Etikettarkiv: AI

Taligenkänning frigör administrativ tid

Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance. Foto: Jörgen Andersson
Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance. Foto: Jörgen Andersson

Idag skriver många läkare in patientens journalanteckningar med hjälp av tangentbordet. Med AI-baserad taligenkänning, blir frigjord administrativ tid snabbt en stor vinst.

Att tala går tre-fyra gånger fortare än att skriva och läkare kan enkelt färdig­ställa sitt journalarbete direkt efter patientmötet.
– Med Dragon Medical taligen­känning kan läkare med hjälp av röstkommandon även utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet. Detta minskar antalet ”klick” och systemet blir mer användarvänligt, säger Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance.

Klicka här för att läsa mer om Dragon Medical One

Journalanteckningar direkt
Andra läkare dikterar idag sina journalanteckningar och skickar dem vidare som ljudfil till en medicinsk sekreterare, som sedan skriver in informationen. Ofta tar det flera dagar eller till och med veckor innan denna information blir tillgänglig för vårdpersonal och patient. När läkare använder taligenkänning, omvandlas talet till korrekta journal­anteckningar direkt.
– Tidigare dikterade jag och det kunde ta en eller två veckor innan diktatet var utskrivet. Idag när jag använder taligenkänning kommer texten direkt, säger Mari Gustafsson, specialistsjuksköterska psykiatri i Region Kronoberg.
Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet och insyn i sin vård.
– En stor fördel för patienten är att få snabb tillgång till sin vårdinformation på 1177 Vårdguiden. Även mellan vårdenheter blir information tillgänglig i realtid. Allt blir mer patientsäkert och effektivt helt enkelt, tillägger Torbjörn.

Många regioner redan igång
Region Skåne har fortsatt sin breda utrullning av taligenkänning och har nu fler än 4000 användare. Kundgrupp COSMIC (KGC) med åtta regioner och Capio S:t Görans sjukhus har under året valt att investera i taligenkänning. En av dessa regioner är Kronoberg, som nu har påbörjat sitt breddinförande av taligenkänning som en del av omställningsprogrammet ”Nära vård”. De vill möjliggöra en ökad patientsäkerhet genom att journalanteckningar blir tillgängliga direkt för både patienter och vårdpersonal i samband med vårdtillfället.
– Hälso- och sjukvården befinner sig på en spännande förändringsresa! Beteenden, processer och rutiner anpassas till ny teknologi och det är oerhört spännande. I slutändan handlar teknologin om människor, om att förbättra för såväl patienter som medarbetare i vården, avrundar Torbjörn Hurtig.

Klicka här för att läsa mer om Dragon Medical One

Nuance

Nuance erbjuder AI-baserade taligenkänningslösningar för klinisk dokumentation. Med Dragon™ Medical One skapas patientens vårdhistoria i journalsystemet i realtid. Dragon Medical One minskar vårdpersonalens administrativa börda, ökar patientens delaktighet och höjer patientsäkerheten.

Vill du veta mer? Läs mer om Dragon Medical One på vår hemsida eller kontakta oss: infohealth.nordic@nuance.com

www.nuance.se

Digital vård på distans kompletterar fysisk vård

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, och nästan hälften av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten.

Det är inte förvånande att majoriteteten av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, det är snarare anmärkningsvärt att 23 procent inte anser att det kan tillföra patientnytta, säger Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.

Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Mest nytta vid långa avstånd
Han anser att digital vård på distans gör mest nytta när avstånden är långa och där patienten har svårt att komma till en läkare.
– Det är självklart alltid kvalitativt bättre att undersöka patienten på plats, men när läkaren känner sin patient, exempelvis kroniker som haft samma läkare under en längre tid och man inte behöver göra någon undersökning, så kan digital vård på distans göra stor nytta, liksom bland äldre patienter.
– Jag är övertygad om att digital vård på distans i allt större utsträckning kommer att användas som en integrerad del av övrig vård. Genom att hantera vissa funktioner digitalt blir det möjligt att nyttja sjukvårdspersonalens tid på bästa möjliga sätt. Det finns stora förhoppningar om att den digitala vården ska lösa många av sjukvårdens problem, men för att det verkligen ska bli så måste de digitala tjänsterna utformas i samverkan med sjukvårdsprofessionerna och patienterna, säger han.

