Etikettarkiv: Företagshälsovården

Företagshälsa ger samhällsvinster

Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor. Foto: Juliana Wiklund
Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor. Foto: Juliana Wiklund
I oktober 2019 släppte Sveriges företagshälsor en omfattande forskningsrapport. Liksom många tidigare studier visade rapporten starka samband mellan arbetsmiljö och personlig hälsa, vilket åter­igen sätter strålkastaren på det stora behovet av fler företagsläkare.

Antalet företagsläkare är oerhört få och det saknas fortfarande statlig finansiering för utbildning av nya specialister. Trots bristen på läkare med rätt kompetens har Arbetsmiljöverket annonserat ökade krav på arbetsmiljökontroller, vilket riskerar att leda till långa köer och bli en mycket dyr historia.
– Ibland undrar jag om det är så här staten vill ha det. Att utbilda en arbetsmedicinare kostar minst en miljon kronor och en sådan kostnad är svår för en liten kommun eller ett företag att bära, konstaterar Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

Statligt uppdrag saknas
Han berättar att det hela tiden strävas efter nya, innovativa sätt att driva utvecklingen av arbetsmedicin, med goda resultat, men så länge finansieringen uteblir spelar det ingen roll hur bra förslagen är.
– I dagsläget finns enbart åtta stycken arbets- och miljömedicinska kliniker för praktikplatser för företagsläkare. Orsaken är att landstingen inte har något uppdrag att utbilda arbetsmedicinare. Trots detta arbetar vi intensivt för att skapa kunskapspåfyllnad ihop med klinikerna och bistå dem för att de ska kunna minimera sin insats i förhållande till resultat.

Skulle ge samhällsvinster
Avsaknaden av statliga initiativ blir desto mer förvånande då man tittar på de samhällsvinster företagshälsovården kan bidra till. Förutom det preventiva arbetet, som leder till minskad belastning av primärvården, tenderar personer med tillgång till företagshälsovård vara sjukskrivna under kortare perioder än andra och behovet av återbesök är inte lika stort.
– Vår rapport ”Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför?” visar tydliga samband mellan arbetsmiljö och hälsa. Skulle branschen kompetensförsörjas på rätt sätt skulle vi ha en friskare befolkning som får en bättre ålderdom samtidigt som de lever och orkar jobba längre. Samhällsvinsterna skulle vara enorma och det är något vi verkligen hoppas att vår nya arbetsmarknadsminister kommer att uppmärksamma, avslutar Peter.

Viktigt uppmärksamma tidiga signaler på suicidalitet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Sambandet mellan suicidalitet och depression är särskilt starkt, men även ångesttillstånd kan öka risken för självmord. Som läkare gäller det att våga ställa obekväma frågor och att vara uppmärksam på tidiga signaler på suicidalitet.

I flera studier har jag undersökt sambandet mellan depressionstillstånd samt bipolär sjukdom och risken för självmord. Jag har även undersökt hur risken för självmord påverkas av allvarliga kristillstånd. Generellt sett ökar självmordsrisken bland patienter med de flesta typer av psykiatriska diagnoser, säger Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Han har i många år forskat på hur man kan förstå självmordshandlingar, kopplingen mellan suicidalitet, depression och stresstillstånd samt hur man på olika sätt kan förebygga självmord. Han har både genomfört kvalitativa intervjuer med efterlevande och individer som gjort självmordsförsök samt kvantitativa epidemologiska studier byggda på nationella register.

Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Bo Runeson, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Uppföljning av patienter
Hans egna och andras studier visar bland annat att ångestinslag och sömnstörningar i kombination med depression kan påverka individens självmordsbenägenhet.
– En mycket viktig faktor för att förebygga självmord är att människor med depressioner identifieras och får tillgång till adekvat behandling, oavsett vilken vårdform de söker sig till. Nästan hälften av de som begår självmord i Sverige har inte haft någon kontakt med psykiatrin. Många av dem har dock varit i kontakt med primärvården och en del har fått antidepressiv behandling, säger Bo Runeson.
Han anser att det finns mycket kvar att göra kring uppföljningen av de patienter som behandlats för depression inom exempelvis primärvården.
– Det är viktigt att läkare i primärvården och företagshälsovården är uppmärksamma på patienter med oklara symtom. Ibland kan det som beskrivs som fysiska symtom i själva verket bottna i en depression eller annan psykisk ohälsa, säger Bo Runeson.

Ställ obekväma frågor
Även inom akutsjukvården bör läkare vara uppmärksamma på patienter som själva kan ha orsakat sina skador. Det kan vara uttryck för ett självmordsförsök och då bör patienten få en konsultation med en psykiatriker. Ytterligare en faktor som kan innebära en förhöjd självmordsrisk är en hög alkoholkonsumtion, i synnerhet bland män.
– Mitt råd till läkare som kommer i kontakt med patienter med depression, ångest och självmordstankar är att vara lyssnande och respektfulla. Försök att få patienten att berätta sin historia och visa på genuin vilja att verkligen förstå patientens situation, säger Bo Runeson.
Hans kanske allra viktigaste råd är att våga ställa obekväma frågor som berör eventuella psykiska besvär. Läkare är generellt sett bra på att våga ställa frågor i andra känsliga situationer, öppnande frågor kan bidra till att patienten får rätt diagnos och behandling. Om man misstänker att en patient har självmordstankar eller har gjort självmordsförsök gäller det att våga fråga om personen har haft tankar på att ta sitt liv, om det finns funderingar på hur man kan gå tillväga och om patienten har för avsikt att sätta en sådan handling i verket.

Screeninginstrument kan hjälpa
– Det finns beprövade strukturerade screeninginstrument att tillgå som hjälper läkare att ställa rätt frågor, vilket i sin tur fungerar som ett stöd i arbetet med att identifiera och ge rätt behandling till suicidala patienter. Dessa kan vara till hjälp särskilt för läkare som inte har erfarenhet av psykiatrisk verksamhet. Jag anser att man som läkare bör initiera att patienten får tillgång till psykologiskt stöd och vid behov medicinering, även om man bedömer risken för självmord som relativt låg, säger Bo Runeson.

Undvik skadlig stress
Läkare har själva ett på många sätt krävande arbete, vilket ökar risken för utmattningssyndrom och depression. Bo Runesons råd till läkare som vill förebygga utmattning och psykisk ohälsa är att inte utsätta sig för skadlig stress, lära sig att känna igen och agera på sina egna stressymptom och att försöka ha en rimlig arbetsbelastning med tid för återhämtning.
– Tid för reflektion med kollegor kring exempelvis svåra patientmöten har också visat sig sänka stressnivåerna. Även erfarna läkare som annars arbetar självständigt kan må bra av det kollegiala stödet, avslutar Bo Runeson.