Etikettarkiv: Distansvård

Corona accelererar utvecklingen av distansvård

Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24
Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Foto: Doktor24

Coronapandemin har inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på digitala vårdmöten och har på många sätt fungerat som en katalysator för digital vård på distans. Utvecklingen kommer sannolikt att ge långsiktiga effekter som bland annat resulterar i en mer ”digifysisk” vård.

83 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. 86 procent anser att digital vård på distans har fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin och 88 procent kan själva tänka sig att ha patientsamtal på distans.
– Det är roligt att fler läkare är positiva nu jämfört med tidigare. Andelen läkare med egna erfarenheter av patientmöten på distans har förmodligen ökat explosionsartat under coronapandemin, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24. Han är styrelseledamot i E-hälsoläkarna och specialistläkare i internmedicin.

Mer digifysisk vård
– Den utveckling av digital vård som annars skulle ha tagit fem år har nu ägt rum på ett par månader. Jag är övertygad om att efterfrågan på digitala vård på distans kommer att vara fortsatt hög även efter coronapandemin, säger Tobias Perdahl.
En utmaning för framtidens digitala vård är enligt honom att man behöver hitta ett långsiktigt hållbart ersättningssystem som gör det ekonomiskt försvarbart för vårdgivare att exempelvis kombinera digitala och fysiska patientmöten.
Han tror att fler aktörer kommer att kombinera digital och fysisk vård, eftersom det digitala patientmötet kan ofta behöva kompletteras med ett fysiskt möte, som provtagning.
– Den typen av undersökningar kommer i ökad utsträckning att kunna genomföras av exempelvis apotekspersonal, säger Tobias Perdahl.

”När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård”

Självmonitorering nästa steg
– Det är glädjande att fler läkare är positivt inställda till den digitala vården. Utvecklingen började redan innan corona, men pandemin har gjort att den verkligen fått fart, säger Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Han är medlem i SFAM:s patientsäkerhets- och kvalitetsråd, expert och sakkunnig åt Socialstyrelsen och senior rådgivare åt Cuviva AB.
Han betraktar videomöten med patienter som ett första steg i den digitala vården. I nästa steg kommer även självmonitorering, att patienten gör mätningar själv på hemmaplan, till exempel mäter sitt blodtryck.
– När patienten kan komplettera läkarmötet med egna hälsodata så möjliggör det en effektivare vård eftersom läkarna då kan ägna mer tid åt de svårast sjuka patienterna. Forskning visar även att livskvaliteten ökar och andelen sjukhusinläggningar minskar med distansmonitorering, säger Christer Rosenberg.

Klara fler vårdkrävande
Han tror att den nuvarande utvecklingen av digital vård är här för att stanna, eftersom läkare och patienter mer och mer upptäcker fördelarna med distansvård, men även av demografiska skäl.
– Antalet individer som är 80+ och har ett stort vårdbehov kommer att öka med 50 procent de kommande tio åren enligt SCB, vilket innebär att läkare behöver kunna träffa fler patienter digitalt för att kunna ge en god vård till samtliga, säger Christer Rosenberg.
En utmaning är enligt honom att patientdatalagen och kommunallagen begränsar samverkan över myndighetsgränserna.
– Ytterligare en utmaning är traditionen i att sjukvården vet vad som är bäst för varje enskild patient. När distansvården fortsätter att utvecklas bör sjukvården vara beredd att göra patienten mer delaktig och lämna över ett större ansvar till patienten för dennes egen hälsa, med stöd av vården, avslutar han.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin. Foto: Sergio Joselovsky
Anser du att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten?
Har digital vård på distans fått en ökad betydelse i samband med coronapandemin?
Kan du själv tänka dig att ha ett patientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Digital vård på distans – en av flera kontaktvägar till sjukvården

Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Man bör betrakta digital vård på distans som en av flera kontaktvägar till primärvården. Digital vård är inte en separat verksamhet, den bör snarare fungera som en integrerad del i den befintliga primärvårdsverksamheten. Det anser Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO.

Att 52 procent av läkarna anser att digital vård på distans är ett bra komplement till den vanliga sjukvården tolkar Eva Pilsäter Faxner som att det här är en fråga som hälso- och sjukvården behöver utveckla, så att den digitala vården på distans integreras i den ordinarie primärvården.
Hon anser att patienter med fördel själva kan genomföra vissa förberedande åtgärder inför sitt digitala läkarbesök. Till exempel kan en diabetiker rapportera data från sina senaste blodsockermätningar. Patienter kan också besvara grundläggande frågor om sitt tillstånd, vilket gör anamnesen mer genomarbetad. Det spar tid för både läkare och patient när det väl är dags att träffas. Eva Pilsäter Faxners erfarenhet är att digitala möten ofta blir mer fokuserade än fysiska möten, vilket kan bidra till en ökad effektivitet.

