Etikettarkiv: Glesbygd

Patientens livsberättelse central i ny vårdmodell

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
I en ny vårdmodell i Alaska satsar man på att komma nära patienter och höra deras livsberättelse. Dessutom har man tagit in chefer från servicebranschen – och bannlyst kontoren.

Vid den Nationella primärvårdskonferensen i Göteborg 1–2 oktober 2019 talade Douglas Eby från Southcentral foundation om Nuka system of care Alaska, som utgår från människans behov och förutsättningar.
– Det mänskliga mötet är extremt viktigt. När vi träffar någon för första gången är det den stora livsberättelsen som är viktig. Var kommer du ifrån, vad har hänt i livet? Hur har de format mål, värderingar och tankesätt? Det handlar om att förstå kontexten. När man sedan har skapat en relation blir det viktigaste att förstå patientens tankesätt i stunden. Vad är det de tror händer dem, vad tror de orsakar besvären och vad hoppas de att läkaren ska kunna hjälpa till med. Gemensamma mål ökar nöjdheten hos patienterna, säger Douglas Eby.

Principerna som vi byggt Nuka på kan användas var som helst

Behandlas som proffs
Centralt i arbetssättet på Nuka är också att skapa passionerade medarbetare – utan att peka med hela handen.
– Dels måste man beakta det som motiverar och vad personen vill uppnå. Dels måste de behandlas som de proffs de är. De ska följa filosofin, se till att resultaten blir som önskat. Men däremellan ska de själva bestämma hur de gör i sitt dagliga arbete för att nå dit.

Inga kontor
För 15 år sedan beslutade man att anställa nästan alla chefer från andra servicebranscher.
– Vi rekryterade från detaljhandel, catering, hotellbranschen. De hade ingen medicinsk bakgrund alls. Flera av dem undrade varför chefer gömmer sig på sina rum med stängda dörrar. Det verkar inte vettigt, om man jobbar i servicebranschen. Chefen måste vara på ”golvet” och se vad som händer. Wow, vilken stor förändring tänkte jag. Men vi provade och sedan implementerade vi det överallt. Så i hela vårt sjukhus finns inte ett enda kontor, för någon.

Fungerar överallt
Kan arbetssättet verkligen fungera här i Sverige?
– Du måste känna till den lokala kulturen, vilka värderingar som gäller och vilken kultur som existerar. Men principerna som vi byggt Nuka på kan användas var som helst, säger Douglas Eby.

Douglas Eby, Southcentral foundation. Foto: Närhälsan/VGR
Douglas Eby, Southcentral foundation. Foto: Närhälsan/VGR

Vård på distans har självklar roll i nära vård

Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland. Foto: Malin Grönborg
Digital vård på distans fyller en nyckelfunktion i den nära vården. Sensorer som gör det möjligt för exempelvis kroniskt sjuka patienter att själva följa och övervaka sin hälsa är ett exempel på en lösning som kan göra stor skillnad för såväl patient som sjukvård.

– Utvecklingen av den nära vården är otroligt viktig, den kommer att styra utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Den goda och nära vården kommer att genomsyra det utvecklingsarbete som bedrivs ute i regionerna under de kommande åren, säger Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum och närsjukvårdschef i Södra Lappland.

Tålamod och envishet
Han betraktar tålamod och envishet som de två mest avgörande egenskaperna för att omställningen till en nära vård ska kunna förverkligas.
– Det krävs en medvetenhet om hur framtidens patientdemografi kommer att se ut. Den utgör grunden till en ökad insikt om vad som krävs för att bemanna och använda våra resurser rätt i den nära vården. Samverkan är att nyckelord. Kommuner och regioner måste sätta sig ner och fundera kring hur framtidens vård behöver designas för att svara mot behoven, säger Peter Berggren.

Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser

Han betonar vikten av att digital expertis ansluter redan på planeringsstadiet för den nära vården. Deras viktigaste uppgift är att skapa digitala vårdlösningar som matchar den nära vårdens arbetssätt och vårdprocesser.
– Glesbygdsmedicinskt centrum har nyligen kartlagt 24 digitala lösningar för vård och omsorg från samtliga nordiska länder. Peter Berggren liknar det vid ett smörgåsbord för regioner som vill ta del av digitala vårdlösningar som möter deras behov.

