Avgörande fråga

Sommarsemester – eller sjuka läkare

Publicerad 12 maj 2020
Text: Adrianna Pavlica Foto: Johan Knobe / SLF
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, betonar att semestrarna inte går att kompromissa med. Foto: Johan Knobe / SLF
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, betonar att semestrarna inte går att kompromissa med. Foto: Johan Knobe / SLF

Långa dagar, svårt sjuka patienter och mödosamma arbetsförhållanden – snart måste läkarna få återhämta sig, anser Heidi Stensmyren vid Sveriges läkarförbund.
– Det går inte att systematiskt skjuta på semester och vila. Det är en avgörande fråga, säger hon.

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, beskriver arbetssituationen för läkare inom corona-vården som ansträngd.
– Det är ett tungt arbete eftersom patienterna är väldigt sjuka, och många läkare jobbar långa arbetspass. Det har pågått ett tag nu och kommer dessutom att fortgå ett bra tag till. Uthållighet blir den stora utmaningen och för att det ska vara hållbart behöver läkarna vila.
Till den tuffa arbetssituationen hör också problem med utrustning och förhållningsregler.
– Vi tar den utrustning som finns till hands, man kan kanske inte vårda patienterna i separata rum utan har flera IVA-patienter i en större sal och hjälps åt. Det är inte optimala förhållanden och en mer stressande situation. Väl iklädd skyddsutrustning ska man vara i den i kanske tre timmar innan man kan lämna den miljön.

Krislägesavtalet
Tre av fyra läkare anser att arbetssituationen är ohållbar eller inte långsiktigt hållbar.
– Det ser väldigt olika ut i landet, där man på en del håll har en marginell påverkan men på andra håll en tung påverkan där man inte räcker till. Det handlar inte bara om att räcka till i antal platser utan också om att kunna ta hand om patienter på det sättet som vi under normala förhållanden gör. Det handlar till exempel om att hinna ta hand om anhöriga och att använda optimal utrustning, säger Heidi Stensmyren.
Hon menar att det är rimligt men också ”med viss vånda” som det nuvarande krislägesavtalet används.
– Det är lämpligt att använda detta när arbetstidsuttaget är så högt som nu, men det bygger på att det är under en kort tid och att det inte belastar individen för mycket. Vi kommer att utvärdera användningen och följa arbetstidsuttaget noggrant. Många registrerar inte arbetad tid som de borde och det är särskilt viktigt i dessa tider att göra det.

”Det går inte att skjuta upp semestern”

Vila ett måste
Den centrala frågan när det kommer till läkarnas arbetssituation är enligt Heidi Stensmyren att personal får återhämtning.
– Om situationen i till exempel Stockholm pågår fram till sommaren, då måste personal få avlösning – läkarna måste få vila och sammanhängande ledighet. För att systemet ska vara hållbart behöver vila läggas ut systematiskt och uttag av exempelvis jourkompledighet säkerställas. Vila kan inte tas igen om ett halvår eller ”nästa år”.
Heidi Stensmyren tycker att det är oroväckande med signaler om flyttade semestrar.
– Det går inte att skjuta upp semestern, att lägga sommarsemester i december, för tiden mellan belastning och längre vila blir alltför lång. Det är inte hållbart. Hösten riskerar att bli jättetuff med ökad belastning och då blir det inte enklare att gå ned i bemanning. Vi måste säkerställa att läkarna får semester, det är en helt avgörande fråga. Annars kommer man att få större sjuktal bland läkare.

Statligt ansvar
Heidi Stensmyren anser att den vanliga vården behöver tas omhand samtidigt som man kämpar med vårdpuckeln för covid-19.
– Strategin måste vara att man håller övrig vård igång också, i den utsträckning som det är möjligt. Detta gäller särskild när köerna av uppskjuten vård ska betas av. Här behövs ett ökat statligt ansvar, det kan inte vara så att vissa regioner inte klarar av att hålla igång vården.
Ordföranden för Sveriges läkarförbund har en rad förslag:
– Vi kan exempelvis ha en nationell väntelista. Staten bör ta ett större ansvar så att det blir likvärdigt över landet, inte bara med pengar utan med tillgången till vård. Öppenvården byggs ut, till exempel med incitament för professionsdrivna enheter där man kan göra enklare behandlingar.

Etisk stress
Även sänkt ambitionsnivå måste – tyvärr – till.
– Vi har inte intensivvård på den nivå vi i vanliga fall skulle ha. Vi har delvis äldre apparater och inte alltid optimerad vård, säger Heidi Stensmyren.
Det kan leda till etisk stress bland läkare.
– Det kan inte vara så att läkarna i efterhand hålls ansvariga för att patienter inte fått hjälp på den nivå som man i normalfallet skulle göra, för vi har inte haft förutsättningarna för det. Risken är att läkarna står ensamma kvar med ansvaret.

Hur långsiktigt hållbar är dagens arbetssituation inom covid-19-vården för sjukvårdspersonalen? Den är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.