Etikettarkiv: Åtgärder

Hälso- och sjukvårdens utveckling måste vändas

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
68 procent av läkarna anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Fler konkreta primärvårdsreformer, kontinuerlig kompetensutveckling och en välfungerande digital infrastruktur kan bidra till att styra om utvecklingen i rätt riktning.

Det är en alarmerande siffra som verkligen säger något om hur läkarnas framtidstro för hälso- och sjukvården ser ut. Undersökningsresultatet är oroväckande och hälso- och sjukvårdens beslutsfattare bör definitivt ta det till sig. Arbetsförhållandena i sjukvården präglas på många håll av nedskärningar och resursbrist. Det här bör betraktas som en varningsklocka, inte minst eftersom allt fler läkare förmodligen kommer att lämna den kliniska verksamheten om utvecklingen tillåts fortsätta, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Flera huvudproblem
Hon håller med majoriteten av läkarna om att utvecklingen i sjukvården är på väg åt fel håll. Kapacitetsbrist, läkarbrist, avsaknad av kontinuitet, långa väntetider och att patienter alltför ofta slussas runt mellan vårdgivare är några av huvudproblemen.
– Kvaliteten i den enskilda läkarens medicinska arbete är överlag mycket god, men de organisatoriska utmaningarna är omfattande. Bristen på konkreta strukturella reformer skapar en uppgivenhet, säger Heidi Stensmyren.

Bristande digital infrastruktur
53 procent av läkarna anser att de inte kan bedriva sitt medicinska arbete på nödvändig kvalitetsnivå.
– Det är självklart allvarligt, men återspeglar hur många läkares vardag ser ut. Det är svårt att säkerställa den medicinska kvaliteten i läkarnas arbete när den digitala infrastrukturen inte stöttar dem i deras arbete och säkerställer att man har tillgång till all relevant patientdata. Att regelbunden kompetensutveckling inte är en självklarhet bidrar också till att den nödvändiga kvalitetsnivån inte alltid kan upprätthållas, säger Heidi Stensmyren.

Heidi Stensmyrens viktigaste åtgärder för att vända utvecklingen:
• Fler tillsvidaretjänster för läkare. Många AT- och ST-läkare har svårt att hitta tills­vidareanställningar, vilket är absurt med tanke på den rådande läkarbristen. Fler AT- och ST-tjänster behövs.
• Möjliggör kontinuitet genom listning för primärvårdspatienter. För att primärvården ska kunna erbjuda en vård med god kontinuitet, kvalitet och hög tillgänglighet bör samtliga primärvårdspatienter erbjudas möjligheten att listas hos en specifik läkare.
• Gör chefsroller attraktiva för fler läkare. Läkare behöver tillgängliga chefer som kan stötta dem i sitt dagliga yrkesutövande och beslutsfattande, inte minst när det gäller medicinetiska prioriteringar. Samtidigt väljer allt färre läkare att bli chefer. Arbetsgivare behöver därför satsa på att erbjuda chefsutbildningar och erbjuda en god introduktion för läkare som är intresserade av chefsroller.
• Investera i rätt digitalt stöd. Bristande digitalt stöd är ett stort arbetsmiljöproblem som leder till stor uppgivenhet. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att investera i en modern och ändamålsenligt digital infrastruktur som stöttar vårdpersonalen i deras yrkesutövning.
• Reglera läkares kompetensutveckling. Tillgången till kontinuerlig fortbildning varierar mycket mellan olika arbetsgivare. Socialstyrelsen bör därför reglera samtliga läkares rätt till fortbildning. Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.
Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? den går åt...
Har du förutsättningar att bedriva ditt medicinska arbete på den kvalitetsnivå som du anser nödvändigt?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Bättre personalpolitik krävs för bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska utvecklingen i sjukvården vändas? Den absolut viktigaste åtgärden enligt läkarna är att personalen måste behandlas bättre inom sjukvården. Förutom mer resurser måste dessa också användas rätt och professionen måste få styra sjukvården.

Läkarna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll har svarat på frågan: ”Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll i svensk sjukvård?”

Personalpolitik och vårdplatser
En övervägande del av de tillfrågade läkarna anser att lönen och arbetsmiljön måste förbättras för framförallt sjuksköterskor. Bristen på vårdplatser är främst en följd av för få sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är personalen som är verksamheten, och de är en förutsättning för en bra och säker sjukvård med hög kvalitet. Det spelar ingen roll hur fina lokaler och apparater som finns om man som arbetsgivare inte begriper att det gäller att värva, värna om och behålla bra personal.

Låt professionen styra
För att kunna vända sjukvårdsutvecklingen behövs mer resurser. Förutom mer pengar måste man se över hur resurserna används: ”Politikerna måste våga tala om att pengarna inte räcker till allt, och då också våga prioritera.” Här menar man att politiker måste lita på professionen: ”Låt de som vårdar styra vården med hjälp av en kunnig HR, ekonomiavdelning som stödfunktioner.” Man efterlyser färre chefer generellt, exempelvis genom att ta bort mellanchefer utan medicinsk kunskap.

