Etikettarkiv: Annika Strandhäll

Vårdplatsbristen får allvarliga konsekvenser

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Sjuksköterskorna har i systertidningen Framtidens Karriär – Sjuksköterska angivit vilka konsekvenser vårdplatsbristen får för patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Här svarar Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter.

Vilka är dina kommentarer till vårdplatsbristens konsekvenser?
– Jag känner igen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagit del av. Vi ser tydligt att brist på vårdplatser på flera sätt bidrar till en sämre vård. Det är en viktig anledning till att vi väljer att prioritera stora investeringar i välfärden, och inte minst i sjukvården. Vi gör mångmiljardsatsningar på vården just nu. Stora delar av de satsningarna fokuserar just på personalen i vården och er arbetsmiljö och villkor.
– Sjuksköterskor kommer aldrig att få bättre arbetsmiljö genom en kömiljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och inte på hur personalen har det. Jag tror på förbättringar i arbetsmiljö, fler kollegor och fler specialister, inte att tvingas springa fortare.

Enligt sjuksköterskorna får patienter vänta på livsavgörande behandlingar och till och med dör i förtid. Hur allvarligt problem anser du att bristen på vårdplatser är?
– Det är ett allvarligt problem. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nyligen med en rapport som visade på de patientsäkerhetsproblem som problem med bemanning och kompetensförsörjning innebär. Klarar vi inte kompetensförsörjningen så kommer vi aldrig att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sig utan för långa väntetider.

Enligt sjuksköterskorna beror brister på vårdplatser främst på brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Håller du med dem om det?
– Det är definitivt en av de viktigaste orsakerna. Skulle jag nämna en till så är det att det på många vårdplatser ligger patienter som egentligen inte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem till ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt.
– Vi har precis fått en ny lag på plats där vi ställer krav på samverkan mellan kommuner och landsting för att säkerställa att utskrivningen fungerar bättre så att inte minst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bidra till att lösa vårdplatsbristen. Dessutom behöver vi utbilda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjligheter till vidareutbildning till specialist. Här gör vi stora satsningar.

Vilka konkreta förslag har regeringen lagt och kommer att lägga för att färre patienter ska få lida och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetssituation?
– Vi gör nu historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården, som totalt i år uppgår till ungefär 13 miljarder kronor. 5,5 miljarder är nya för 2018. Vi fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmiljö, villkor och förutsättningar för personalen att göra sitt jobb. Vi har för i år öronmärkt 300 miljoner kronor per år för studielön eller utbildningsanställningar för sjuksköterskor som läser till specialistsjuksköterskor, så att man inte ska behöva ta studielån för att bli specialist och förlora i inkomst.
– Sen måste man ju dock komma ihåg att det är landstingen och regionerna som driver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av finansieringen. Så även om vi från regeringen ska göra allt vi kan för att hjälpa till, måste stora delar av arbetet göras av landstingspolitikerna.

Krävs långsiktiga investeringar i sjukvården

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
– Vår förmåga att tillhandahålla god vård till medborgarna börjar och slutar med kunnig och kvalificerad vårdpersonal. Viktigt är därför satsningar med tydligt fokus på bemanning, arbetsmiljö och arbetssituation, säger Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för sjukvården.

Regeringens höstbudget innehöll en stor satsning på sjukvården. 5,5 miljarder har vikts åt området varav 2,5 miljarder går till en särskild bemanningssatsning. Ytterligare en miljard riktar sig till förlossningsvården under nästa år.
– Viktigast är rejäla investeringar i personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Satsningen har ett tydligt fokus på bemanningsfrågor, arbetsmiljöfrågor och arbetssituationen för de som arbetar där, säger Annika Strandhäll.
I höstbudgeten föreslår regeringen även att läkarutbildningen ska byggas ut. Satsningen för 2018 är nio miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 40 helårsstudenter.
– Tillgången till välutbildad personal, däribland läkare, är ett måste för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.
När det gäller utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska påbörjades en utbyggnad redan 2015. Utbyggnaden innebär ytterligare 700 nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen, 600 nybörjarplatser på specialistsjuksköterskeutbildningen och 250 nybörjarplatser på barnmorskeutbildningen.
– Dessa satsningar börjar vi nu se de första effekterna av. Efter årsskiftet kommer landsting och regioner att börja känna av de här förstärkningarna, säger Annika Strandhäll.

Tillgänglighet
Tillgängligheten i vården är en annan fråga som ligger högt upp på regeringens agenda.
– Det måste finnas människor som vill utbilda sig inom vårdyrken och som vill stanna kvar i yrket. Vägen dit går via tillräckligt många utbildade medarbetare samt förbättrade villkor och arbetsmiljöer för vårdens och omsorgens personal. Detta är dock inget som vi kan lösa helt på egen hand, arbetet måste ske i samverkan med landsting och regioner.
Parallellt pågår arbetet med de strukturförvandlingar som måste göras inom vården.
– Det handlar om att gå ifrån den sjukhustunga vården och verka för att bygga ut en förstärkt vård nära medborgarna. Det är den allra viktigaste strukturfrågan och som måste löpa sida vid sida med arbetet att förbättra villkoren för vård och omsorgspersonal.

Brist på verklighetsförankring
Väldigt få läkare anser att de politiska besluten för hälso- och sjukvården är verklighetsförankrade.
Är det viktigt att de politiska besluten för hälso- och sjukvården är verklighetsförankrade?
– För mig börjar och slutar en god och tillgänglig vård med personalen, att de är tillräckligt många och får tid att ägna sig åt patienterna. Att de också är involverade i de politiska processerna är såklart också positivt och viktigt, säger Annika Strandhäll.
Det är landstingen som är ansvariga för att leverera vård, och regeringen uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för dem att ge bästa möjliga vård. Socialdepartmentet prioriterar dialog med professionsorganisationerna i hälso- sjukvården när vi utformar politiken.
– Regeringen har valt att satsa på landstingen, genom bland annat höjda generella statsbidrag, men också fokusera särskilt på personalens förutsättningar genom historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården. Att personalen är delaktig i hur de ökade resurserna kan fördelas ser jag som positivit, säger Annika Strandhäll.

Medicinska och etiska principer
Endast 8 procent av läkarna kan arbeta fullt ut i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar.
Vilka är dina kommentarer till det undersökningsresultatet?
– Det är som sagt landstingen som är ansvariga för hälso- och sjukvården, men regeringen har valt att ge dem bättre förutsättningar att göra jobbet genom ökade resurser. Vården behöver ha tillräckligt många medarbetare, med rätt kompetens och utbildning och som dessutom har vettiga förutsättningar för att göra sitt jobb, säger Annika Strandhäll.
För att nå detta satsar regeringen sammanlagt tre miljarder kronor nästa år på att ge bättre förutsättningar för personalen. Det kan handla om att just anställa fler. Det kan också handla om att ge studielön när man läser till specialist för att locka fler, ge personalen bättre verktyg och arbetssätt, att anställa fler administratörer så att vårdproffsen får ägna tiden åt patienterna i stället och mycket annat.
– Vi behöver låta proffsen vara proffs, det når vi genom att ge personalen goda förutsättningar att göra sitt jobb, avslutar Annika Strandhäll.