Spar tid och underlättar
– Några av de främsta fördelarna med digital vård på distans är att det spar tid och underlättar för patienter som har svårt att ta sig till sjukvården eller annars hade behövt ta ledigt från jobbet för att besöka vårdcentralen. En anledning till att det digitala och fysiska bör integreras är att patienten kan få båda delarna hos samma vårdgivare och att läkaren kan dra nytta av tekniken genom att exempelvis följa upp fysiska besök via videolänk. En annan fördel är att man kan ha flerpartsmöten, där man förutom patienten kan ha tolk, anhörig eller en specialist på sjukhuset med i videomötet, säger hon.
I SLSO inleddes i februari 2018 pilotprojektet ”Alltid öppet” på åtta vårdcentraler runtom i landstinget. Inom ramen för pilotprojektet kan såväl patienter som sjukvårdspersonal boka webbtider hos läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal via en app. När satsningen utvärderats utifrån bland annat arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv finns det en möjlighet att den sprids till fler vårdcentraler i landstinget.

Nödvändigt med avgränsningar
– Vi befinner oss bara i början av den digitala sjukvårdens utveckling. I framtiden kommer vi förmodligen att integrera mer artificiell intelligens så mötet mellan vårdpersonal och patient på distans blir mer förberett från båda sidor. Samtidigt behöver man förstås göra avgränsningar i vilken vård som är lämplig att utföra på distans. Att förlänga sjukskrivningar eller skriva ut läkemedel som kan vara beroendeframkallande bör fortfarande göras via ett fysiskt läkarmöte, säger Eva Pilsäter Faxner.

Är digital vård på distans ett bra komplement till den fysiska sjukvården?

Digital vård kan öka jämlikheten

Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se. Foto: Mindoktor.se
Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se. Foto: Mindoktor.se
En fördel med digital vård på distans är, enligt Daniel Brännström på Mindoktor.se, att patienten i lugn och ro kan fylla i uppgifterna som utgör grunden för anamnesen. För läkarna innebär digital vård bland annat att de vid behov kan kontakta kollegor och specialister innan de återkommer till patienten med en diagnos.

– Det är glädjande att mer än hälften av läkarna betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till den fysiska sjukvården. Digital vård på distans ökar tillgängligheten, effektiviteten och förbättrar möjligheterna till kvalitetssäkring. Min erfarenhet är att ju mer kunskap läkarna får om den digitala vårdens möjligheter, desto mer positivt inställda blir de, säger Daniel Brännström, specialistläkare inom dermatologi och driftansvarig läkare på Mindoktor.se.

Kan behandla fler kroniska patienter
– Den digitala vården på distans bidrar även till en jämlik sjukvård eftersom alla patienter kan nå nätläkarna på lika villkor, oavsett var i landet de befinner sig. Patienterna behöver inte heller anpassa sin vardag med resor, ledighet från arbetet och liknande för att ta sig till läkaren, säger Daniel Brännström.
Han betonar vikten av att professionen och de som har erfarenhet av digital vård får vara med och forma framtidens digitala vård och att vi inte sätter gränser som fort blir inaktuella med en snabb teknikutveckling.
– I framtidens digitala sjukvård ökar patienternas delaktighet genom att de kan skicka in mätdata från ett digitalt husapotek till läkaren. Allt fler kroniska sjukdomar kommer framöver också att kunna behandlas på distans. Då kan den digitala vården på distans avlasta den fysiska sjukvården ännu mer, säger Daniel Brännström.

Distansvård kompletterar och effektiviserar vården

Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Digital vård på distans är en förutsättning för att sjukvårdens resurser ska räcka till för framtidens vårdbehov. Primärvårdschefen Henrietta Arwin ser många fördelar. Till exempel kan smarta system memorera och lagra information om patienterna, vilket ökar kvaliteten i vården.

– Digital vård på distans resulterar ofta i korta, fokuserade och effektiva möten mellan läkare och patient. Patientuppföljningar på videolänk snarare än via telefon ger också en säkrare bedömning eftersom det då är möjligt för läkaren att tolka patientens ansiktsuttryck och mimik, säger Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen för vårdcentraler i Partille, Härryda Mölndal, södra och västra Göteborg.
Hon betonar vikten av att läkare involveras i utvecklingen och implementeringen av tjänster som möjliggör digital vård på distans, oavsett om det är en privat eller offentligt driven tjänst.
Henrietta Arwin vittnar även om att det har förekommit en viss frustration i den landstingsdrivna primärvården kring de privata nätläkartjänsternas arbetssätt.
– Det största vårdbehovet finns inte alltid hos den patient som skriker högst. I dagsläget fungerar de privata nätläkartjänsterna som en öppen marknad för patienter som vill få en snabb läkartid. Det saknas en systematisk triagering av de patienter som kontaktar nätläkartjänsterna, säger Henrietta Arwin.

Naturligt att många är skeptiska
Hon anser att läkarprofessionen bör ta ansvar för att prioritera de patienter som är i störst behov av vård. En triagering där patienten får fylla i ett antal frågor som utgör underlag för en första bedömning gör det exempelvis lättare att hänvisa patienter som inte nödvändigtvis behöver ha en läkarkontakt till exempelvis en fysioterapeut eller sjuksköterska.
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning ansåg 52 procent av läkarna att den digitala vården på distans är ett bra komplement till den fysiska sjukvården. 48 procent anser inte att den utgör ett bra komplement.
– Det är naturligt att somliga läkare är skeptiska till det paradigmskifte som den växande digitala vården innebär. Stora förändringar uppfattas ofta som ett hot tills man skaffat sig kunskap och satt sig in i hur det fungerar i praktiken. Jag är därför inte förvånad över att 48 procent av läkarna inte betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till fysisk sjukvård, säger Henrietta Arwin.