Framgångsrika nordiska exempel
– Ett exempel på en digital lösning som kan göra verklig nytta finns i Norge, där man tillämpar ett strukturerat system för nationell implementering av distansvårdslösningar. Det kan användas även i Sverige framöver. Ytterligare goda exempel finns i Norge, där man utrustat dementa med GPS, vilket gör att de kan röra sig på egen hand utomhus i ett begränsat område. I Danmark genomfördes även ett framgångsrikt projekt där man kopplade upp gravida med en riskgraviditet till sjukhuset, vilket ökade patienternas trygghet och minskade antalet akuta besök, säger han.

24 praktiska exempel på vård på distans

Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Glesbygdsmedicinskt Centrum har i september publicerat en rapport ”Vård och omsorg på distans – 24 praktiska exempel från Norden”. Rapporten lyfter fram 24 beprövade digitala lösningar för vård och omsorg från de nordiska länderna.

Samtliga lösningar är beprövade och tillgängliga för medborgare i regioner och kommuner. En gemensam faktor är att de ökar förutsättningarna för självmonitorering och egenvård. De tjugofyra praktiska exemplen som lyfts fram i studien har delats in i fyra kategorier: fjärrbehandling, fjärrmonitorering, fjärrmöten samt nya digitala tjänster för vård och omsorg.

Mer nordiskt erfarenhetsutbyte
– Vård och omsorg på distans är aktuellt i samtliga nordiska länder. Vi delar många gemensamma utmaningar på området, bland annat glesbygdsområden, som finns i samtliga nordiska länder. De lösningar vi lyfter fram är till stor del olika varianter på ett fåtal återkommande teman. De sjukvårdsorganisationer som tillämpar en kombination av de distanslösningar vi presenterar i rapporten har goda förutsättningar för att kunna bedriva god och nära vård, säger Niclas Fors­ling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
– Med det här projektet vill vi dels illustrera att tekniken redan finns här, och dels lyfta fram goda exempel från samtliga nordiska länder. På det här området kan vi definitivt samverka mer över landsgränserna, säger Niclas Forsling.

Obemannade hälsorum
Han framhäver de obemannade hälsorum som Region Västerbotten erbjuder på orter där det är mer än fem mil till närmaste hälsocentral som ett bra distansvårdsexempel.

I hälsorummen kan patienten själv mäta blodtryck och andra hälsoparametrar

– I hälsorummen kan patienten själv mäta exempelvis sitt blodtryck och andra viktiga hälsoparametrar. Hälsorummen ökar tillgängligheten till sjukvården, minskar patienters restid och ger dem utökade möjligheter att själva övervaka sin hälsostatus, säger Niclas Forsling.

Framgångsrikt danskt projekt
Ytterligare ett bra exempel på framgångsrik digital vård är en Telekitlösning kopplad till KOL som används i många danska kommuner. Satsningen gör det möjligt för patienter att själva mäta exempelvis sin syreupptagningsförmåga i det egna hemmet. Det ger patienten en känsla av att vården kommer närmare.
– I Danmark planerar man att genomföra fler liknande satsningar även för patienter med andra kroniska sjukdomar. Satsningen har sitt ursprung i ett lokalt initiativ som har lett till att en ny nationell infrastruktur byggs för hantering av kroniker genom en gemensam plattform som ska samla mätdata och integrera instrument för olika kronikergrupper, säger Niclas Forsling.

Strukturerad implementering
Han lyfter även fram Norges nationella välfärdsteknologiska program (NVP) som en sofistikerad strategi för strukturerat införande av vård- och omsorgslösningar. I programmet har man lyckats samla merparten av landets cirka 420 kommuner. Över tvåhundra projekt genomförs parallellt runtom i landet, på alla nivåer, från pilotprojekt till implementering, och drivs av norska myndigheter i samverkan.