Gemensam informationsstruktur
En av de frågor som är allra mest aktuella inom e-hälsa och digitalisering just nu är, enligt Göran Petersson, behovet av en gemensam informationsstruktur som inkluderar hela hälso-och sjukvården och kompetens om detta.
– En struktur med gemensamma mallar och koder är otroligt viktigt för att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska underlättas. Det finns även legala hinder som exempelvis försvårar överföringen av patientdata från patientens egna appar till patientjournalen. Gemensamma informationsstrukturer är dessutom en nödvändighet för att kunna forska på det här området, säger han.

Mer forskning behövs inom ai
AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. AI gör det exempelvis möjligt att följa upp om behandlingen har effekt på patienten redan efter första behandlingstillfället.
– Den största begränsningen är att det ännu inte har forskats tillräckligt på det här området. Andra begränsningar är kostnader, datakapacitet och kreativitet. Även om det förstås krävs relativt omfattande initiala investeringar i AI så är jag övertygad om att det kan löna sig på sikt för svensk sjukvård, inte minst vid diagnostisering av ovanliga åkommor, säger Göran Petersson.

Resurser kan frigöras
– Det är både intressant och glädjande att hela 77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. Distansvård kan bland annat tillföra värde för patienter med kroniska tillstånd, säger Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälsoläkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.

De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort

– De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort. Då kan läkaren fokusera mer på själva patientmötet, säger Nasim Farrokhnia.

Begränsningar
Hon betonar samtidigt att den digitala kontexten har sina begränsningar, exempelvis att det inte är möjligt att genomföra fysiska undersökningar. För auskultationer finns redan idag digitala verktyg som skulle kunna integreras vidare i vårdprocesserna, som det görs genom Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.
En viktig aktuell fråga inom digital vård på distans, är enligt Nasim Farrokhnia, tillgången till data och standarder, inte minst för att bygga en gemensam infrastruktur där nya lösningar kan tas i bruk, som kan kommunicera med varandra och skapa helheter.

Mer kunskap om ai behövs
– Det är bra att 49 procent av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. Det visar också att mer kunskap behövs. Vi behöver utbilda såväl blivande som färdiga läkare på det här området. AI och maskininlärning kan bland annat användas i diagnostik samt i olika typer av beslutsstöd, exempelvis i digitala triageverktyg som vägleder patienten till rätt vårdnivå, avslutar Nasim Farrokhnia.

Kan digital vård på distans vara till nytta för patienten?

Anser du att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten?
(AI=artificiell intelligens)

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?

Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?

Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?

Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Artificiell intelligens inom sjukvården

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Det finns många användningsområden för AI (artificiell intelligens) inom sjukvården. Till exempel för analys av olika resultat, triagering, förenklad administration och vid analys av stora datamängder. Många läkare kan dock för lite om AI än så länge.

Många läkare kan för lite om AI för att kunna bedöma nyttan, men 43% anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården. Här följer deras svar på inom vilka områden AI-lösningar är värdefulla.

Mest lämpade områden för AI
Bedömning av röntgenbilder anses vara det mest lämpade området för artificiell intelligens, till exempel tolkning av röntgenundersökningar på frakturer. Även vid analyser av blod- och cellprover kan AI vara till mycket stor hjälp.
Ett annat område som tas upp av många i undersökningen är triagering framförallt inom primärvården och akutmottagningar. Det kan till exempel finnas algoritmer som ger patienten relevanta frågor att besvara innan man träffar en läkare. På en akutmottagning skulle det kunna snabba på patientflödet. Det kan även vara till stor hjälp vid en inledande distanskontakt mellan patient och sjukvård.
Man ser stora möjligheter att använda artificiell intelligens för bildläsning vid screening av hudförändringar och ögonbottenbedömningar. ”Hitta hudcancer med bildigenkänning kan bli möjligt.” Vissa bedömningar av bildmaterial kan artificiell intelligens ibland göra bättre än ett mänskligt öga. ”Som komplement kan det bli riktigt bra”.

