Stärk beredskapen inför krig och storskaliga kriser
I en tid när hela samhällets beredskap stärks fyller hälso- och sjukvården en nyckelfunktion. Sedan årsskiftet 2026 gäller nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som syftar till att stärka vårdens beredskap för kris och krig. Svenska Läkaresällskapet arrangerar därför under hösten 2026 och våren 2027 en serie webbinarier om svensk sjukvård i kris och krig med fokus på bland annat beredskap, ledning och uthållighet.
Webbinarieserien tar upp centrala frågor om hur hälso- och sjukvården kan planeras, ledas och fungera vid stora kriser och i krigssituationer.
– Bakgrunden till att vi initierat webbinarieserien är att vi har reflekterat mycket kring motståndskraft, att sjukvården behöver fungera och kommer att sättas på prov i samband med kris och krig. På senare år har flertalet krig runtom i världen, inte minst i Gaza och Ukraina, gjort frågan om hur rustad svensk sjukvård är för att hantera kris och krig än mer relevant, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på KI samt SLS vetenskapliga sekreterare och ordförande i SLS programkommitté.
”De flesta har inte tränat på storskaliga krigs- och krisscenarier.”
Lyfter många beredskapsaspekter
Tanken är att webbinarieserien ska erbjuda konkret kunskap och väcka medvetenheten kring att kris och krig är ett möjligt scenario även i Sverige. Webbinarierna fokuserar bland annat på hur sjukvården bör styras och samordnas och hur sjukvårdsmaterialförsörjningen kan säkras i händelse av kris eller krig. Andra webbinarier berör akademins och primärvårdens roll utifrån ett beredskapsperspektiv samt hur hälso- och sjukvårdens medarbetare ska orka med den långvariga psykiska och fysiska belastning som en kris- eller krigssituation kan medföra.
Viktigt öka medvetenheten
– Vårt initiativ har lett till att andra aktörer runtom i landet har initierat egna satsningar med fokus på stärkt beredskap och sjukvård i kris och krig. Primärvården har exempelvis startat en grupp med uppdrag att ta fram riktlinjer kring just detta. Min förhoppning är att webbinarieserien framöver ska generera ytterligare initiativ på området. Det allra viktigaste är att öka medvetenheten om att krig eller en svår kris faktiskt kan inträffa i Sverige. Då kommer sjukvårdens medarbetare att ha med sig det synsättet när de planerar och förbereder sin verksamhet framöver, säger Jonas F. Ludvigsson.
Mer träning och fler övningar
Han nämner dödsskjutningen på Risbergska skolan i Örebro som ett exempel på hur svensk sjukvård står redo att agera snabbt och effektivt i händelse av en kris.
– Medarbetare i svensk sjukvård är flexibla, handlingskraftiga och vana vid att ta egna initiativ när det behövs, vilket är en stor styrka. Sjukvårdspersonalen är generellt både självständig och självgående, men de flesta har inte tränat på storskaliga krigs- och krisscenarier. Jag anser att sjukvården behöver förbereda och öva även för att kunna hantera omfattande kriser eller krigshändelser. Det vore dessutom en fördel om alla som arbetar i vården någon gång deltar i en kris- eller krigsövning, säger Jonas F. Ludvigsson.
