Etikettarkiv: Karriärmöjligheter

Brett karriärspektrum i läkemedelsindustrin

Tomas Andersson, Clinical Vice President på Astra Zeneca.
Tomas Andersson, Clinical Vice President på Astra Zeneca.
Drivkraften inom läkemedelsindustrin skiljer sig i grunden inte från den i klinisk vård – det handlar om att förebygga, lindra och bota sjukdomar.
– Det är ständigt patientnyttan som är i fokus, säger Tomas Andersson, Clinical Vice President på Astra Zeneca.

När Tomas Andersson för 20 år sedan bestämde sig för att byta jobbet som klinisk farmakolog på Lunds universitetssjukhus till ett uppdrag inom läkemedelsindustrin var det mest nyfikenhet att testa något nytt som drev honom. Det som var tänkt som ett tillfälligt avbrott från den kliniska verksamheten blev hans karriär.
– Jag märkte snabbt att min kompetens togs tillvara och att jag kunde utvecklas professionellt, som läkare och forskare. Läkemedelsindustrin är enormt innovativ och här möts kunskap från så många olika håll. Det är väldigt stimulerande, säger han.

Stora framsteg
Under sina två decennier inom läkemedelsindustrin har han sett stora framsteg i behandlingen av många svåra sjukdomar. Magsår, som tidigare ofta krävde inläggning på sjukhus, existerar knappt idag. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat kraftigt tack vare bland annat statiner, och nu står behandlingen av typ 2-diabetes inför en smärre revolution, med helt nya behandlingsprinciper för att förebygga allvarliga hjärt/kärl- och njurkomplikationer.
– Man glömmer lätt vilka enorma landvinningar som gjorts eftersom framstegen snabbt normaliseras. Men det är fantastiskt att få vara med och driva den här utvecklingen, menar han.

Karriärmöjligheter
Tomas Andersson är därför inte överraskad över att en så stor andel av tillfrågade läkare kan tänka sig att arbeta inom läkemedelsindustrin. Här finns ett brett spektrum av karriärmöjligheter oavsett om man vill jobba i nära samverkan med sjukvården kring tillämpning av nya terapier, eller mer fokuserat med klinisk forskning. Det är också en global industri med internationell prägel och möjlighet till utlandsuppdrag.
– De många möjligheterna till specialisering som finns i den klassiska läkarrollen har sina motsvarigheter i läkemedelsindustrin. Det finns något för alla, förutsatt att man är kunskapsdriven och nyfiken på att lära nytt, säger Tomas Andersson.
Han tror att det har skett en attitydförändring under senare år.
– Det har nog funnits en del fördomar mot läkemedelsindustrin. Idag finns en mycket större transparens kring hur vi arbetar och vad vår roll är. Våra studier och data är publika och vi arbetar i nära samverkan med sjukvården, forskarvärlden och övriga samhället. Det är i synergin mellan olika aktörer som kunskap och nytta skapas och vår roll i detta har blivit mycket tydligare, avslutar Tomas Andersson.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom läkemedelsindustrin?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Framtidens primärvård behöver attrahera fler läkare

Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Framtidens nära vård och stora pensionsavgångar gör att behovet av läkare är stort inom primär­vården. Varannan läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården. Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka och god bemanning skulle göra primärvården mer attraktiv.

– Behovet av läkare är stort i primärvården de kommande åren. Framtidens nära vård innebär en omfördelning från sjukhusvården till primärvården, vilket förstås kräver mer läkarresurser i primärvården, säger Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen.
Hon betraktar det som mycket positivt att 48 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta inom primärvården.
– Det tyder på att vi har goda förutsättningar att tillsammans kunna skapa framtidens nära vård, säger Anna Granevärn.

Konkret påverkan
– Undersökningsresultatet bekräftar att arbetsmiljö, bra arbetstider och möjlighet att påverka sin arbetssituation är några av de faktorer som anses viktigare än en hög lön. Även ledarskapet har stor betydelse. Att bedriva utvecklingsarbete lokalt och att medarbetarna på en vårdcentral själva ”äger” ett utvecklingsprojekt är enligt min erfarenhet en framgångsfaktor eftersom det ger större möjligheter till konkret påverkan och inflytande, säger Anna Granevärn.

