Etikettarkiv: Internmedicin

Enorm bredd inom internmedicin

Fredrik von Wowern, specialistläkare i internmedicin och sektionschef på Skånes universitetssjukhus.

Internmedicin är ett fält som erbjuder läkare fantastiska möjligheter att ge patienter vård även utanför sin egen disciplin och att hantera en mångfald diagnoser och tillstånd inom ramen för sin kompetens. Många internmedicinare betraktar inriktningens omfattande bredd som dess främsta tjusning.

– Internmedicin kallas även invärtes medicin och avser vård av sjukdomar i kroppens inre organ. Internmedicin är en enormt bred basspecialitet. Jag brukar säga att alla åkommor som inte ska opereras ingår i eller tangerar internmedicinens fält. Det kan exempelvis gälla patienter som kommer till sjukhus med infektion, inflammation eller proppar i hjärta och kärl, säger Fredrik von Wowern, specialistläkare i internmedicin och sektionschef på Skånes universitetssjukhus. Han har en bakgrund inom intermediärvård och är även ordförande i SIM, Svensk Internmedicinsk Förening.

”Möjligheterna till livslång utveckling är mycket goda inom internmedicin.”

Spindeln i nätet för patienten
Fram till 2015 fanns det sex subspecialiteter knutna till internmedicinen, däribland hematologi och kardiologi. Numera är de i stället organspecifika basspecialiteter, vilket innebär att internmedicinen för närvarande saknar subspecialiteter. Utvecklingsområdena inom internmedicin är dock många.
– Många multisjuka patienter behöver generalister för att få ett holistiskt omhändertagande. Merparten av de patienter som är inlagda på sjukhus har sjukdomar som påverkar flera organ. Internmedicinare fungerar då oftasom spindeln i nätet eftersom de håller ihop patientens vård. Möjligheterna till livslång utveckling är mycket goda inom internmedicin. En viktig del av arbetet är att kontinuerligt ta till sig ny kunskap från andra specialistläkare och tillämpa den på multisjuka patienter, säger Fredrik von Wowern.

Utvecklar hospitalistvård
Några av de mest intressanta internmedicinska områdena just nu är utvecklingen och driften av intermediärvård, steget mellan vanlig vårdavdelning och intensivvård. Under pandemin har intermediärvården exempelvis vårdat många covid-19-patienter som krävt avancerad syrgasbehandling. Mobila vårdteam som erbjuder sjukhusvård i hemmet är ytterligare ett spännande utvecklingsområde, liksom utvecklingen av point of care (patientnära) ultraljud som förstärker diagnostiken.
– På SUS genomför vi nu även en satsning på hospitalistvård, avdelningar som tar emot olika patientkategorier från akuten och akutvårdsavdelningar, avslutar Fredrik von Wowern.

Utvecklas på Nordens största akutsjukhus!

Aikaterini Letsiou och Issa Issa, ST-läkare på Södersjukhusets klinik för internmedicin. Foto: Johan Marklund
Aikaterini Letsiou och Issa Issa, ST-läkare på Södersjukhusets klinik för internmedicin. Foto: Johan Marklund

På Södersjukhusets klinik för internmedicin får du arbeta med bredd och djup som är svåra att matcha. Välkommen till Nordens största akutsjukhus, där du som är läkare utvecklas i en miljö präglad av starka team, kollegialitet och positiv anda.

– För mig var internmedicin ett givet val eftersom jag vill jobba brett och med helhetsperspektiv. Och jag kan faktiskt inte tänka mig en annan arbetsplats än Södersjukhuset. Här finns en sådan enorm bredd och stora möjligheter att subspecialisera sig. Som ST-läkare har jag fått mycket stöd av erfarna kollegor och verkligen kunnat utvecklas professionellt, säger Issa Issa, som är inne på fjärde året av sin specialisttjänstgöring.

