Den svenska hälso- och sjukvården står inför en omfattande omställning till en nära vård. För närvarande pågår en regeringsutredning som ska dra upp riktlinjerna för den nationella och långsiktiga omställningsprocess som ska resultera i framtidens moderna och individanpassade hälso- och sjukvårdssystem.
Åttioåtta procent av läkarna som deltog i Framtidens Karriär – Läkares undersökning har inte märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas för några år sedan.
– Det är egentligen inte så konstigt att majoriteten av läkarna inte märkt av någon skillnad än sedan den nära vården började utvecklas på mer nationell nivå. Olika regioner har kommit olika långt. De formella beslutsprocesserna, lagändringar till exempel, tar lång tid och de förslag vi senast lämnat har varit ute på remiss. I december i år väntas regeringen fatta beslut om det förslag till primärvårdsreform vi lämnat, säger Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Hon är ursprungligen disputerad hjärtläkare och internmedicinare och har tidigare arbetat som verksamhetschef på ett stort akutsjukhus, chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.
Kan ta tio år att genomföra
Det tredje delbetänkandet i utredningen presenterades i somras. Det innehöll analyser av den öppna och slutna vården, samverkan mellan regioner och kommuner samt det särskilda ersättningssystem som finns för bland annat vissa läkare, den så kallade nationella taxan. I dessa tre delar återkommer utredningen med konkreta förslag i slutbetänkandet i mars 2020.
På sina resor runtom i landet ser Anna Nergårdh att många intressanta initiativ med fokus på nära vård pågår. Engagemanget och intresset för omställningen är generellt sett stort, inte minst bland vårdpersonalen.
– Omställningen till en nära vård kommer att ta tid, vi har sagt i utredningens rapporter att det kan ta tio år innan den är helt klar. Vi föreslår därför att staten, regioner och kommuner ska följa upp omställningen kontinuerligt för att säkerställa att den verkligen äger rum. Socialstyrelsen, IVO och SKL har redan fått i uppdrag att stötta sjukvården i de förändringar som väntar, säger Anna Nergårdh.
Öppen och sluten vård
I mars 2020 presenteras ett nytt delbetänkande med fokus på definitionen av öppen och sluten vård samt samverkan mellan kommuner och regioner. Definitionen av öppen och sluten vård har historiskt sett baserats på sjukvårdens traditionella organisation. Såväl organisationen, arbetssättet som definitionen av de olika begreppen behöver, enligt Anna Nergårdh, förändras framöver.
– En viktig förutsättning för att omställningen till en god och nära vård ska kunna genomföras är att patienter i ökad utsträckning involveras i hela förändringsprocessen. Såväl patienterna som sjukvårdens medarbetare är outnyttjade resurser i det här arbetet. Vårdgivare behöver hitta strukturer för inflytande och påverkan för såväl medarbetare som patienter på ett mer modernt sätt än tidigare, säger hon.
Slutsatserna från det tilläggsdirektiv som Anna Nergårdh fått med inriktning på hur hälso- och sjukvården ska möta patienter med lättare psykisk ohälsa presenteras inte förrän i januari 2021.
Uthållighet krävs
– Den största utmaningen i omställningen till en god och nära vård är definitivt uthålligheten. Tidigare försök till omstrukturering har ofta misslyckats på grund av bristande uthållighet. Här krävs en bred politisk enighet och en gemensam målbild i hela hälso- och sjukvårdssystemet. I alla delar, inklusive utbildningssystemet, för att säkra bemanningen. Ytterligare en avgörande faktor är hur väl vi lyckas involvera hälso- och sjukvårdens medarbetare om varför omställningen är nödvändig och hur den ska genomföras, säger Anna Nergårdh.