fbpx

Nära vård kräver omfördelning av resurser

Text: Sandra Ahlqvist

Torun Hall, förvaltningschef för Nära vård och hälsa i Region Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Torun Hall, förvaltningschef för Nära vård och hälsa i Region Uppsala. Foto: Staffan Claesson
En rejäl satsning på vård nära befolkningen är absolut nödvändig för att kunna hantera nuvarande och framtida utmaningar i vårdsektorn. Att reformera hälso- och sjukvårdsstrukturen innebär dock ett enormt paradigmskifte på såväl lokal och regional som nationell nivå.

I takt med den demografiska utvecklingen mot allt fler äldre som ska tas om hand av allt färre anställda inom vården, tvingas den svenska sjukvården att på allvar tänka utanför ramarna. I dagsläget finns ett högt tryck på sjukhus och akutmottagningar, och Torun Hall, förvaltningschef för Nära vård och hälsa i Region Uppsala, är övertygad om att en omfördelning av resurser och kompetens är absolut nödvändig för att kunna hantera framtidens utmaningar.
− Det är väldigt olika hur långt man har kommit ute i landet, men det kommer inte att fungera i längden att ha den sjukhustunga vård vi har nu. Istället bör sjukhusen få utrymme att fokusera på specialiserad vård, medan övrig vård förflyttas närmare befolkningen. Det behöver finnas en vårdnivå ute i landet som klarar det mesta, konstaterar Torun, som själv är distriktsläkare i grunden.

Baseras på delaktighet
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning svarar hela 58 procent av läkarna att de har dålig förståelse för vad konceptet Nära vård innebär och hur det bör utvecklas. Torun betonar att bristen på kunskap om området är problematiskt, eftersom att förändringsarbetet bör baseras på delaktighet, där både medarbetare och befolkning får komma till tals.
− Den nära vården har sin grund i primärvården och får vi inte med oss distriktsläkarna med hög medicinsk kompetens kommer ingenting att hända. Sedan är det viktigt att komma ihåg att alla förändringar bygger på teamarbete, så även specialister inom barnmedicin, geriatrik, psykiatri och internmedicin är nödvändiga. Givetvis kommer en sådan här förändring också att involvera alla övriga vårdprofessioner, men exakt hur arbetet kommer att utformas återstår att se.

Visa tillit till professionerna
Det är en omfattande förändring av vårdstrukturen, så Torun anser att regionerna behöver påbörja arbetet redan nu och satsa parallellt på kompetensförsörjning, nya arbetssätt och nya kompetenser, på ett ekonomiskt hållbart sätt.
− Det är både en kortsiktig och långsiktig fråga, och det är centralt att samarbeta med kommunerna för att vi ska nå de resultat vi strävar efter, inte minst eftersom kommunerna ansvarar för en stor del av hälso- och sjukvården, bland annat i hemmen. Politiker och tjänstemän måste dock visa tillit till professionerna och låta dem vara en del i arbetet för att verkligen förankra förändringarna ute i vården.

Kräver ökade resurser
Konceptet Nära vård är brett och behöver självklart anpassas utifrån varje regions förutsättningar, men i just Uppsala län kommer det att involvera såväl dygnet-runt-öppna vårdcentrum, digitala och mobila lösningar och jour på primärvårdsnivå, som ordinarie hälsocentraler, BVC och MVC. Det kommer dock att krävas omprioriteringar och omfördelningar av resurser, något som kan komma att innebära en del tuffa beslut.
− Såvitt jag vet är det ingen region i Sverige där primärvården tilldelas mer än 20 procent av resurserna, men ska vi kunna möta de utmaningar som ställs på vården kommer detta att behöva förändras. Det blir en stor omställning, men det gäller att ha ett långsiktigt perspektiv och inte ge upp, avslutar Torun.

Har du som läkare en god förståelse för vad Nära vård innebär och hur den ska utvecklas?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.
Publicerad: 01 maj, 2019