Jobba med oss på Södersjukhuset. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Väl bemött
Kollegan Aikaterini Letsiou instämmer. Hon började sin specialisttjänstgöring i neurologi i april och förstod redan under intervjun att hon skulle trivas.
– Jag blev så väl bemött och fick ett mycket gott intryck av kliniken. Det har bara förstärkts sedan jag började arbeta, det finns en väldigt hjälpsam anda och jag har fått en trygg start, säger hon.
Neurologi lockade eftersom det är en specialitet i stark utveckling, där fortfarande mycket är obeforskat.
– Nervsystemet är så otroligt komplext och det finns mycket som vi inte kan. Samtidigt utvecklas området snabbt och idag kan vi behandla och bota så många fler tillstånd än tidigare, vilket verkligen är givande.

Unik bredd
Att arbeta på Internmedicinska kliniken på Södersjukhuset innebär att du är en del av ett stort universitetssjukhus, som dessutom är Nordens största akutsjukhus. Kliniken tar emot ett stort flöde av patienter via akuten och har en närmast unik bredd av olika patienter, diagnoser och tillstånd. Som läkare här får du variation och erfarenhet som få andra sjukhus kan erbjuda.
Issa och Aikaterini lyfter båda fram den starka teamkänslan och kollegialiteten som de tycker särskiljer Södersjukhuset från många andra arbetsplatser. Olika professioner arbetar tätt tillsammans och det är en stöttande, uppmuntrande och lärande miljö, med tydliga rutiner, god handledning och många möjligheter till kompetensutveckling och forskning.
– Man får enormt mycket stöd av erfarna kollegor och andra arbetskamrater. Här utvecklas man snabbt som läkare och vi har dessutom väldigt kul och trevligt tillsammans, avslutar de.

Jobba med oss på Södersjukhuset. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Södersjukhuset – Internmedicin

Internmedicin på Södersjukhuset är en av Sveriges största internmedicinska kliniker. Vi har 500 anställda, sju vårdavdelningar, medicinmottagning, dagvård och endoskopiskt centrum.
Vi erbjuder dig som är läkare omväxlande arbete på våra akutvårdsavdelningar AVA, Stroke/Neurologi, Gastroenterologi/Hepatologi & diabetes/endokrin samt Lung/Allergi & Hematologi. På avdelningarna vårdas patienter med många olika medicinska diagnoser, vilket ger dig ett varierande arbete med goda möjligheter att utvecklas och bredda dina kunskaper. Vi har byggt övervakningsplatser för våra multisjuka patienter, hittills är vi det enda sjukhus med dedikerade platser för neurokirurgiska multisjuka patienter som vistas hos oss efter deras vårdtid på Karolinskas neurokirurgiska klinik.
Vårt fokus ligger på god vård och kvalitet och vi arbetar kontinuerligt med utveckling av vår verksamhet.

Nyfiken? Läs mer på: www.sodersjukhuset.se

Akut internmedicin med helhetsperspektiv i Huddinge

Linda Brännström och Christian Unge, specialistläkare i internmedicin på Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund
Linda Brännström och Christian Unge, specialistläkare i internmedicin på Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund

Vill du arbeta brett och varierat, med akuta insatser som ofta kan vara livsavgörande? Välkommen till Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Här blir du en del av ett team som jobbar med helhetsperspektiv bortom stuprörstänkande.

Akuten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge är en av landets största akutmottagningar, med över 60 000 patientbesök om året. Här jobbar akutläkare och internmedicinare tillsammans, med specialiserad vård som spänner över ett brett spektrum av allvarliga sjukdomar och skador. Nu söker Funktion Akut internmedicin ST-läkare och färdiga specialister som vill vara med och utveckla vården och växa i sin karriär.
– Akut internmedicin är en integrerad del av akutmottagningen, vilket är väldigt positivt för patienterna och roligt för oss som jobbar här. Genom att vi arbetar så enormt brett undviker vi det stuprörstänkande som annars är vanligt inom sjukvården. Ju mer nischad sjukvården blir generellt, desto mer behövs den här typen av bred specialitet, som kan ta hand om alla sorters patienter. Detta är en framtidsspecialitet, säger Christian Unge, som är specialist i internmedicin och har arbetat på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge i 13 år.
Inom Funktion Akut internmedicin vårdar man alla patienter som kräver avancerad akutvård. Det kan röra sig om allt från problem med hjärta, lungor eller njurar till cancer eller infektioner. Funktionen har också hand om samtliga hjärtstopp, oavsett var på sjukhuset de inträffar.