Tydligare karriärvägar
– Primärvården behöver även kunna erbjuda tydligare karriärvägar, vilket många landsting arbetar med att utveckla. Primärvården bör även kunna erbjuda läkare möjligheten att kliva in i en chefsroll i ett par år, för att därefter fortsätta arbeta kliniskt, säger Anna Granevärn.
För att primärvården ska klara sitt utökade uppdrag inom ramen för delbetänkandet i primärvårdsreformen ”God och nära vård” betonar Anna Granevärn en fortsatt dialog med befolkningen om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå och att informera om vad den nära vården kan erbjuda i framtiden.

Stora satsningar på nära vård
– Det är positivt att så många läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården, i synnerhet eftersom det sedan flera år råder brist på specialister i allmänmedicin. Jag upplever att allt fler läkare intresserar sig för primärvården nu, säger Tommy Lundmark, allmänspecialist inom primärvården och chefläkare för primärvården i Region Gävleborg.
En faktor som kan ha bidragit till läkarnas relativt stora intresse för primärvården är, enligt Tommy Lundmark, att primärvårdens diskuteras mycket just nu och att stora satsningar på nära vård planeras.
– Primärvårdens behov av läkare kommer definitivt att öka framöver. Tanken är ju att det framtida uppdraget ska breddas, vilket ökar behovet av specialister i allmänmedicin. Dessutom förekommer många pensionsavgångar bland läkare i primärvården, säger Tommy Lundmark.

Nytänkande och innovation
Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka sin arbetssituation samt god bemanning var svaren som hamnade i topp på frågan om vilka faktorer som kan göra primärvården attraktiv för fler läkare.
– Det finns ett starkt samband mellan faktorerna; en bra arbetsmiljö och god bemanning utgör exempelvis grunden för många andra trivselfaktorer. 38 procent betraktar en kultur där nytänkande och innovation uppmuntras som viktig och en tredjedel vill ha möjlighet att arbeta med forskning på deltid. Dessa faktorer kommer förmodligen att bli än viktigare framöver, så här har primärvården en möjlighet att stärka sin attraktivitet, säger Tommy Lundmark.

Kan du som läkare tänka dig att arbeta inom primärvården?

39% av läkarna som inte arbetar inom primärvården kan tänka sig att arbeta inom primärvården.
Vilka faktorer anser du skulle göra primärvården mer attraktiv för läkare att arbeta inom? Ange gärna flera.

1. Rimlig arbetsbelastning
2. Bra arbetsmiljö
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. God bemanning
5. Goda möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
6. Bra schemaläggning/arbetstider
7. Bra team/arbetskamrater
8. Ett bra ledarskap
9. Bra lön
10. Att nytänkande och innovation uppmuntras
11. Bra karriär- och utvecklings­möjligheter
12. Delta i verksamhetsutvecklingen
13. Möjlighet att arbeta med forskning del av tiden
14. Att vårdcentralen bedriver en mer avancerad vård
15. Digitala patientmöten i kombination med fysiska besök
16. Annat, vänligen specificera
17. Vet ej

96% av läkarna som arbetar inom primärvården angav ”Rimlig arbetsbelastning”.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Läkare gör stor nytta i forskande läkemedelsindustrin

Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
95 procent av läkarna anser att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är viktig eller mycket viktig för sjukvården enligt en undersökning genomförd av Framtidens Karriär – Läkare.
Som läkare i läkemedelsindustrin kan du ägna dig åt alltifrån tidig grundforskning till att arbeta med läkemedelsutveckling ur ett mer kommersiellt perspektiv.

Det är självklart glädjande att så många läkare betraktar läkemedelsindustrins kliniska forskning som viktig. Samtidigt upplever jag att delar av sjukvården tyvärr har en viss beröringsskräck gentemot läkemedelsindustrin. Alla vinner på ett samarbete eftersom våra kompetenser och verksamheter komplett­erar varandra. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket för bättre förutsättningar för framtida behandlingsmöjligheter med patientens bästa i fokus, säger Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk och ordförande i SWElife, det strategiska innovationsprogrammet som stödjer samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård med målet att stärka life science i Sverige och förbättra folkhälsan.
Hon är specialistläkare i gynekologi och obstetrik och arbetade i sjukvården i många år innan hon tog steget över till läkemedelsbranschen.
– Läkemedelsindustrins arbetssätt har länge fascinerat mig. Det är självklart att läkemedelsindustrin och sjukvården behöver samverka för att åstadkomma bästa möjliga resultat för en bättre hälsa, säger Christina Östberg Lloyd.
Under sina hittills sjutton år i läkemedelsindustrin har hon arbetat som medicinsk rådgivare och nordisk medicinsk chef på Ferring. Sedan nio år tillbaka arbetar hon på Novo Nordisk.

