Han trotsade gränserna för det omöjliga
Efter drygt 25 års forskning går livmodertransplantationer från att vara ett experiment till att erbjudas som ordinarie vård. Överläkaren och professorn i obstetrik och gynekologi Mats Brännström har varit med och revolutionerat området.
Under en tid som forskare i cancerkirurgi i Australien på 1990-talet träffade Mats Brännström en 27-årig cancerpatient som behövde operera bort livmodern.
– Man kan väl transplantera en livmoder, sa hon då. Är hon tokig, tänkte jag först. Men så blev jag inspirerad. Jag och en kollega tog några öl på puben den kvällen och jag bestämde mig för att starta ett forskningsprojekt kring det här, säger han.
År 1999 kom Mats Brännström tillbaka till Sverige och började forska på livmodertransplantationer – ett ”högriskprojekt”, säger han.
– Jag mötte mycket motstånd, folk sa att jag var heltokig och äventyrade min framtid som forskare.
”Det är inte många större kliniska genombrott som kommer från Sverige.”
”Det är världsunikt”
Mats Brännström trodde att hans forskning mellan 1999 och 2012 skulle visa om det var möjligt att transplantera livmödrar, men 2012 gjordes den första operationen på en människa och idag, knappt 15 år senare, är livmodertransplantationer en del av den ordinarie sjukvården på Sahlgrenska. 2014 föddes den första bebisen från en transplanterad livmoder och det har blivit många fler sedan dess.
– Det hela är världsunikt, det är inte många större kliniska genombrott som kommer från Sverige, säger Mats Brännström.
Vill erbjuda behandling
Enligt honom har attityderna förändrats genom åren.
– Kritikerna har tystats för vi har ju visat att det här fungerar och riskerna är små. I Sverige frågar man sig om vi har råd med detta, och om vi behöver fler barn, om folk inte kan adoptera istället. Men infertilitet är en sjukdom och vi kan inte exkludera kvinnor som fötts utan livmoder. När det finns en behandling så vill vi erbjuda den vården – 90 procent av kvinnorna får barn.
Bästa belöningen från familjer
Enklare har det också blivit, nu när man kan arbeta med robotkirurgi. Mats Brännström tror att mängden operationer kommer att trappas upp till omkring 30 per år, eftersom Sahlgrenska också ska ta emot patienter från andra länder i Norden.
– Det har redan spridits i världen, vi har 180 procedurer och 80 barn födda på 27 centrum i alla världsdelar utom Afrika, säger han.
Snart uppnår Mats Brännström pensionsåldern, men han kommer att fortsätta med projektet på deltid.
– När jag sitter på ålderdomshemmet kommer jag att titta tillbaka på karriären och tänka att jag hjälpt till på ett påtagligt sätt. Den bästa belöningen är när jag får ett julkort eller fotografi från familjer som kunnat få barn tack vare mitt arbete.