Utvecklas snabbt
Hans kollega Linda Brännström är färdig specialistläkare i internmedicin sedan ett år tillbaka. Precis som Christian Unge uppskattar hon bredden och stimuleras av att arbeta inom akutsjukvård.
– Det är en väldigt stor variation och vi har ofta svåra patienter som kräver en mycket hög vårdnivå. Akut internmedicin är lite som ett eget mindre sjukhus, samtidigt som vi har fördelen av att vara en del av ett stort universitetssjukhus och därmed ha tillgång till några av Sveriges främsta experter inom sina områden. Man lär sig enormt mycket, säger hon.
Karolinska universitetssjukhuset Huddinge ligger långt fram när det gäller nytänkande kring akutmedicin. Sjukhuset var ett av de första som införde MIMA, medicinsk intermediäravdelning, för svårt sjuka akutpatienter. Nivån är snäppet under intensivvård och innebär att patienter med vårdbehov som är större än vad som kan tillgodoses på en vanlig vårdavdelning, men inte kräver intensivvård, hamnar på rätt nivå.
– Vi var tidigt ute med den här typen av vård och många andra sjukhus har tagit efter. Det har visat sig vara ett framgångsrikt koncept och trycket på MIMA är högt. Nu utökas den därför från fyra vårdplatser till att på sikt bli åtta till tio platser, berättar Christian.

Lätt att trivas
På Funktion Akut intermedicin är kompetensen hög och många av läkarna är dubbelspecialister.
– Det ger ett stort mervärde eftersom vi har så många olika typer av patienter. För ST-läkare här innebär det också ett stort stöd och man utvecklas snabbt. Det är korta vägar inom enheten och lätt att få hjälp eller be om råd om man behöver det, säger Linda, som gjorde sin ST i Huddinge.
Eftersom det handlar om akutmedicin är jourtjänstgöring ett naturligt inslag i schemat. Det är något som Christian och Linda vill lyfta fram som en stor fördel eftersom det för med sig mycket kompledighet.
– Det skapar utrymme för att ägna sig åt familjen eller andra intressen. Exempelvis finns det mycket goda möjligheter att forska och det är det många som gör. Här finns hög kompetens inom forskning och vi har en professor knuten till verksamheten. Detta är inte ett åtta-till-femjobb, säger Christian, som själv skriver på sin lediga tid och är författare till ett flertal böcker.
När du är ST-läkare eller färdig specialist på Akut internmedicin ingår mycket undervisning av allt från läkarkandidater till undersköterskor, sjuksköterskor och AT-läkare vid sidan av det kliniska arbetet. Du är en del av ett starkt team som tillsammans med kolleger och andra professioner arbetar för att utveckla verksamheten, alltid med patientens bästa i fokus.
– Både som ST-läkare och som färdig specialist har jag fått stort stöd av seniora kolleger, säger Linda.
– Dessutom är det väldigt bra stämning på kliniken och lätt att trivas.

Funktion Akut internmedicin, Karolinska Huddinge

Funktion Akut internmedicin Huddinge bedriver specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens och internmedicinens hela spektrum och som läkare på Akut internmedicin arbetar du tätt tillsammans med akutläkare och andra yrkesgrupper. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Akutsjukvård med perspektiv

Internmedicinaren Christian Unge har arbetat i bland annat Kina, Chile, Frankrike och Burundi och är nu aktuell med boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Foto: Göran Segeholm
Internmedicinaren Christian Unge har arbetat i bland annat Kina, Chile, Frankrike och Burundi och är nu aktuell med boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Foto: Göran Segeholm
Christian Unge har arbetat med akutsjukvård både i Sverige och andra länder och är nu aktuell med en bok där han öppet berättar om misstag och lärdomar.