Administrativa rutiner
Inom administrationen kan AI vara till stor hjälp. Man menar att journalsystemet kan struktureras på ett bättre sätt och att det finns som viktig backup. Varför inte ”en robot som uppfattar det viktigaste i ett patientsamtal och skriver ner det, så slipper jag diktera”? Administrationen kring bokning av patienter, hantering av remisser, receptförnyelser och läkarintyg skulle effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens.
Artificiell Intelligens ger möjlighet att ha videosamtal i större utsträckning, med patienter men också mellan olika enheter. Med AI får man även möjlighet att gå igenom stora datamängder vid forskning och verksamhetsutveckling.

Beslutsstöd
Artificiell intelligens skulle kunna fungera som ett interaktivt beslutsstöd för en kvalitetssäker bedömning. Det kan vara en viss hjälp för utrednings- och diagnosförslag men även ”ett hjälpsystem för sjukvården att behandla rätt patient på rätt indikation”.

Områden för artificiell intelligens inom sjukvården
1. Analys av röntgen- och provresultat
2. Triagering
3. Screening och bildanalys
4. Administrativa rutiner
5. Digital kommunikation
6. Analys av stora datamängder
7. Beslutsstöd

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Teknikskifte ger effektivare vård

Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
För att sjukvården ska klara av ökade vårdbehov i framtiden krävs fler riktade digitala vårdlösningar som är mer patientfokuserade. Det menar Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin rapport ”Hälso- och sjukvården år 2035”.

Sveriges befolkning förväntas öka med mer än en miljon under en tioårsperiod, vilket är den snabbaste befolkningsökningen i landets historia. I takt med att befolkningen växer kommer behovet av kommunala välfärdstjänster att öka kraftigt enligt rapporten.
– För att Sverige ska klara av att finansiera och bemanna hälso- och sjukvården kommer det att ställas höga krav på effektivisering som inte kan lösas på annat sätt än genom teknikskifte, säger Roger Molin och tillägger att det inte räcker med att bli digital i allmänhet utan att digitaliseringen måste inriktas på sådant som är effektiviserande.
– Eftersom den största delen av vårdens kostnader härrör från patienter med kroniska sjukdomar är det viktigt att arbeta med prevention och rikta in digitaliseringen mot det hållet för att minska vårdkonsumtionen, fortsätter han.

Mer rörlig vård
I framtiden, menar Molin, måste läkare bli mer medvetna om att yrket kommer att utvecklas bort från enbart fysiska möten. Då kommer patienter att via sensorer kunna redovisa sina symptom i realtid där man har en kontinuerlig dialog med vården.
– I och med digitaliseringen kommer ännu fler människor att nås inom ramen för sitt vardagliga liv, i hemmet och på jobbet. Det vi kan vänta oss är att vården blir mer rörlig, säger han.

Digital anamnes som stöd
Artificiellt intelligenta datorer kommer också att kunna ge stöd i analysen av röntgenbilder och provsvar för att föreslå bästa behandling men även för att ta upp anamnes inför patientbesök – vilket redan är verklighet på flera vårdcentraler.
– Idag fungerar den digitala anamnesen som ett stöd i läkarens bedömning och underlättar journalföringen. Hur självständigt och automatiserat digitala doktorer kommer att fungera i framtiden är dock en öppen fråga.
Fördelen med det kommande teknikskiftet är att den sannolikt kommer att göra patienter mer självständiga.
– Den nya tekniken kommer att ge ett avancerat stöd till patienterna och underlätta för läkarna att anpassa insatserna individuellt för en mer effektiv vård, avslutar han.

Hur långt framme anser du att din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) ligger inom e-hälsa och digitalisering?