Etikettarkiv: Artificiell Intelligens

Digital vård på distans kompletterar fysisk vård

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, och nästan hälften av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten.

Det är inte förvånande att majoriteteten av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, det är snarare anmärkningsvärt att 23 procent inte anser att det kan tillföra patientnytta, säger Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.

Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Mest nytta vid långa avstånd
Han anser att digital vård på distans gör mest nytta när avstånden är långa och där patienten har svårt att komma till en läkare.
– Det är självklart alltid kvalitativt bättre att undersöka patienten på plats, men när läkaren känner sin patient, exempelvis kroniker som haft samma läkare under en längre tid och man inte behöver göra någon undersökning, så kan digital vård på distans göra stor nytta, liksom bland äldre patienter.
– Jag är övertygad om att digital vård på distans i allt större utsträckning kommer att användas som en integrerad del av övrig vård. Genom att hantera vissa funktioner digitalt blir det möjligt att nyttja sjukvårdspersonalens tid på bästa möjliga sätt. Det finns stora förhoppningar om att den digitala vården ska lösa många av sjukvårdens problem, men för att det verkligen ska bli så måste de digitala tjänsterna utformas i samverkan med sjukvårdsprofessionerna och patienterna, säger han.

Gemensam informationsstruktur
En av de frågor som är allra mest aktuella inom e-hälsa och digitalisering just nu är, enligt Göran Petersson, behovet av en gemensam informationsstruktur som inkluderar hela hälso-och sjukvården och kompetens om detta.
– En struktur med gemensamma mallar och koder är otroligt viktigt för att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska underlättas. Det finns även legala hinder som exempelvis försvårar överföringen av patientdata från patientens egna appar till patientjournalen. Gemensamma informationsstrukturer är dessutom en nödvändighet för att kunna forska på det här området, säger han.

Mer forskning behövs inom ai
AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. AI gör det exempelvis möjligt att följa upp om behandlingen har effekt på patienten redan efter första behandlingstillfället.
– Den största begränsningen är att det ännu inte har forskats tillräckligt på det här området. Andra begränsningar är kostnader, datakapacitet och kreativitet. Även om det förstås krävs relativt omfattande initiala investeringar i AI så är jag övertygad om att det kan löna sig på sikt för svensk sjukvård, inte minst vid diagnostisering av ovanliga åkommor, säger Göran Petersson.

Resurser kan frigöras
– Det är både intressant och glädjande att hela 77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. Distansvård kan bland annat tillföra värde för patienter med kroniska tillstånd, säger Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälsoläkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.

De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort

– De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort. Då kan läkaren fokusera mer på själva patientmötet, säger Nasim Farrokhnia.

Begränsningar
Hon betonar samtidigt att den digitala kontexten har sina begränsningar, exempelvis att det inte är möjligt att genomföra fysiska undersökningar. För auskultationer finns redan idag digitala verktyg som skulle kunna integreras vidare i vårdprocesserna, som det görs genom Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.
En viktig aktuell fråga inom digital vård på distans, är enligt Nasim Farrokhnia, tillgången till data och standarder, inte minst för att bygga en gemensam infrastruktur där nya lösningar kan tas i bruk, som kan kommunicera med varandra och skapa helheter.

Mer kunskap om ai behövs
– Det är bra att 49 procent av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. Det visar också att mer kunskap behövs. Vi behöver utbilda såväl blivande som färdiga läkare på det här området. AI och maskininlärning kan bland annat användas i diagnostik samt i olika typer av beslutsstöd, exempelvis i digitala triageverktyg som vägleder patienten till rätt vårdnivå, avslutar Nasim Farrokhnia.

Kan digital vård på distans vara till nytta för patienten?
Anser du att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten?
(AI=artificiell intelligens)
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Artificiell intelligens inom sjukvården

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Det finns många användningsområden för AI (artificiell intelligens) inom sjukvården. Till exempel för analys av olika resultat, triagering, förenklad administration och vid analys av stora datamängder. Många läkare kan dock för lite om AI än så länge.

Många läkare kan för lite om AI för att kunna bedöma nyttan, men 43% anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården. Här följer deras svar på inom vilka områden AI-lösningar är värdefulla.

Mest lämpade områden för AI
Bedömning av röntgenbilder anses vara det mest lämpade området för artificiell intelligens, till exempel tolkning av röntgenundersökningar på frakturer. Även vid analyser av blod- och cellprover kan AI vara till mycket stor hjälp.
Ett annat område som tas upp av många i undersökningen är triagering framförallt inom primärvården och akutmottagningar. Det kan till exempel finnas algoritmer som ger patienten relevanta frågor att besvara innan man träffar en läkare. På en akutmottagning skulle det kunna snabba på patientflödet. Det kan även vara till stor hjälp vid en inledande distanskontakt mellan patient och sjukvård.
Man ser stora möjligheter att använda artificiell intelligens för bildläsning vid screening av hudförändringar och ögonbottenbedömningar. ”Hitta hudcancer med bildigenkänning kan bli möjligt.” Vissa bedömningar av bildmaterial kan artificiell intelligens ibland göra bättre än ett mänskligt öga. ”Som komplement kan det bli riktigt bra”.

Administrativa rutiner
Inom administrationen kan AI vara till stor hjälp. Man menar att journalsystemet kan struktureras på ett bättre sätt och att det finns som viktig backup. Varför inte ”en robot som uppfattar det viktigaste i ett patientsamtal och skriver ner det, så slipper jag diktera”? Administrationen kring bokning av patienter, hantering av remisser, receptförnyelser och läkarintyg skulle effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens.
Artificiell Intelligens ger möjlighet att ha videosamtal i större utsträckning, med patienter men också mellan olika enheter. Med AI får man även möjlighet att gå igenom stora datamängder vid forskning och verksamhetsutveckling.

Beslutsstöd
Artificiell intelligens skulle kunna fungera som ett interaktivt beslutsstöd för en kvalitetssäker bedömning. Det kan vara en viss hjälp för utrednings- och diagnosförslag men även ”ett hjälpsystem för sjukvården att behandla rätt patient på rätt indikation”.

Områden för artificiell intelligens inom sjukvården
1. Analys av röntgen- och provresultat
2. Triagering
3. Screening och bildanalys
4. Administrativa rutiner
5. Digital kommunikation
6. Analys av stora datamängder
7. Beslutsstöd
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.