Bristande arbetstillfredsställande hos stor del av läkarkåren
Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus Malmö, är inte överraskad över resultatet.
– Intressant i sammanhanget är förstås vad man lägger i ordet kvalitet som kan betyda olika saker för olika individer. Men oavsett definition pekar resultatet på att det finns en upplevelse av bristande arbetstillfredsställande hos en stor del av läkarkåren.
De bakomliggande orsakerna kan vara många. Stefan Lindgren påpekar att merparten av alla läkare arbetar i smala verksamheter, de är på sin vårdcentral eller enhet och ser på vården med utgångspunkt från rådande omständigheter.
– Kanske upplever man att verksamheten har alltför långa väntetider eller dålig kapacitet för att klara besöken i öppenvården. Eller så är man frustrerad över den ständiga bristen på slutenvårdsplatser eller upplever att det inte finns tillräckligt med tid för egen kompetensutveckling och forskning. Det finns en rad olika saker som påverkar hur svaret blir på en öppen fråga om kvalitet.
Vad resultatet framförallt pekar på, menar han, är behovet av en mer genomgripande diskussion om vad som är hälso- och sjukvårdens uppdrag i samhället.
– Hur ska man kunna balansera allmänhetens förväntningar och de behov som faktiskt finns hos människor som är sjuka, i förhållande till de resurser som samhället faktiskt kan lägga på vården? Ju mer framsteg som sjukvården gör, desto mer ökar förväntningarna och desto större kan missnöjet bli då man upplever att förväntningarna inte infrias, trots att de faktiska behandlingsresultaten hela tiden förbättras.
Omöjlig ekvation
Att vården inte lever upp till allmänhetens förväntningar är ofta nära sammankopplat med tillgänglighet.
– Jag tror att vården, oavsett hur den organiserar sig, har svårt att få till en struktur som innebär att den alltid kan vara tillgänglig för alla. Att samtidigt hushålla med befintliga resurser så att patienter med störst behov är de som prioriteras är en ekvation som är svår att få ihop. Det finns en inbyggd omöjlighet i att få en full tillfredsställelse kring de här sakerna.
Därför, menar Stefan Lindgren, behövs en övergripande diskussion om vad begreppet kvalitet innebär.
– Det är först när vi har en samfälld definition som kvaliteten i sjukvården kan bedömas utifrån gemensamma kriterier, vilket i sin tur skapar förutsättningar för att initiera ett förbättringsarbete som kan få stöd från alla håll.
