resurser beräknas gå till spillo genom tester, undersökningar och behandlingar som inte är av värde för patienterna, så kallad lågvärdevård. Arbetsgruppen för Kloka kliniska val inom Svenska Läkaresällskapet verkar för att identifiera undersökningar och behandlingar som saknar patientnytta och underlätta utmönstringen av dem.

Kloka kliniska val är en svensk tillämpning av den internationella kampanjen Choosing wisely, som lanserades i USA 2012 och sedan dess har implementerats i en rad länder. Behovet av att minska åtgärder med liten, tveksam eller ingen patientnytta har blivit ännu tydligare under och efter coronapandemin.
– Det sker en ständigt ökad efterfrågan på undersökningar, utredningar och behandlingar samtidigt som vårdbehoven ökar till följd av att befolkningen i Sverige blir äldre. Det är därför viktigt att lågvärdevården uppmärksammas mer, av både oss inom vården samt allmänhet, beslutsfattare och politiker, säger Martin Serrander, överläkare inom internmedicin, kardiologi och klinisk fysiologi vid Nyköpings lasarett samt ordförande för Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp Kloka kliniska val.

”Kloka klinska val minskar åtgärder med liten, tveksam eller ingen patientnytta.”

Medicinskt motiverade insatser
SLS kartläggning, som presenterades våren 2023, visar att det finns goda förutsättningar för att mönstra ut vård som inte gör nytta genom att införa Kloka kliniska val i svensk hälso- och sjukvård. En av modellens styrkor är att den är professionsdriven och utgår från sjukvårdspersonalens egen bild av vilka undersökningar och behandlingar som inte tillför någon patientnytta.
– En stor del av arbetet vilar på våra specialitetsföreningar som tillsammans med patienter och andra aktörer ska identifiera lågvärdevärd inom sin specialitet som kan utmönstras. Kloka kliniska val är inte primärt någon besparingsåtgärd. Det övergripande syftet är i stället att öka kvaliteten och tillgängligheten i sjukvården. När lågvärdevård prioriteras bort frigörs resurser som innebär att fler patienter får tillgång till vård. Våra begränsade resurser räcker till fler medicinskt motiverade insatser, säger Martin Serrander.

Attitydförändring krävs
Utöver ökade kostnader riskerar lågvärdevården även att resultera i undanträngningseffekter och fler patientskador.
– Kloka kliniska val baseras i grund och botten på sunt förnuft, men för att minska överdiagnostiken och andelen överflödiga behandlingar krävs en attitydförändring. Det finns idag en övertro på att ju mer desto bättre, alltså att fler undersökningar och mer patientdata per automatik resulterar i en bättre vård. Lågvärdevården skapar dessvärre mycket frustration bland många läkare.

Annons