Erbjuder många karriärvägar
– Läkare som är intresserade av led­arskapsfrågor och vill vara med och utveckla nya behandlingsmöjligheter i nära samverkan med sjukvården kan göra en viktig insats i den forskande läkemedelsindustrin. Läkare har en nyckelkompetens som är avgörande, och läkemedelsindustrin erbjuder många spännande karriärmöjligheter för den som har rätt inställning, säger Christina Östberg Lloyd.
Den forskande läkemedelsindustrins efterfrågan på läkarkompetens ökar i takt med att man fokuserar allt mer på avancerade terapiformer, till exempel stamcellsforskning.
– Som läkare gör man skillnad för en bättre hälsa genom att skapa förutsättningar för innovativa behandlingsmöjligheter i såväl läkemedelsindustrin som i sjukvården. Att bidra som just läkare och förstå hur forskning och utveckling leder till att vardagen underlättas för miljontals patienter runtom i världen är ett uppdrag som verkligen känns meningsfullt, säger Christina Östberg Lloyd.

Hur viktig anser du att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är för sjukvården?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Nyfikenhet och innovation i fokus

Merck
Dimitri Guala, Liberty Fajutrao och Markus Finzsch hos Merck. Foto: Gonzalo Irigoyen

Förutom en stark pipeline och några av marknadens mest framstående läkemedel erbjuder Merck utmärkta karriärmöjligheter, en utvecklande arbetsmiljö och chansen att vara del av ett innovativt och kreativt team med läkare och forskare som utformar morgondagens behandlingar.

Hos läkemedelsföretaget Merck är medarbetarna den viktigaste tillgången; stämningen är omhändertagande och familjär och här finns en strävan efter att kontinuerligt utveckla och investera i de läkare och forskare som arbetar inom verksamheten genom ett starkt fokus på vidareutbildning och nya erfarenheter.
– Medarbetarna är Mercks största tillgång och företaget fokuserar verkligen på att utveckla individen så långt det är möjligt. Förutom interna kurser och lärande i arbete finns möjlighet att delta i konferenser, gå externa utbildningar och även att projektarbeta på Mercks globala enheter inom onkologi, neurologi och immunologi samt fertilitet. Det är enormt utvecklande, säger Mercks Health Economics & Outcomes Research Manager, Liberty Fajutrao.

Gränsöverskridande samarbeten
Hon får medhåll av Dimitri Guala, medicinsk rådgivare i neurologi och immunologi, som berättar att företagets svenska avdelningar samtidigt lanserar nya läkemedel för behandling av multipel skleros samt mot en aggressiv form av hudcancer, metastaserande Merkelcellskarcinom.
– Det är spännande att ge patienter tillgång till de läkemedel vi har arbetat med så länge. Det medför dock stora krav på vetenskaplig evidens och därför integrerar vi all kunskap som finns samlad inom Mercks olika fält. Samtidigt har vi utförliga vetenskapliga samarbeten med hälso- och sjukvården samt flertalet övriga parter med syftet att verkligen skräddarsy leveransen. Man behöver vara lite av en ”people person”, men det är också en del av charmen.

Världens äldsta läkemedelsföretag
I år firar företaget 350 år. Det gör Merck till det äldsta farmaci- och kemiföretaget i världen. Både Dimitri och Liberty är övertygade om att framgången till stor del beror på företagets sex värdeord – mod, prestation, ansvarsfullhet, respekt, integritet och öppenhet – som präglar såväl företaget som personalen.
– Allting vi gör kretsar kring kreativitet och innovation med avstamp i ansvar och integritet. Det går alltid att bli ännu bättre och vi tycker det är viktigt att våga tänka utanför ramarna och prova nytt. Därför finns det alltid intressanta nya områden att fördjupa sig inom här hos Merck, avslutar de.

Merck Group
Merck är ett ledande läkemedelsföretag inom cancerbehandling, multipel skleros och hormonstimulerande medel för fertilitet. Merck ägnar sig åt innovativ forskning, inriktad på att upptäcka, utveckla, tillverka och marknadsföra små molekyler eller biologiska läkemedel för att hjälpa patienter på områden där det finns stora behov av förbättring.

Merck AB
Tel: 08-562 445 00
medinfo.nordic@merckgroup.com
www.merckgroup.com
www.merck.se