Etikettarkiv: Brister

Bristande beredskap tydlig före coronapandemin

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stefan Tell
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stefan Tell

Två av tre läkare anser att hälso- och sjukvårdens beredskap för epidemier eller andra katastrofer inte var så god eller till och med dålig innan coronapandemin. Samtidigt anser många läkare att sjukvården bör ledas nationellt, såväl i en krissituation som i ett normalläge.

– Sjukvårdens bristande beredskap tydliggjordes redan hösten 2019, då det uppstod brist på sjukvårdsmateriel i stora delar av landet då en enda leverantör fick leveransproblem. Under Coronapandemin har bristen på skyddsutrustning och vissa typer av läkemedel varit tydlig på många håll, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Hon är även expert i regeringsutredningen om Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap, som pågår till oktober 2021.

”Antalet IVA-platser och övriga vårdplatser behöver öka från en basnivå”

Stärka beredskapen
En viktig åtgärd för att stärka beredskapen inför kommande kriser är, enligt Karin Båtelson, att bli mindre importberoende genom att ha en viss svensk basproduktion av nödvändig sjukvårdsutrustning och vissa läkemedel. Hon efterlyser även ett regelverk för samordning och hur olika företag och organisationer ska kunna ställa om till att börja producera sjukvårdsutrustning i ett krisläge. Sedan krisen i höstas och nu Coronapandemin ser man behovet av beredskapslager och omsättningslager med buffert för att fungera under en längre tid.
– Antalet IVA-platser och övriga vårdplatser behöver öka från en basnivå. Det handlar om resurser och god personalpolitik för att nå ett nationellt satt mål. I kris behöver man också betrakta Sverige som en enhet för att snabbt kunna mobilisera personal, utrustning och läkemedel efter behov över regiongränserna. Idag ser vi helt olika och delvis godtyckliga regler för ändrade arbetstider, förflyttning av personal och andra arbetsuppgifter inom vissa regioner och också olikheter i hur man vill aktivera krislägesavtalet, säger Karin Båtelson.

Otydliga riktlinjer
Hälften av läkarna anser att rekommendationer och åtgärder angående covid-19 inte varit enhetliga mellan myndigheter och regioner, och regioner emellan.
– Otydligheten har gjort att riktlinjerna för skyddsutrustning har varierat i olika regioner. Man har dessutom upplevt att kraven har sänkts i takt med att tillgången på utrustning har minskat. Försiktighetsprincipen måste gälla för all personal. Utbildning i smittskydd är också viktigt och för att det ska ha långvarig effekt krävs att man lyckas ha en stabil personalgrupp, säger Karin Båtelson.

Nationell styrning av sjukvården
83 procent av läkarna anser att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en krissituation och 64 procent anser även vid en normalsituation.
– Det är tydligt att många av våra medlemmar hellre ser en nationell ledning av sjukvården även i fredstid. SKR samordnar visserligen regionerna men bara som intresseorganisation utan reellt beslutsmandat, och det som diskuteras och beslutas där sker helt utan insyn eller offentlighetsprincip, vilket är väldigt konstigt. Regionerna får gärna vara utförare av sjukvård men det är tydligt att en majoritet av läkare efterfrågar ökad nationell ledning som ju kan ge bättre samordning och enhetligare regelverk både i en krissituation och i en normalsituation, avslutar Karin Båtelson.

Vilken beredskap anser du att hälso- och sjukvården i Sverige hade (före corona­pandemin) för epidemier eller andra katastrofer? Hälso- och sjukvården hade en…
Anser du att rekommendationer och åtgärder kring covid-19 varit enhetliga mellan myndigheter och regioner samt regioner emellan?
Anser du att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en krissituation?
Anser du att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en normalsituation?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Okunniga politiker styr sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
“På vilket sätt brister sjukvårdspolitikerna i sitt arbete?” 8 av 10 läkarna anser att sjuksvårdspolitikerna inte gör ett bra jobb, och har svarat på den följdfrågan.

En majoritet av läkarna menar att det är skrämmande att människor som inte har kunskap eller ens ”bryr sig” ska ta beslut om svenska folkets hälsa. Ofta får de siffror från sjukhusledning och administratörer och tror okritiskt på dessa inför beslut, utan tanke på vad beslutet faktiskt innebär för både patienter och personal. ”De flesta landstingspolitiker jag pratat med har ingen aning om hur vårt avtal och hur våra scheman ser ut.”

Kortsiktigt tänkande
Politiker har ett kortsiktigt tänkande som räcker en mandatperiod. Det är lätt att både lova stora förändringar och skapa orimligt höga krav om man kanske inte är kvar någon längre tid. Man försöker lösa problem genom mer dokumentation utan att personalen får mer tid för detta. Kortsiktiga beslut har ofta som mål att få en budget i balans, men ger istället en ökad kostnad på sikt. Anställningsstopp ger ökad belastning på personal, ökade sjukskrivningar och plötsligt behov av hyrpersonal.

Lyssna på kompetensen
Ett problem är att de är politiker och tänker politiskt i 3–4 års perioder. Många upplevs också använda sjukvårdspolitiken som ”en språngbräda uppåt eller en reträttplats inför pension men saknar intresse för sjukvårdens sakfrågor”. Man efterlyser långsiktighet i vården och att man måste enas om vilken sjukvård medborgarna ska erbjudas. Låt politikerna ta råd från de som jobbar på golvet dagligen.
Läkare och sjuksköterskor är de som har bäst kunskaper och insikt om vad god vård innebär. Vilken företagsledare som helst skulle lyssna på all den kompetens som finns i företaget. Hur kommer det sig att politiker inte gör det?

Brister hos sjukvårdspolitiker
1. För låg kunskap eller insikt
2. Ställer orimliga krav
3. Kortsiktigt tänkande
4. Tänker för mycket politik
5. Lyssnar inte på professionen

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.