Fjärrbehandling
Virtuella hälsorum – snabbare diagnos och behandling (Sverige, Danmark)
Lifeline en livlina i nöd när avstånden är för stora (Island)
AGNES – läkarmottagningen med telemedicin (Island)
Trappa – en logopedklinik online (Island)
Telemedicin hjälper människor hantera sin KOL hemma (Danmark)
Internetpsykiatri bra hjälp för ångest och depression (Danmark)
Skype kan hjälpa vid ångest och depression (Norge)
Surfplatta med videokommunikation hjälper njursjuka att göra dialys hemma (Norge)
Njursjuka i Akureyri slipper resor på 40 mil till huvudstaden för att få dialys (Island)
Cancerpatienter får ökad livskvalitet med hjälp av mobil eller dator (Finland)
Fjärrmonitorering
App i smarta telefonen övervakar hälsa hos kroniskt sjuka (Sverige)
Digital nattillsyn med kamera bjuder på ostörd sömn (Sverige)
GPS och virtuella staket vanlig positioneringsteknik (Norge, Sverige)
Gravida kvinnor med komplikationer kan göra egna mätningar hemma (Danmark)
Läkemedelsrobotar i Umeå ger ökad livskvalitet (Norge, Sverige)
Sensorteknik på väg att införas i hela Norge
Digitalt trygghetssystem för att människor ska kunna bo kvar hemma (Finland)
Fjärrmöten
Glesbygdsinvånare träffar doktorn via smart videoteknik (Sverige)
Pipaluk – en telemedicinsk lösning som hjälper grönlänningar
App minskar oron inom social omsorg (Finland)
E-tjänst för hälsovård och omsorg öppen dygnet runt (Finland)
Nya digitala tjänster för vård och omsorg
E-hälsotjänster tillgängliga för alla och alltid (Island)
Svarstjänst hjälper kommuner att agera på information (Norge)
Valfrihet med måltidsautomat i hemmet (Finland)

Glesbygdsdoktor – allmänmedicin med extra allt

– Att jobba med glesbygdsmedicin är som att vara allmänläkare med extra allt. Det mesta är vardagsvård men när det mer ovanliga inträffar måste vi kunna agera, och det gör vi, säger läkaren Alexandra Wermelin som gör sin ST på sjukstugan i Storuman.

Alexandra Wermelin, ST-läkare på sjukstugan i Storuman.
Alexandra Wermelin, ST-läkare på sjukstugan i Storuman.
Alexandra Wermelin läste till läkare i Umeå och hade redan från början siktet inställt på glesbygdsmedicin.
– Jag tycker om allt som hör till läkaryrket och då passar allmänmedicin och inte minst glesbygdsmedicin bra, så det var ett enkelt val för mig. Dessutom är jag född och uppvuxen i Sorsele, stortrivs i dessa trakter och alltid varit inställd på att återvända till hembygden efter avslutade studier.
Sedan ett år tillbaka arbetar Alexandra som ST-läkare på Storumans sjukstuga.
– I grund och botten sysslar jag med allmänmedicin, snuvor, sjukskrivningar och vardagliga åkommor som förekommer på en vårdcentral. Det som skiljer är avståndet till närmaste sjukhus, vilket innebär att du som läkare får tänka lite bredare än annars. Jag upplever att vi utreder mer hos oss, jämfört med andra vårdcentraler. Vi har också mer utrustning än genomsnittet och mer akutverksamhet. Sjukstugan är första instans för alla åkommor och sjukdomsfall, plus att vi har vårdavdelning och jourverksamhet dygnet runt under årets alla dagar.

Kreativa lösningar
Storumans sjukstuga täcker ett stort område och var i samarbete med Glesbygdsmedicinskt centrum tidigt ute med att utveckla telemedicinska lösningar som svar på glesbygdens utmaningar.
– Den mest användbara tekniken är uppkopplingar till de akutrum som finns i Tärnaby, Sorsele och Malå. Sedan har vi videokonferenser som naturliga inslag i verksamheten.
Men hur är det då med det romantiska skimret kring glesbygdsdoktorer och deras umbäranden? Är det en mer spännande specialitet än andra?
– Jag har inte förlöst någon på snöskoter, om det är det du menar, säger Alexandra och skrattar gott. Vi brukar ta hand om en förlossning per år ungefär, och hittills under ordnade former. För en glesbygdsdoktor handlar det mesta om vardagsmedicin men när det onormala inträffar måste vi kunna agera, och det gör vi.

8 av 10 läkare kan tänka sig att arbeta på mindre ort

Niels West, familjeläkare vid Edsbyns Hälsocentral, Eva Nordin Olsson, specialistläkare i allmänmedicin och biträdande primärvårdschef i Landstinget Dalarna och David Wetterhall, specialist i allmänmedicin på Hällefors vårdcentral.
Niels West, familjeläkare vid Edsbyns Hälsocentral, Eva Nordin Olsson, specialistläkare i allmänmedicin och biträdande primärvårdschef i Landstinget Dalarna och David Wetterhall, specialist i allmänmedicin på Hällefors vårdcentral.
Behovet av läkare är stort på mindre orter. Hela 80 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. En rimlig arbetsbelastning, möjlighet att påverka sin arbetssituation, bra arbetsmiljö och bra balans mellan jobb och fritid är de faktorer som främst skulle öka läkarnas intresse för arbete på mindre ort.

