Etikettarkiv: It-system

Stora problem inom svensk sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Läkare riktar skarp kritik mot sjukvården i en undersökning. Framförallt bristen på personal och vårdplatser, dålig ledning och politiker som tar beslut utan kunskap och insikt, samt mycket dålig arbetsmiljö.

Läkare har i Framtidens Karriär – Läkares undersökning svarat på frågan ”Vilka är de största problemen inom svensk sjukvård just nu?”

Personalbrist
En majoritet av de tillfrågade läkarna anser att de största problemen är personalbrist inom alla yrkeskategorier. En följd av detta är brist på vårdplatser, där utrymmet finns men inte personalen som ska ta hand om patienterna.
Man menar att läkare och sjuksköterskor flyr från yrket på grund av dålig personalpolitik. ”Underläkare behandlas i många fall styvmoderligt och känner sig överkörda och underskattade.” Inom andra branscher vet man att om personalen blir väl omhändertagen tar de också väl hand om kunderna. Det måste vara ännu viktigare inom vården, där det kan handla om liv och död. Ge läkarna större möjligheter att vara delaktiga i styrning och beslut som tas.

Ledning och organisation
Många anser att det inte är hållbart att personer utan medicinsk kompetens tillåts att inneha verksamhetschefsbefattningar. Alltför många politiker tar beslut som inte är förankrade i verkligheten. Det känns som att både politiker och administratörer ”använder vården som en lekstuga”. Vården får inte vara en karriärstege för politiker. Det är människor och människors liv vi behandlar och tar beslut om. ”Man skulle aldrig låta en politiker styra ett flygplan.”
Resurser och hur de används är också en ledningsfråga. Man har sparat sönder sjukvården vilket ibland gör det omöjligt att ge den vård som krävs. Alltför många regioner i Sverige går med ekonomiskt underskott och har dessutom sparbeting.

Arbetsmiljö
Läkare och övrig personal har en ohållbar arbetssituation där många går på knäna. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att få personalen att stanna genom att skapa en god arbetsmiljö. Det spelar ingen roll hur hög lönen är om arbetsmiljön ändå gör dig utbränd.
Ineffektiva it-system som inte är anpassade till verksamheterna är också en arbetsmiljöfråga som skapar mycket stress. Det gör att it blir en belastning i vardagen och inte den hjälp som det var tänkt.

Största problemen inom svensk sjukvård
1. Personal- och vårdplatsbrist
2. Dålig personalpolitik
3. Dålig ledning och styrning
4. Dålig arbetsmiljö
5. Ineffektiva it-system
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

En utbyggd primärvård nödvändig

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska en större del av vården kunna flyttas närmare patienten? Primärvården måste utvecklas och mer resurser i form av pengar och personal krävs, vid sidan av bättre it-system, kommunikation och kontinuitet.

Läkare runt om i landet har svarat på frågan om vad som krävs för att en större del av vården ska kunna flyttas närmare patienten.

Satsning på primärvården
Hälften av slumpvis utvalda läkare som svarade på frågan var helt eniga och tydliga med att en satsning på primärvården är det första steget att ta. Det behöver bli lättare att få kontakt med vårdcentraler vilket kräver en bättre grundbemanning. Läkarna måste ha ett listningstak så att det finns en möjlighet att få en bra kontakt och kontinuitet mellan läkare och patient. ”Kontinuitet skapar trygghet och leder till färre söktillfällen.”
Man vill se många fler distriktsläkare och distriktssköterskor. Kanske öppna fler hälsorum, dit patienter kan gå utan att behöva boka tid och kontrollera blodtryck och ta enklare prover själva. Fler allmänspecialister efterlyses och att vård och uppföljning görs av samma vårdteam. Ökad bemanning inom alla yrkesgrupper gör det möjligt att skapa team som kan åka hem till patienter som är sjuka eller äldre. Primärvården behöver anställa personal som erbjuds en bra arbetsmiljö, och fast anställning så att de kan börja arbeta långsiktigt.

Bättre it-system
Det måste utvecklas bättre it-lösningar för att integrera slutenvårdens resurser med primärvård och hemsjukvård. Ta fram praktiska lösningar som underlättar hembesök. Bra logistik, kommunikation och dokumentationsmöjligheter exempelvis. Man efterlyser också ett gemensamt journalsystem.

Ledning och samarbete
Låt styrande, regionledning, politiker, tjänstemän, utredare fråga de som arbetar kliniskt vad som kan och bör göras och i vilken ordning. Politiker måste börja ta vettiga beslut och se konsekvenserna. Det går inte att fortsätta att spara sönder sjukvården. Låt förändringsförslag komma från dem som möter patienterna.
Många vill se ett närmare samarbete mellan primärvård och slutenvård. Resurser kan omfördelas från sjukhus till primärvård. Det krävs snabbare vägar mellan hemmet och sjukvård då många av de äldre patienterna slussas via akuten så fort de blir dåliga. Vården är till för patienten.

Krävs för att flytta mer vård närmare patienten
1. Resurser till primärvården
2. Fler allmänspecialister för kontinuitet
3. Högre bemanning
4. Bättre it-system
5. Vettiga beslut
6. Samarbete
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Oroväckande utveckling av sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad går fel inom svensk sjukvård? Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system.

Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär.

Personalpolitik och löner
Hårda ord beskriver sjukvården: ”Systematiskt förfall av offentlig vård vad gäller utveckling, utbildning och personalpolitik.” ”Jag och mina kollegor känner oss maktlösa.” Man menar att arbetet, med kravet från politikerhåll på större tillgänglighet, är oerhört stressande och ohållbart på sikt. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket.
Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal.

Felaktig styrning
Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. ”Antalet vårdande anställda minskar procentuellt jämfört med administrativ personal.” Det är för många politiska administrativa beslut som styr sjukvården.
Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön. Det är inte rimligt att läkare ska ringa och jaga vårdplatser i­stället för att ta emot en ny patient. Bristen på vårdplatser är ett stort problem enligt många: lokaler finns men personal som kan ta hand om patienterna på avdelningarna finns inte.

Resurser saknas
Resurserna är för små för den växan­de befolkningen, som blir äldre, sjuk­are, har fler kroniska och allvarliga sjukdomar. Det används för mycket resurser till ”vård” av friska unga människor istället för de som verkligen behöver vård, men som inte är så högröstade.
Synpunkter ges också på att för mycket privatiseringar leder till att landstinget får åtgärda det som de vinstdrivande företagen inte klarar. Hyrpersonal både sänker kvaliteten och sätter det kontinuerliga förbättringsarbetet på undantag, samtidigt som det kostar mer. Digitala läkare tar resurser från den offentliga vården.

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Personalpolitik och löner
2. Felaktig styrning av sjukvården
3. Resurserna för små i förhållande till ökande befolkning
4. Brist på vårdplatser
5. Administrativa bördor
6. Dåliga it-system
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?
Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?
Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?
Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.