Hälso- och sjukvårdens utveckling måste vändas

Publicerad 1 maj 2019
Text: Annika Wihlborg

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
68 procent av läkarna anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Fler konkreta primärvårdsreformer, kontinuerlig kompetensutveckling och en välfungerande digital infrastruktur kan bidra till att styra om utvecklingen i rätt riktning.

Det är en alarmerande siffra som verkligen säger något om hur läkarnas framtidstro för hälso- och sjukvården ser ut. Undersökningsresultatet är oroväckande och hälso- och sjukvårdens beslutsfattare bör definitivt ta det till sig. Arbetsförhållandena i sjukvården präglas på många håll av nedskärningar och resursbrist. Det här bör betraktas som en varningsklocka, inte minst eftersom allt fler läkare förmodligen kommer att lämna den kliniska verksamheten om utvecklingen tillåts fortsätta, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Flera huvudproblem
Hon håller med majoriteten av läkarna om att utvecklingen i sjukvården är på väg åt fel håll. Kapacitetsbrist, läkarbrist, avsaknad av kontinuitet, långa väntetider och att patienter alltför ofta slussas runt mellan vårdgivare är några av huvudproblemen.
– Kvaliteten i den enskilda läkarens medicinska arbete är överlag mycket god, men de organisatoriska utmaningarna är omfattande. Bristen på konkreta strukturella reformer skapar en uppgivenhet, säger Heidi Stensmyren.

Bristande digital infrastruktur
53 procent av läkarna anser att de inte kan bedriva sitt medicinska arbete på nödvändig kvalitetsnivå.
– Det är självklart allvarligt, men återspeglar hur många läkares vardag ser ut. Det är svårt att säkerställa den medicinska kvaliteten i läkarnas arbete när den digitala infrastrukturen inte stöttar dem i deras arbete och säkerställer att man har tillgång till all relevant patientdata. Att regelbunden kompetensutveckling inte är en självklarhet bidrar också till att den nödvändiga kvalitetsnivån inte alltid kan upprätthållas, säger Heidi Stensmyren.

Heidi Stensmyrens viktigaste åtgärder för att vända utvecklingen:
• Fler tillsvidaretjänster för läkare. Många AT- och ST-läkare har svårt att hitta tills­vidareanställningar, vilket är absurt med tanke på den rådande läkarbristen. Fler AT- och ST-tjänster behövs.
• Möjliggör kontinuitet genom listning för primärvårdspatienter. För att primärvården ska kunna erbjuda en vård med god kontinuitet, kvalitet och hög tillgänglighet bör samtliga primärvårdspatienter erbjudas möjligheten att listas hos en specifik läkare.
• Gör chefsroller attraktiva för fler läkare. Läkare behöver tillgängliga chefer som kan stötta dem i sitt dagliga yrkesutövande och beslutsfattande, inte minst när det gäller medicinetiska prioriteringar. Samtidigt väljer allt färre läkare att bli chefer. Arbetsgivare behöver därför satsa på att erbjuda chefsutbildningar och erbjuda en god introduktion för läkare som är intresserade av chefsroller.
• Investera i rätt digitalt stöd. Bristande digitalt stöd är ett stort arbetsmiljöproblem som leder till stor uppgivenhet. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att investera i en modern och ändamålsenligt digital infrastruktur som stöttar vårdpersonalen i deras yrkesutövning.
• Reglera läkares kompetensutveckling. Tillgången till kontinuerlig fortbildning varierar mycket mellan olika arbetsgivare. Socialstyrelsen bör därför reglera samtliga läkares rätt till fortbildning. Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.
Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? den går åt...
Har du förutsättningar att bedriva ditt medicinska arbete på den kvalitetsnivå som du anser nödvändigt?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.