Etikettarkiv: Diabetes

Individualiserad vård vid diabetes

Viveca Gyberg, läkare känd från tv, ser att diabetesvården blir allt mer individualiserad.

Forskningen kring diabetes typ 2 går framåt med lovande nya möjligheter.
– Det är alltid en individ man har framför sig, så att kunna skräddarsy behandling tror jag är framtiden, säger läkaren Viveca Gyberg.

Viveca Gyberg är distriktsläkare och syns ofta som diabetesexpert i media. Hennes forskning vid Karolinska institutet är också inriktad på diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom, som blivit hennes expertområde.
– Det är hundra år sedan insulinet kom, och de senaste 5-10 åren har det hänt mycket i läkemedelsbehandlingen av diabetes typ 2. Vi kan nu skräddarsy den för sköra äldre eller de som har njursvikt, och så vidare. Vi har en mycket större verktygslåda idag, säger Viveca Gyberg.

Stor förändring
Läkare har också lärt sig att samtidigt hantera andra riskfaktorer och sjukdomar.
– Samsjuklighet får allt mer fokus i forskningen. Det är en tydlig förbättring att vi kan påverka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och njursvikt, där det inte har funnits lika många läkemedel tidigare. Man tittar också på att förbättra vården av förstadier till diabetes och därmed förebygga sjukdomen.
Enligt Viveca Gyberg sker en ”stor förändring” inom diabetes typ 2-vården.
– Utvecklingen är snabb. Även användningen av tekniska hjälpmedel utvecklas, och till exempel kommer kontinuerlig glukosmätning att bli allt vanligare även hos personer med diabetes typ 2. Det blir också mer fokus på de psykologiska aspekterna. Diabetes är en kronisk sjukdom där man måste tänka på hur man lever varje dag, så det är ett heltidsjobb att hantera den, säger hon.

”Man kanske bara har två minuter, men det räcker för att väcka tanken om att förändra kosten och rörelsemönstret.”

Måste prata livsstil
Det finns enligt Viveca Gyberg fortfarande många som har oupptäckt diabetes typ 2 då den för de allra flesta inte ger symtom. Patientgrupper man som distriktsläkare kan överväga att testa är personer med förhöjd risk, som de med högt blodtryck eller de som haft graviditetsdiabetes.
– Vi måste också prata livsstil. Man kanske bara har två minuter, men det räcker för att väcka tanken om att förändra kosten och rörelsemönstret, och att hänvisa till bra material som patienten kan läsa själv. Man ska inte underskatta de här mindre samtalen. Ta också hjälp av andra professioner, sjuksköterskor som kan göra motiverande samtal, dietister och fysioterapeuter.

Fokus på individen
Det är den individualiserade vården som är framtiden, menar Viveca Gyberg.
– Individualisering av behandlingen är verkligen något man numera ser i alla riktlinjer, och mycket forskning tittar även på multisjuka patientgrupper. Det är väldigt bra att individen bakom sjukdomen får ta plats, säger hon.

Forskning med världen som arbetsfält

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläke-medel på AstraZeneca i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav
Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetade tidigare som läkare i sjukvården. Idag har de ledande roller inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Fetma och diabetes ökar dramatiskt runt om i världen. Även i Sverige är andelen stor; hälften av befolkningen beräknas ha övervikt eller fetma, vilket kan leda till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ 2 och åderförfettning med en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
– Det som driver oss är att hitta effektiva behandlingar som kan rädda liv och förbättra livskvaliteten för miljontals människor, säger Anna Maria Langkilde, senior forskningsläkare och global ledare för kliniska studier inom diabetesområdet.
Nyfikenheten fick henne att för 15 år sedan lämna sitt arbete som specialistläkare i sjukvården och ta klivet över till läkemedelsindustrin.
– Jag har arbetat mycket med nutrition och prevention. Prevention är alltid grunden, men det är viktigt att det finns bra behandlingar för patienter när de blivit sjuka. Innan jag började på AstraZeneca visste jag inte så mycket om forskning på ett företag, men jag bestämde mig för att testa och trivdes direkt. Här finns otroligt kunniga människor från hela världen och fantastiska möjligheter att pröva olika roller inom många olika områden.