Internmedicinaren Christian Unge står bakom medicinpodden ”Ronden” och i februari utkom boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”.
– När jag arbetade i Burundi för 15 år sedan började jag skriva små mejl hem från fältet, där jag beskrev olika jobbiga situationer. Sen har jag fortsatt att skriva liknande saker om utmaningar här hemma, säger han.
Den svenska akutsjukvården tampas med problem som brist på vårdplatser och för få sjuksköterskor. Och trycket är högt.
– Om det sitter 200 patienter på akuten måste vi alla jobba snabbare och blir till sist kanske slarvigare, och då kommer misstagen, säger Christian Unge.
Men han är snabb med att betona att svensk sjukvård är ”fantastisk” i jämförelse med många andra länder.

”Inget insulin att ge honom”
– I Burundi fanns 280 läkare i hela landet och sjuksköterskorna hade en kompetensnivå som undersköterskor. Det var svårt att bedriva sjukvård där. Då fick man sortera och hitta bara de absolut svårast sjuka och försöka rädda dem. Vi har helt olika måttstockar och förväntningar på sjukvården.
Ett exempel som Christian Unge tar upp i sin bok handlar om två barn som kommer till akuten och får diagnosen diabetes – en pojke i Burundi, och en flicka i Sverige.
– Den unga tjejen pustade ut och var glad över att det inte var något ännu värre, men pojken i Burundi gick en säker död till mötes, jag hade inget insulin att ge honom.

Lade ribban för högt
Perspektiven på sjukvården har många gånger varit av godo, men också skapat problem för Christian Unge.
– Den första tiden i Burundi var jag frustrerad och hade jättemycket ångest. Jag lade ribban lika högt som i Sverige, men jag hade varken labb eller röntgen. När jag kom hem till Sverige var det svårt att anpassa sig åt andra hållet, jag kunde ha svårt att förstå varför patienter kom in akut för att röntga sin tå.
Arbetsgången på sjukhuset i Burundi skilde sig markant från i Sverige och Christian Unge utvecklade sin förmåga att ställa diagnos.
– Där kunde jag inte ta en mängd prover. Jag lärde mig att lita på det jag såg, kände och undersökte.

Fördjupningsmöjligheter i Gävle

Emma Galos, ST-läkare på Gävle sjukhus. Foto: Pernilla Wahlman
Emma Galos, ST-läkare på Gävle sjukhus. Foto: Pernilla Wahlman
I Region Gävleborg finns möjligheter för läkare att kombinera sin utbildning till specialist i internmedicin med en subspecialisering redan under ST-tiden. För Emma Galos var den möjligheten en avgörande faktor när hon sökte sig till regionen.

Efter att Emma hade gjort sin AT och något år på ST:n i Mora, ville hon söka sig till en större ort. Efter rekommendationer från tidigare kollegor valde hon internmedicin i Gävle.
– Under min AT i Mora fick jag chansen att lära mig ekokardiografi, vilket innebar att jag hade fördjupade kunskaper inom ämnet då jag kom till Gävle. Det var en kompetens jag ville behålla och därför angav jag som önskemål att regelbundet få utöva detta under mina internmedicinska ST-år.

En lyxig möjlighet
Hon möttes av en positiv och uppmuntrande attityd från sjukhuset och när hon sedermera gjorde sin första rotation mot kardiologen, fick hon kontakt med en av de ansvariga överläkarna för GUCH-gruppen (Grown Up Congenital Heart disease).
– Hon tyckte att det var utmärkt att det kom en ST-läkare som redan hade kunskap inom ekokardiografi, så jag antogs till GUCH-teamet nästan på en gång. Sedan dess har jag haft möjlighet att få vara delaktig i denna mottagning, några veckor varje år. Det är en lyxig möjlighet att få chansen att utbilda sig inom en sådan subspecialitet redan under min internmedicinska ST. Ju mer erfarenhet jag kan samla på mig innan jag fördjupar mig inom kardiologin, desto bättre.

