Ge förutsättningar för att hantera coronavåg

En andra våg av covid-19 kräver återigen en kraftsamling från stora delar av hälso- och sjukvården. För att klara detta krävs fokus på att minska smittspridningen och att vi delar på arbetsbördan.
– Det krävs även löften från regioner och stat om långsiktiga satsningar som åtgärdar sjukvårdens grundläggande problem, säger Tobias Alfvén, Svenska Läkaresällskapet.

– Hälso- och sjukvården befinner sig i ett kritiskt läge med ett ökat tryck på sjukhusvård i allmänhet och IVA-vård i synnerhet, i hela landet. Samtidigt behöver vi ta tag i den uppskjutna vården. Sjukvården var ansträngd redan innan pandemin bröt ut, men under våren gav personalen verkligen allt för att leverera en bra sjukvård när belastningen var som högst, säger Tobias Alfvén, barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, docent i global hälsa på Karolinska Institutet. I somras tillträdde han som ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

”Under pandemin har sjukvårdens professioner visat att de kan hantera den här typen av situationer väldigt väl.”

Ge rimliga förutsättningar
Coronapandemin har gett upphov till en vårdskuld av uppskjuten vård som cirka 8 av 10 läkare anser att sjukvården har dåliga eller mindre goda förutsättningar att hantera.
– Undersökningsresultatet är inte överraskande. Många delar av sjukvården präglades av resursbrist och vårdköer redan innan pandemin. Staten och SKR bör betrakta pandemin som en möjlighet att tänka om och satsa mer på såväl primärvården som sjukhusvården, så verksamheterna långsiktigt ges rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Ett sådant löfte kan även motivera sjukvårdens medarbetare att kraftsamla och hantera en andra våg av coronasmitta, säger Tobias Alfvén.
Han efterlyser fler initiativ som kan avlasta sjukvårdens personal, som mindre administration och mer tid för patienterna. Ett initiativ var att Försäkringskassan under våren minskade läkarnas krav på olika typer av intyg.

Låt professionen styra
Hittills under pandemin anser Tobias Alfvén att sjukvårdens medarbetare har levererat otroligt bra. En nyckelfaktor bakom den höga leveransnivån är, enligt Tobias Alfvén, att en stor del av beslutsfattandet delegerades till medarbetarna ute i verksamheterna.
– Situationen ställde krav på korta beslutsvägar och ett professionsstyrt beslutsmandat. Det gjorde det möjligt att på kort tid fördubbla antalet IVA-platser och att mobilisera personal från andra kliniker till avdelningar där coronapatienter vårdades. Under pandemin har sjukvårdens professioner visat att de kan hantera den här typen av situationer väldigt väl när de får mandat att fatta beslut, säger han.

Hur ser du på sjukvårdens förutsättningar att hantera den vårdskuld/uppskjutna vård som uppkommit? Sjukvården har…

Annons