Primärvården
En stor enighet råder om att primärvården behöver utvecklas och få mer resurser. Det är en förutsättning att primärvårdens läkare och sjuksköterskor har en dräglig arbetssituation. Primärvården ska vid behov slussa patienter vidare till slutenvården.
Däremot råder det delade meningar om den digitala primärvården. Många menar att inga skattepengar ska läggas på e-tjänster, utan patienten får betala som om det vore privatmottagning. Andra menar att det kan vara ett komplement till de fysiska vårdcentralerna om det används på ett etiskt och medicinskt korrekt sätt. ”Vi behöver utbilda människor i hur man söker vård och framförallt om egenvård.” Alltför många ”friska” personer söker sig till akutmottagningar och vårdcentraler.

Minskad administration
Läkarsekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden efterlyses. Många läkare anser att administration tar alltför mycket tid från patienterna. Att återinföra exempelvis läkarsekreterare kan avlasta både läkare och sjuksköterskor.
För att få en enhetlig och likvärdig vård i Sverige bör den förstatligas. ”Det är oacceptabelt att det ska vara avgörande var en patient bor, vården måste ha lika hög kvalitet i hela landet.”

Läkarnas åtgärder för att vända utvecklingen
1. Bättre personalpolitik generellt
2. Bättre löner och arbetsmiljö för sjuk­sköterskor
3. Låt professionen styra
4. Utveckla primärvården
5. Administrativ avlastning
6. Förstatliga sjukvården
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Sjukvården måste styras utifrån medicinska behov

Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Svensk sjukvård har strukturella problem. Verksamheterna måste styras utifrån medicinska behov, läkarnas kompetens måste användas i alla delar av verksamheten och kontinuiteten mellan patient och läkare behöver stärkas genom att listning sker hos en fast läkare.

En klar majoritet av läkare i Sverige har funderat på att byta arbetsplats det senaste året.
– Siffrorna är oroväckande. Det är säkert flera bidragande orsaker till att läkare värderar en anställning som läkare mindre attraktivt. En av dessa är säkert bristande autonomi på arbetsplatsen. Stort ansvar för verksamheten men begränsade befogenheter påverkar läkares arbetsvillkor negativt. Då är det en rationell slutsats att överväga att byta jobb. Om läkare väljer bort sjukvården skulle det vara en samhällsekonomisk förlust, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Styras utifrån medicinska behov
För att säkerställa att läkare stannar kvar behöver verksamheten styras utifrån medicinska behov och läkares kompetens användas i alla delar som rör verksamheten – från ledning och planering till utförande. Läkares villkor behöver förbättras och inte minst behöver vila och återhämtning säkerställas.
– Läkare, som andra individer, är inte anonyma kuggar i systemet. För god vård och en attraktiv och hållbar arbetssituation behöver kontinuiteten mellan patient och läkare stärkas. Befolkningen måste få lista sig på en fast namngiven läkare som har en rimlig arbetsbelastning, det vill säga en lagom stor patientlista.

Strukturella problem
Heidi Stensmyren anser att hälso- och sjukvården har strukturella problem och har byggts utifrån att individen spelar mindre roll. Listning sker på hus och patienten kan träffa valfri läkare för dagen, och det gärna i serie, dessutom ofta utan att någon har det övergripande ansvaret.
– Detta är djupt otillfredsställande. Hus tar inget ansvar och känner inte igen en person särskilt väl. Inom slutenvården är vårdplatsbristen kronisk vilket tvingar läkare till dolda prioriteringar bland patienter som behöver vårdas inneliggande. Detta försätter läkaren i en situation där läkaren, inte vårdgivaren eller i regel inte ens verksamhetschefen, tar risken om något blir fel. Om verksamhetscheferna inte kan ta det samlade ansvaret för verksamheten, även det medicinska ansvaret, står alltså läkaren ensam med det utan reella befogenheter att leda arbetet och heller inte med ett stöd i det professionella yrkesutövandet. Det är en situation som inte är hållbar, säger Heidi Stensmyren.

Konsekvenser för sjukvården
Heidi Stensmyren fortsätter:
– Vi får en anonymiserad vård som är ineffektiv och där läkare behöver gör tuffa prioriteringar i det dolda. Patienter som skulle behöva vårdas inneliggande skickas hem. Patienterna får ständigt upprepa sin historia för nya läkare då kontinuiteten brister. Läkarna å sin sida måste ständigt sätta sig in i nya patienter. De borde självklart ha en lista med patienter som de känner. Köerna till vården växer och det skapar oro och frustration för alla parter.

Åtgärder
– Vi behöver säkerställa att alla ska kunna lista sig hos en egen läkare och att listorna anpassas efter behov. Läkares kompetens måste användas i alla delar som rör verksamheten, från planering och styrning till själva utformningen. Svensk sjukvård måste läggas om så att det går att dimensionera vårdplatser efter behov. Här behövs nya lösningar. Sverige kommer inte att kunna utbilda sig ur situationen – till det finns vare sig tid eller nog med individer. Läkare måste också värderas rätt utifrån all den kunskap och kompetens de tillför hälso- och sjukvården och allt det ansvar vi tar. Ansvar och befogenheter ska hänga ihop, avslutar Heidi Stensmyren.

Har du funderat på att byta arbetsplats det senaste året?

74% av läkarna inom primärvården och 70% av läkarna som arbetar på ett universitetssjukhus svarade ja.
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.