Kan göra skillnad
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
Cecilia Karlsson är kollega med Anna Maria Langkilde och arbetar som gruppchef och senior forskningsläkare på AstraZeneca.
– Jag arbetade i tio år som läkare inom invärtesmedicin i sjukvården. Mitt fokusområde var metabola och endokrina sjukdomar, med särskilt intresse för sjukdomsmekanismer och varför människor drabbas av sjukdom.
När Cecilia Karlsson blev erbjuden möjligheten att vara med och bygga upp ett kunskapscentrum inom fetma och diabetes på AstraZeneca, tvekade hon inte.
– Jag tog tjänstledigt i sex månader, men valde sedan att stanna kvar. Uppdraget att följa forskning från tidig till sen fas och hela vägen till ett godkänt läkemedel var spännande och lärorikt. Jag känner verkligen att vi kan göra skillnad för patienter världen över. Vi samarbetar mycket med forskare vid universitet och andra företag över hela världen. Det känns oerhört stimulerande att arbeta med utveckling av nya behandlingar som kan minska risken för död och allvarliga komplikationer, säger Cecilia Karlsson.

AstraZeneca
AstraZeneca har cirka 61000 medarbetare i över 100 länder och är ett globalt, forskningsbaserat bioläkemedelsföretag med huvudfokus på sjukdomsområdena: hjärta/kärl, renala och metabola sjukdomar, cancer och andningsvägar. Företaget bedriver även forskning inom områdena autoimmunitet, neurovetenskap och infektion. AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag med verksamhet i Göteborg och Södertälje. Företaget har tillverkning i 18 länder och den största produktionsanläggningen ligger i Södertälje.

Nyfiken på att jobba med oss?

Kontakta gärna:
Tomas Andersson
Clinical Vice President Cardiovascular and Chronic Kidney Disease
Epost: Tomas.lg.andersson@astrazeneca.com


Finna tid – största utmaningen för forskande kliniker

Ulrika Moll, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus.
Ulrika Moll, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus.
– Att skapa tidsutrymme är den största utmaningen när det kommer till klinisk forskning. Mina patienter tar inte paus i sin diabetes bara för att jag behöver forska en månad, säger Ulrika Moll, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi vid Lunds universitetssjukhus.

Forskning behövs i sjukvården, och patientperspektiv behövs i forskningen. Men bara tanken på att kombinera en klinisk karriär med forskning och familjeliv kan få många att välja en annan väg. Ulrika Moll är en av de som antagit utmaningen. Förutom dubbelspecialist och forskare kan hon även skriva trebarnsmamma på visitkortet.
– Jag började läsa till läkare i Lund 1997, gjorde AT i Kristianstad och återvände sedan till Lund där jag gick mina ST-utbildningar i internmedicin och endokrinologi. Forskningen kom tidigt in i bilden. Jag registrerade mig som doktorand 2007 och har, med avbrott för tre mammaledigheter, arbetat med min avhandling sedan dess.

Livspussel
Om allt går enligt plan är det dags att disputera nästa år. Den stora frågan är förstås livspusslet, går det att få ihop?
– Absolut, det är ett pussel, men ett läkarjobb tar inte slut när man kommer hem. Det finns alltid saker som behöver ältas ett par gånger för att du ska kunna lägga det åt sidan, en artikel som måste läsas eller en studie att kolla upp. Så även om du inte forskar kommer det alltid att finnas något som måste passas in i familjelivet. Jag har en klok kollega som säger att livet kan hålla för två saker samtidigt: forskning och familj, klinik och familj eller klinik och forskning. Men att få ihop tre ting innebär oftast att man får göra en sak senare eller långsammare än de två andra.

Andningshål
För Ulrikas del är det forskningen som fått komma lite i tredje hand.
– Familjen sköter du aldrig med vänsterhanden, och på kliniken finns patienter som måste ses till. Det som blir bortprioriterat är forskning eller sömn. Jag har gjort mycket forskning under föräldraledigheter då mina barn sovit samt på jourkomp, som är ett slags andningshål för forskande kliniker. Sedan är det mycket i forskningen som bara dyker upp och måste göras, då får man hitta den tiden på kvällar och nätter.

Fördjupning och reflektion
Hon påpekar att forskningen även kan vara ett lufthål i en jäktad vardag och stressad kliniktjänst med så kallade produktionskrav.
– Forskningen kan vara enda gången som det riktigt finns tid för fördjupning och reflektion.
En lärdom som kommit under de gångna åren är att hon slutat ha dåligt samvete för att forskningen inte hunnits med som planerat.
– I så fall har jag prioriterat mina barn eller patienter framför forskningen, och det kan jag inte ha dåligt samvete för. Det känns bra att ha kommit till den insikten.