Breddar sin kompetens
Emma har inte ångrat att hon sökte sig till Gävle, hon trivs bra på arbetet och med sina arbetskollegor. De korta avstånden i Gävle borgar för en bra tillgänglighet och ett nära och stöttande socialt nätverk, vilket är bra när karriär skall kombineras med familj. För Emma var det möjligheten att i sin internmedicinska ST-tjänstgöring få bibehålla och utveckla sin kompetens inom kardiologi som fällde avgörandet.
– Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med att fördjupa sig tidigt. Ibland kan det vara klurigt att kombinera sin obligatoriska internmedicinska randning med sin subspecialisering, men å andra sidan hoppas och tror jag på att om man startar tidigt, samlar man på sig mycket erfarenhet och kompetens inom området. Dessutom har man jätteroligt, så jag skulle verkligen rekommendera det till andra som ska göra sin ST, avslutar hon.


Ledande inom digital patologi

Gordan Maras, ST-läkare på Gävle sjukhus. Foto: Pernilla Wahlman
Gordan Maras, ST-läkare på Gävle sjukhus. Foto: Pernilla Wahlman
Region Gävleborg var en av de första regioner som introducerade ett digitalt arbetssätt kring analys och behandling av patologiska prover och regionen ligger fortfarande i utvecklingens absoluta framkant.

När ST-läkaren Gordan Maras började arbeta med den kliniska patologin vid Gävle sjukhus hade arbetet med de digitala analyslösningarna ännu inte hunnit komma igång ordentligt. Han såg genast fördelarna med en digitalisering och engagerade sig helhjärtat i arbetet.
– Vi har kunnat dra stor nytta av digitaliseringen redan nu, på lokal nivå, bland annat genom att underlätta arbetet inför ronder och genom att i begränsad skala konsultera på distans och med andra sjukhus, något vi vill utöka i framtiden. Det sparar dessutom tid och skapar en mer standardiserad analysprocess med objektivare resultat. Det kan tyckas vara småsaker, men kombinerat resulterar de i säkrare analyser och bättre behandlingar.

Positiva effekter
Arbetet med digitaliseringen har varit en lång process och den patologiska kliniken i Gävle har lagt både tid och ansträngning på att implementera och få in den i labbflödet samt att införskaffa den hård- och mjukvara som bäst lämpat sig för klinikens behov.
– Vi är väldigt nöjda med vilka positiva effekter vi har fått inom regionen och när nu andra regioner har börjat tänka i samma banor ser vi vilket enorm utbyte vi kommer att kunna ha med den här tekniken.

Kraftig utveckling
Sedan Gordan började sitt arbete har lösningarna utvecklats kraftigt. Förutom att urvalet av scannrar blivit betydligt större har även bildkvaliteten blivit bättre och själva inscanningen snabbare.
– Mjukvarorna är mer och mer anpassade efter den kliniska vardagen och leverantörerna utvecklar sina lösningar i samverkan med verksamma patologer. Framöver kommer vi att kunna utnyttja datorernas kapacitet på ett betydligt mer omfattande sätt, bland annat genom så kallad ”deep learning”, alltså att programmet börjar lära sig på egen hand. Det kommer att bana väg för en ännu snabbare och till vissa delar automatiserad process. Det har skett en snabb utveckling, men det finns ändå mycket kvar att upptäcka.

Sjukvården, Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder högkvalificerad kompetens inom hälso- och sjukvård, regiontrafik, kulturutveckling, folkbildning och regional utveckling som tillsammans ökar attraktionskraften för vår region.
Med cirka 6 650 medarbetare är vi regionens största arbetsgivare som driver samhällsutvecklingen framåt för ett livskraftigt Gävleborg.

Region Gävleborg
Tel: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

www.regiongavleborg.se