– Det låter väldigt högt med 80%. Läkares intresse för att arbeta på en mindre ort brukar vanligtvis vara betydligt lägre än så. Det här är en strategiskt viktig fråga eftersom många läkare i primärvården på mindre orter börjar närma sig pensionsåldern. Primärvården behöver kontinuitet för att behålla sin legitimitet, säger Niels West, familjeläkare vid Edsbyns Hälsocentral. Han tog läkarexamen 1980, är sedan 1986 distriktsläkare och arbetar sedan tjugo år tillbaks på Edsbyns Hälsocentral.
Rimlig arbetsbelastning, möjlighet att påverka sin arbetssituation, bra arbetsmiljö och bra balans mellan jobb och fritid anges som de viktigaste faktorerna för att öka läkares intresse för arbete på en mindre ort.

Litet team och följa patienterna
– Ett av de stora mervärdena för en läkare på en mindre ort är möjligheten att verka som en positiv kraft för befolkningen och att lära känna och kunna följa patienter under en längre tid, vilket verkligen är berikande. De faktorerna saknar jag i undersökningsresultatet, säger Niels West.
– Att arbeta på en mindre ort innebär inte att göra klassisk karriär. Däremot har man förmånen att jobba i ett litet team och verkligen lära känna sina patienter. Livskvaliteten är dessutom ofta mycket hög på mindre ort, med närhet till naturen, säger Niels West.

Arbetsmiljön viktigast
– Det är självklart positivt och glädjande att så många läkare kan tänka sig att arbeta på mindre orter. Primärvården utgör navet i en fungerande nära vård, och en förutsättning för att vi ska kunna utveckla den nära vården i hela landet är att läkare söker sig även till primärvården på mindre orter, säger Eva Nordin Olsson, specialist­läkare i allmänmedicin och biträdande primärvårdschef i Landstinget Dalarna.
Arbetsmiljöfrågan är enligt henne mest betydelsefull för att attrahera fler läkare till mindre orter. Arbetsplatser där läkarna har möjlighet att påverka hur arbetsdagen är utformad och där det finns utrymme för individuella lösningar utifrån varje läkares livssituation stärker attraktiviteten. Det ger i sin tur möjlighet till en god balans mellan arbete och fritid.

Sjukhusnärvaro på vårdcentralen
– Primärvården behöver i första hand specialister i allmänmedicin. Former för samverkan med andra specialistläkare behöver dock utvecklas i den framtida nära vården. I det ingår användande av nya digitala tekniker, men också möjligheten att specialistläkare från sjukhusklinikerna kan komma till vårdcentralerna och möta patienter där, men ha sin bas på sjukhuskliniken. Jag tror att den närmare samverkan med andra specialiteter gäller främst psykiatri, barnmedicin, ortopedi och invärtesmedicin men även andra specialistläkare kan behövas på konsultativ basis, säger Eva Nordin Olsson.

Livskvaliteten väger tungt
– Jag tolkar undersökningsresultatet som att fler läkare kan tänka sig att arbeta på en mindre ort om de erbjuds en attraktiv arbetsmiljö där de kan påverka sin arbetssituation, har en rimlig lön och en rimlig arbetsbelastning. Utöver de faktorer som finns med på listan anser jag att livskvaliteten att kunna bo och jobba på en mindre ort väger tungt. Jag ser gärna en utökad samverkan mellan primärvården på mindre orter och specialistläkare i ortopedi, internmedicinare och geriatriker, säger David Wetterhall, som är legitimerad läkare sedan 2006 och sedan dess i huvudsak har arbetat på Hällefors vårdcentral. Sedan 2014 är han specialist i allmänmedicin.

Kan du som läkare tänka dig att arbeta på en mindre ort i sverige?
Vilka faktorer anser du skulle öka intresset för läkare att arbeta på en mindre ort? Ange gärna flera.

1 Rimlig arbetsbelastning
2 Möjlighet att påverka din arbetssituation
3 Bra arbetsmiljö
4 Bra balans mellan jobb och fritid
5 Bra schemaläggning/arbetstider
6 Hög lön
7 Bra team/arbetskamrater
8 Möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning
9 Arbetsplats nära hemmet
10 Närhet till natur/fritidsaktiviteter
11 Bra karriär- och utvecklingsmöjligheter
12 Delta i verksamhetsutvecklingen
13 Ett närmare ledarskap
14 Avancerad sjukvård lokalt (på mindre sjukhus eller vårdcentraler)
15 Service till familj/anhöriga
16 Annat
17 Vet ej