Målet: HBTQ-frågor på läkarlinjen
– Sedan dess har det blivit bättre, helt klart. Men det är inte problemfritt. Vi deltog i en EU-undersökning 2007 som visade att många inte är öppna på jobbet och det gäller främst homo- och bisexuella, transpersoner har knappast varit öppna på jobbet alls, först nu börjar man se några som är det. Och så är det tydligt att det är lättast att vara öppen i Stockholm. Runtom i landet är det svårare, säger Sven Grützmeier, föreningens ordförande.
Diskriminering förekommer
Den negativa attityden mot HBTQ-personer yttrar sig på många olika sätt.
– Om man är öppen kan man bli utsatt för diskriminering även om det inte är tillåtet. Man kan stoppas i karriären, man flyttas till något annat, är man inte öppen är det framförallt den interna homofobin som är problemet. Och är man inte öppen får man jämt höra olämpliga kommentarer från kolleger som man inte vågar säga emot.
Och det är kollegerna som reagerar negativt på HBTQ-läkare – inte patienterna.
– Jag själv som varit öppen i många år har inte upplevt att patienterna tycker att det är något problem, snarare tvärtom.
Livslångt arbete
Det viktigaste enligt Sven Grützmeier är kunskap, och föreningen arbetar därför med att föreläsa på bland annat AT-möten och arbetsplatser runtom i landet.
– Att upplysa om HBTQ-frågor är ett livslångt arbete som inte stannar vid min generation, säger han.
Sedan en tid tillbaka undervisar Regnbågsläkarna även på läkarlinjen på Karolinska Institutet, något som Sven Grützmeier betonar vikten av. Han största förhoppning för de kommande åren är att fler läkarutbildningar än bara KI ska öppna dörren för utbildning kring HBTQ-frågor.
– Det är många som aldrig fått någon kunskap om de här frågorna, och så finns det läkare som kommer från andra länder där man kanske har en annan syn. Det är viktigt att redan på läkarlinjen få en grund att stå på om vi ska komma framåt i utvecklingen.
