Långsiktigt krävande situation för intensivvården
Situationen i intensivvården är väldigt ansträngd under covid-19-pandemin, även om belastningen varierar mellan olika regioner. Intensivvårdspersonalen gör en fantastisk insats med stora personliga uppoffringar i form av långa arbetspass och mindre återhämtning under pandemin.
– Det är bekymmersamt att regeringen bedömer tillgången på intensivvårdsplatser som god i Sverige. Även om de fysiska vårdplatserna finns där så krävs väldigt mycket specialiserad och kompetent personal i form av intensivvårdsläkare och IVA-sjuksköterskor för att kunna vårda svårt sjuka covid-19-patienter, säger Annette Nyberg, överläkare vid anestesikliniken på Alingsås lasarett och ordförande i Svensk Förening för Anestesi- och Intensivvård.
En utmaning är, enligt Annette Nyberg, att intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterskor nu vårdar betydligt fler patienter än normalt. Många regioner har snabbutbildat läkare och sjuksköterskor med andra specialistinriktningar som nu arbetar i intensivvården. Det ställer höga krav på intensivvårdsläkare och IVA-sjuksköterskor, som utöver sin ökade arbetsbelastning, lägger mycket tid på att stötta de kollegor som saknar tidigare intensivvårdserfarenhet.
Omfördelning mellan regioner
– Jag tror att vi kan komma att se fler förflyttningar av intensivvårdspatienter över regiongränserna framöver. Hittills har relativt få patienter flyttats men eftersom belastningen är särskilt hög på intensivvården i vissa regioner vore det bra med en utjämning av belastningen, säger Annette Nyberg.
Hon tror också att omfördelning av intensivvårdspersonal över regiongränserna kan efterfrågas mer framöver. Även medicinsk utrustning har mobiliserats till intensivvården, där exempelvis ventilatorer som normalt sett används på operationsavdelningar har flyttats till intensivvården.
”Viktigaste åtgärden för att minimera belastningen på intensivvården är att hålla nere smittspridningen”
Snabb mobilisering
– Jag är imponerad över att många sjukhus kommit så långt som de gjort i arbetet med att mobilisera kompetens och resurser till intensivvården, i synnerhet med tanke på det bristande resursläge som rådde redan innan pandemiperioden inleddes. Mycket ny kunskap inhämtas och omsätts snabbt i praktiken, säger hon.
Den enskilt viktigaste åtgärden för att minimera belastningen på intensivvården är, enligt Annette Nyberg, att hålla nere smittspridningen så andelen covid-19-patienter som behöver intensivvård inte fortsätter att öka.
Brist på läkemedel och material
Bristande tillgång på läkemedel som exempelvis behövs för att söva covid-19-patienter är ett stort problem i hela landet. På många intensivvårdsavdelningar tvingas man improvisera fram lösningar utifrån hur dagstillgången på nödvändiga läkemedel ser ut.
– En grupp för gemensamma läkemedelsinköp har bildats på initiativ av fyra regioner och SKR. Gruppen har mandat att fördela läkemedel mellan regionerna och sjukhusen. Jag önskar dock att det ska initieras en motsvarande grupp för regiongemensamma inköp och möjlighet till fördelning av sjukvårdsmaterial. Det råder stor brist på material. Varje verksamhetschef behöver besluta om är att godkänna att man använder vissa typer av sjukvårdsmaterial längre än normalt samt att man ska kunna återanvända en del material. Det skulle underlätta om man från centralt håll kunde godkänna avsteg från regelverket, men det har Socialstyrelsen sagt nej till, säger Annette Nyberg.
Långsiktigt hållbar arbetsmiljö
En avgörande fråga för svensk intensivvård just nu är förstås hur man ska kunna skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för personalen under en extremt krävande pandemiperiod som riskerar att bli långvarig.
– Det viktigaste för patientsäkerheten och arbetsmiljön är acceptabel arbetsbelastning och längd på arbetspass samt möjlighet till återhämtning. I den ständigt föränderliga verklighet vi befinner oss i nu är det viktigare än någonsin att arbetsgivarna formulerar tydliga riktlinjer kring allt från skyddsutrustning till vad som gäller kring testning av personal och rutiner för arbetsuppgifter. Det bidrar till att öka tryggheten i en mycket krävande situation, avslutar Annette Nyberg.
Hur bedömer du tillgången på skyddsutrustning för sjukvårdspersonalen idag, i slutet av april? Jag bedömer den som…
Hur bedömer du tillgången på läkemedel idag, i slutet av april, inom vård av covid-19-patienter? Jag bedömer den som…
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.
