fbpx

Bristande beredskap tydlig före coronapandemin

Text: Annika Wihlborg

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stefan Tell
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stefan Tell
Två av tre läkare anser att hälso- och sjukvårdens beredskap för epidemier eller andra katastrofer inte var så god eller till och med dålig innan coronapandemin. Samtidigt anser många läkare att sjukvården bör ledas nationellt, såväl i en krissituation som i ett normalläge.

– Sjukvårdens bristande beredskap tydliggjordes redan hösten 2019, då det uppstod brist på sjukvårdsmateriel i stora delar av landet då en enda leverantör fick leveransproblem. Under Coronapandemin har bristen på skyddsutrustning och vissa typer av läkemedel varit tydlig på många håll, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Hon är även expert i regeringsutredningen om Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap, som pågår till oktober 2021.

Stärka beredskapen
En viktig åtgärd för att stärka beredskapen inför kommande kriser är, enligt Karin Båtelson, att bli mindre importberoende genom att ha en viss svensk basproduktion av nödvändig sjukvårdsutrustning och vissa läkemedel. Hon efterlyser även ett regelverk för samordning och hur olika företag och organisationer ska kunna ställa om till att börja producera sjukvårdsutrustning i ett krisläge. Sedan krisen i höstas och nu Coronapandemin ser man behovet av beredskapslager och omsättningslager med buffert för att fungera under en längre tid.
– Antalet IVA-platser och övriga vårdplatser behöver öka från en basnivå. Det handlar om resurser och god personalpolitik för att nå ett nationellt satt mål. I kris behöver man också betrakta Sverige som en enhet för att snabbt kunna mobilisera personal, utrustning och läkemedel efter behov över regiongränserna. Idag ser vi helt olika och delvis godtyckliga regler för ändrade arbetstider, förflyttning av personal och andra arbetsuppgifter inom vissa regioner och också olikheter i hur man vill aktivera krislägesavtalet, säger Karin Båtelson.

Otydliga riktlinjer
Hälften av läkarna anser att rekommendationer och åtgärder angående covid-19 inte varit enhetliga mellan myndigheter och regioner, och regioner emellan.
– Otydligheten har gjort att riktlinjerna för skyddsutrustning har varierat i olika regioner. Man har dessutom upplevt att kraven har sänkts i takt med att tillgången på utrustning har minskat. Försiktighetsprincipen måste gälla för all personal. Utbildning i smittskydd är också viktigt och för att det ska ha långvarig effekt krävs att man lyckas ha en stabil personalgrupp, säger Karin Båtelson.

Nationell styrning av sjukvården
83 procent av läkarna anser att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en krissituation och 64 procent anser även vid en normalsituation.
– Det är tydligt att många av våra medlemmar hellre ser en nationell ledning av sjukvården även i fredstid. SKR samordnar visserligen regionerna men bara som intresseorganisation utan reellt beslutsmandat, och det som diskuteras och beslutas där sker helt utan insyn eller offentlighetsprincip, vilket är väldigt konstigt. Regionerna får gärna vara utförare av sjukvård men det är tydligt att en majoritet av läkare efterfrågar ökad nationell ledning som ju kan ge bättre samordning och enhetligare regelverk både i en krissituation och i en normalsituation, avslutar Karin Båtelson.

Vilken beredskap anser du att hälso- och sjukvården i Sverige hade (före corona­pandemin) för epidemier eller andra katastrofer? Hälso- och sjukvården hade en...
Anser du att rekommendationer och åtgärder kring covid-19 varit enhetliga mellan myndigheter och regioner samt regioner emellan?
Anser du att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en krissituation?
Anser du att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en normalsituation?
Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.
Publicerad: 12 maj, 2020