Etikettarkiv: Administration

Oroväckande utveckling av sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad går fel inom svensk sjukvård? Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system.

Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär.

Personalpolitik och löner
Hårda ord beskriver sjukvården: ”Systematiskt förfall av offentlig vård vad gäller utveckling, utbildning och personalpolitik.” ”Jag och mina kollegor känner oss maktlösa.” Man menar att arbetet, med kravet från politikerhåll på större tillgänglighet, är oerhört stressande och ohållbart på sikt. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket.
Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal.

Felaktig styrning
Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. ”Antalet vårdande anställda minskar procentuellt jämfört med administrativ personal.” Det är för många politiska administrativa beslut som styr sjukvården.
Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön. Det är inte rimligt att läkare ska ringa och jaga vårdplatser i­stället för att ta emot en ny patient. Bristen på vårdplatser är ett stort problem enligt många: lokaler finns men personal som kan ta hand om patienterna på avdelningarna finns inte.

Resurser saknas
Resurserna är för små för den växan­de befolkningen, som blir äldre, sjuk­are, har fler kroniska och allvarliga sjukdomar. Det används för mycket resurser till ”vård” av friska unga människor istället för de som verkligen behöver vård, men som inte är så högröstade.
Synpunkter ges också på att för mycket privatiseringar leder till att landstinget får åtgärda det som de vinstdrivande företagen inte klarar. Hyrpersonal både sänker kvaliteten och sätter det kontinuerliga förbättringsarbetet på undantag, samtidigt som det kostar mer. Digitala läkare tar resurser från den offentliga vården.

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Personalpolitik och löner
2. Felaktig styrning av sjukvården
3. Resurserna för små i förhållande till ökande befolkning
4. Brist på vårdplatser
5. Administrativa bördor
6. Dåliga it-system
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Bättre personalpolitik krävs för bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska utvecklingen i sjukvården vändas? Den absolut viktigaste åtgärden enligt läkarna är att personalen måste behandlas bättre inom sjukvården. Förutom mer resurser måste dessa också användas rätt och professionen måste få styra sjukvården.

Läkarna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll har svarat på frågan: ”Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll i svensk sjukvård?”

Personalpolitik och vårdplatser
En övervägande del av de tillfrågade läkarna anser att lönen och arbetsmiljön måste förbättras för framförallt sjuksköterskor. Bristen på vårdplatser är främst en följd av för få sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är personalen som är verksamheten, och de är en förutsättning för en bra och säker sjukvård med hög kvalitet. Det spelar ingen roll hur fina lokaler och apparater som finns om man som arbetsgivare inte begriper att det gäller att värva, värna om och behålla bra personal.

Låt professionen styra
För att kunna vända sjukvårdsutvecklingen behövs mer resurser. Förutom mer pengar måste man se över hur resurserna används: ”Politikerna måste våga tala om att pengarna inte räcker till allt, och då också våga prioritera.” Här menar man att politiker måste lita på professionen: ”Låt de som vårdar styra vården med hjälp av en kunnig HR, ekonomiavdelning som stödfunktioner.” Man efterlyser färre chefer generellt, exempelvis genom att ta bort mellanchefer utan medicinsk kunskap.

Primärvården
En stor enighet råder om att primärvården behöver utvecklas och få mer resurser. Det är en förutsättning att primärvårdens läkare och sjuksköterskor har en dräglig arbetssituation. Primärvården ska vid behov slussa patienter vidare till slutenvården.
Däremot råder det delade meningar om den digitala primärvården. Många menar att inga skattepengar ska läggas på e-tjänster, utan patienten får betala som om det vore privatmottagning. Andra menar att det kan vara ett komplement till de fysiska vårdcentralerna om det används på ett etiskt och medicinskt korrekt sätt. ”Vi behöver utbilda människor i hur man söker vård och framförallt om egenvård.” Alltför många ”friska” personer söker sig till akutmottagningar och vårdcentraler.

Minskad administration
Läkarsekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden efterlyses. Många läkare anser att administration tar alltför mycket tid från patienterna. Att återinföra exempelvis läkarsekreterare kan avlasta både läkare och sjuksköterskor.
För att få en enhetlig och likvärdig vård i Sverige bör den förstatligas. ”Det är oacceptabelt att det ska vara avgörande var en patient bor, vården måste ha lika hög kvalitet i hela landet.”

Läkarnas åtgärder för att vända utvecklingen
1. Bättre personalpolitik generellt
2. Bättre löner och arbetsmiljö för sjuk­sköterskor
3. Låt professionen styra
4. Utveckla primärvården
5. Administrativ avlastning
6. Förstatliga sjukvården
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Artificiell intelligens inom sjukvården

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Det finns många användningsområden för AI (artificiell intelligens) inom sjukvården. Till exempel för analys av olika resultat, triagering, förenklad administration och vid analys av stora datamängder. Många läkare kan dock för lite om AI än så länge.

Många läkare kan för lite om AI för att kunna bedöma nyttan, men 43% anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården. Här följer deras svar på inom vilka områden AI-lösningar är värdefulla.

Mest lämpade områden för AI
Bedömning av röntgenbilder anses vara det mest lämpade området för artificiell intelligens, till exempel tolkning av röntgenundersökningar på frakturer. Även vid analyser av blod- och cellprover kan AI vara till mycket stor hjälp.
Ett annat område som tas upp av många i undersökningen är triagering framförallt inom primärvården och akutmottagningar. Det kan till exempel finnas algoritmer som ger patienten relevanta frågor att besvara innan man träffar en läkare. På en akutmottagning skulle det kunna snabba på patientflödet. Det kan även vara till stor hjälp vid en inledande distanskontakt mellan patient och sjukvård.
Man ser stora möjligheter att använda artificiell intelligens för bildläsning vid screening av hudförändringar och ögonbottenbedömningar. ”Hitta hudcancer med bildigenkänning kan bli möjligt.” Vissa bedömningar av bildmaterial kan artificiell intelligens ibland göra bättre än ett mänskligt öga. ”Som komplement kan det bli riktigt bra”.

Administrativa rutiner
Inom administrationen kan AI vara till stor hjälp. Man menar att journalsystemet kan struktureras på ett bättre sätt och att det finns som viktig backup. Varför inte ”en robot som uppfattar det viktigaste i ett patientsamtal och skriver ner det, så slipper jag diktera”? Administrationen kring bokning av patienter, hantering av remisser, receptförnyelser och läkarintyg skulle effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens.
Artificiell Intelligens ger möjlighet att ha videosamtal i större utsträckning, med patienter men också mellan olika enheter. Med AI får man även möjlighet att gå igenom stora datamängder vid forskning och verksamhetsutveckling.

Beslutsstöd
Artificiell intelligens skulle kunna fungera som ett interaktivt beslutsstöd för en kvalitetssäker bedömning. Det kan vara en viss hjälp för utrednings- och diagnosförslag men även ”ett hjälpsystem för sjukvården att behandla rätt patient på rätt indikation”.

Områden för artificiell intelligens inom sjukvården
1. Analys av röntgen- och provresultat
2. Triagering
3. Screening och bildanalys
4. Administrativa rutiner
5. Digital kommunikation
6. Analys av stora datamängder
7. Beslutsstöd
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.