Etikettarkiv: Förutsättningar

Hälso- och sjukvårdens utveckling måste vändas

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
68 procent av läkarna anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Fler konkreta primärvårdsreformer, kontinuerlig kompetensutveckling och en välfungerande digital infrastruktur kan bidra till att styra om utvecklingen i rätt riktning.

Det är en alarmerande siffra som verkligen säger något om hur läkarnas framtidstro för hälso- och sjukvården ser ut. Undersökningsresultatet är oroväckande och hälso- och sjukvårdens beslutsfattare bör definitivt ta det till sig. Arbetsförhållandena i sjukvården präglas på många håll av nedskärningar och resursbrist. Det här bör betraktas som en varningsklocka, inte minst eftersom allt fler läkare förmodligen kommer att lämna den kliniska verksamheten om utvecklingen tillåts fortsätta, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Flera huvudproblem
Hon håller med majoriteten av läkarna om att utvecklingen i sjukvården är på väg åt fel håll. Kapacitetsbrist, läkarbrist, avsaknad av kontinuitet, långa väntetider och att patienter alltför ofta slussas runt mellan vårdgivare är några av huvudproblemen.
– Kvaliteten i den enskilda läkarens medicinska arbete är överlag mycket god, men de organisatoriska utmaningarna är omfattande. Bristen på konkreta strukturella reformer skapar en uppgivenhet, säger Heidi Stensmyren.

Bristande digital infrastruktur
53 procent av läkarna anser att de inte kan bedriva sitt medicinska arbete på nödvändig kvalitetsnivå.
– Det är självklart allvarligt, men återspeglar hur många läkares vardag ser ut. Det är svårt att säkerställa den medicinska kvaliteten i läkarnas arbete när den digitala infrastrukturen inte stöttar dem i deras arbete och säkerställer att man har tillgång till all relevant patientdata. Att regelbunden kompetensutveckling inte är en självklarhet bidrar också till att den nödvändiga kvalitetsnivån inte alltid kan upprätthållas, säger Heidi Stensmyren.

Heidi Stensmyrens viktigaste åtgärder för att vända utvecklingen:
• Fler tillsvidaretjänster för läkare. Många AT- och ST-läkare har svårt att hitta tills­vidareanställningar, vilket är absurt med tanke på den rådande läkarbristen. Fler AT- och ST-tjänster behövs.
• Möjliggör kontinuitet genom listning för primärvårdspatienter. För att primärvården ska kunna erbjuda en vård med god kontinuitet, kvalitet och hög tillgänglighet bör samtliga primärvårdspatienter erbjudas möjligheten att listas hos en specifik läkare.
• Gör chefsroller attraktiva för fler läkare. Läkare behöver tillgängliga chefer som kan stötta dem i sitt dagliga yrkesutövande och beslutsfattande, inte minst när det gäller medicinetiska prioriteringar. Samtidigt väljer allt färre läkare att bli chefer. Arbetsgivare behöver därför satsa på att erbjuda chefsutbildningar och erbjuda en god introduktion för läkare som är intresserade av chefsroller.
• Investera i rätt digitalt stöd. Bristande digitalt stöd är ett stort arbetsmiljöproblem som leder till stor uppgivenhet. Hälso- och sjukvården måste vara beredd på att investera i en modern och ändamålsenligt digital infrastruktur som stöttar vårdpersonalen i deras yrkesutövning.
• Reglera läkares kompetensutveckling. Tillgången till kontinuerlig fortbildning varierar mycket mellan olika arbetsgivare. Socialstyrelsen bör därför reglera samtliga läkares rätt till fortbildning. Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.
Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? den går åt...
Har du förutsättningar att bedriva ditt medicinska arbete på den kvalitetsnivå som du anser nödvändigt?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Chefsrollerna måste bli mer attraktiva för läkare

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Drygt 7 av 10 läkare och sjuksköterskor anser att verksamhetschefer och första linjens chefer inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Administrativt stöd, utveckling i chefsrollen och utrymme för strategiska frågor skulle stärka chefsrollens attraktionskraft.

Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det beror förmodligen på att läkare och sjuksköterskor ser att många chefer detaljstyrs i stor utsträckning, och för sjuksköterskor går mycket tid åt till schemaläggning och att ringa in personal. Det ger ett väldigt litet utrymme för strategiska och långsiktiga frågor, exempelvis verksamhetsutveckling, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Fokus läggs på fel saker
Hon håller med om att verksamhetschefer och första linjens chefer i sjukvården ofta har dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap.
– Mycket fokus läggs på fel saker och chefen får arbetsuppgifter på sitt bord som bättre kunde hanteras i samarbete med personal- eller ekonomiavdelningen. Man har ett stort ansvar men oftast inte rätt förutsättningar för att göra utvecklingsplaner, rekrytera rätt personer eller återföra resultat till bättre arbetssätt, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
Hon anser att det lokala ledarskapet i sjukvården spelar en stor roll för vårdens innehåll och personalens trivsel.
– Alla branscher behöver chefer med stor kunskap om verksamheten, det är inget unikt för sjukvården. Det handlar inte bara om att leda för dagen utan också för framtiden och lika viktigt att förstå vilka beslut som stöttar medicinska prioriteringar och som ger bäst resursutnyttjande. Här måste man som chef kunna påverka. Man måste också ha medicinsk och etisk kompetens att stötta i vardagen när medarbetarna finns i en verklighet med både knappa resurser och svåra beslut, säger Karin Båtelson.

Karin Båtelsons åtgärder för att förbättra ledarskapet i sjukvården:
• Stärk rekryteringsbasen, skapa chefstjänster med mindre ansvarsområden och skapa möjligheter att gå chefsutbildningar genom hela karriären.
• Administrativ stöd, från exempelvis ekonomi- eller HR-avdelningen. Det är viktigt för att chefen ska ha tid att stötta sina medarbetare i deras dagliga arbete.
• Mandat att genomföra åtgärder för att rekrytera och behålla medarbetare. Varje chef bör själv få mandat att bestämma vad gäller lön, arbetstid, fortbildningsgarantier och liknande, utifrån vad som krävs för att rekrytera och behålla medarbetare på sin enhet.
• Chefen bör erbjudas utvecklingssamtal, löneutveckling och fortbildning. Att även chefer behöver kontinuerlig fortbildning, bra löneutveckling och utvecklingssamtal betraktas dessvärre inte som en självklarhet på alla arbetsplatser.
• Låt chefen ha kvar en fot i det kliniska arbetet. Många läkare vill gärna kunna kombinera en chefsroll med kliniskt arbete. Arbetsgivare som vill attrahera fler läkare till chefsroller bör därför erbjuda den möjligheten. Det gäller i synnerhet första linjens chefer när man börjar sin chefsbana, för att få fler läkare att vilja ta steget att pröva en chefskarriär.
Vilka förutsättningar anser du att verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.
Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 19–26 februari 2019. Över 1000 sjuksköterskor svarade på undersökningen.