
I Sverige finns idag över 150 nationella kvalitetsregister som bidrar till kostnadseffektiv, evidensbaserad, förbättrad och jämlik vård samt ökad kunskap om vilka vårdinsatser som ger störst effekt. Brist på finansiering och nationell styrning innebär att de nationella kvalitetsregistrens framtid är hotad. Långsiktig och stabil finansiering samt en tydlig statlig styrning kan rädda dessa värdefulla register.
De nationella kvalitetsregistren samlar information från hela landet om en viss sjukdom eller behandling. Informationen används för att utvärdera och förbättra vården.
– Kvalitetsregistren har startats och utvecklats av hälso- och sjukvårdens eldsjälar och syftar till att säkerställa och utveckla vårdens kvalitet, evidens och jämlikhet genom att jämföra hälsodata från olika vårdgivare, regioner och kommuner. De nationella kvalitetsregistren har även bidragit till Sveriges internationellt ledande position inom klinisk forskning, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
De nationella kvalitetsregistren används av såväl patienter som sjukvårdens professioner, forskare, myndigheter och läkemedelsbolag. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver registren för att säkerställa att vården baseras på bästa möjliga kunskap och erfarenhet. För patienter kan registren tillhandahålla värdefull information om resultatet av olika behandlingsmetoder.
”Kvalitetsregistren har startats och utvecklats av hälso- och sjukvårdens eldsjälar.”
Oklarheter kring registrens framtid
I dagsläget finns oklarheter kring vem som ansvarar för de nationella kvalitetsregistren i framtiden. Det saknas en enhetlig struktur för finansiering av nationella kvalitetsregister. Staten och regionerna finansierar vissa register och patientorganisationer har medfinansierat några. Samtidigt har staten avsevärt minskat sitt ekonomiska stöd till de nationella kvalitetsregistren.
Den arbetsgrupp som initierats av SKR, Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten, SLS och Nationella Kvalitetsregisterföreningen strävar efter att enas i en samsyn kring vilka register som bör finnas kvar och vilka som kan tas bort.
Tydlig nationell styrning
– SLS efterlyser en tydlig och långsiktig nationell styrning samt en förutsägbar och stabil finansiering som säkrar de nationella kvalitetsregistrens framtid. Det är också viktigt att hälso- och sjukvårdens professioner fortsätter att vara delaktiga i utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. Vi efterlyser även en it-lösning som möjliggör direktöverföring av data till de nationella kvalitetsregistren. Registreringen av data är idag tidskrävande, vilket resulterat i att många läkare ägnar sig åt det på sin fritid, säger Catharina Ihre Lundgren.
Riskerar förlora patientdata
Hon betonar också vikten av att hälso- och sjukvårdens verksamhetschefer kontinuerligt betonar nyttan med och värdet i att bevara och fortsätta utveckla de nationella kvalitetsregistren.
– En eventuell förlust av dessa viktiga register skulle innebära att vi förlorar värdefulla patientdata som möjliggör uppföljning av vilka vårdinsatser som ger bäst resultat. Registren är dessutom ett viktigt verktyg för att jämföra olika regioner och säkerställa en likvärdig vårdkvalitet i hela landet, avslutar Catharina Ihre Lundgren.