Etikettarkiv: Kompetensförsörjning

Analyserar sjukvårdens kompetensförsörjning

Ann-Marie Wennberg, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Ines Sebalj

Övergripande fokus i vård­ens styrning bör vara att ge förutsättningar för verksamheterna att utveckla arbetsformer som bidrar till att vården håller god kvalitet, en ökad produktivitet och en bättre arbetsmiljö. Bland annat bör vårdens huvudmän i ökad grad skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer för att skapa en förbättrad arbetsmiljö.

Nationella vårdkompetensrådet ska samordna, kartlägga och stärka kompetensutvecklingen i hälso- och sjukvården. Ett av Vårdkompetensrådets uppdrag är att samordna, kartlägga och stärka kompetensförsörjningen i vården nu och framåt, och ge synpunkter på hur hälso- och sjukvården kan bli så effektiv som möjligt.
– Ett av rådets främsta syften är att se över kompetensförsörjningssituationen för sjukvårdens 22 legitimationsgrundande yrken. En framgångsfaktor är att rådet består av fjorton ledamöter som representerar regioner, kommuner och lärosäten. Det ger en unik samlad bild av hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsbehov, säger Ann-Marie Wennberg, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fem huvudområden
Vårdkompetensrådet har identifierat fem huvudområden med bäring på kompetensförsörjningssituationen i ljuset av pandemin: hur sjukvården kan tillvarata professionernas kompetens, hur svensk sjukvård ger rätt förutsättningar för ett stärkt ledarskap, stärkt kompetensförsörjning i kommunal hälso- och sjukvård samt utökade möjligheter till fortbildning för sjukvårdspersonal. Ytterligare ett huvudområde är att stärka förutsättningarna för den kliniska forskningsverksamheten. I mars 2022 presenterade rådet sin andra delrapport.

”Vi efterlyser en nationell samordning av medarbetarnas kompetensutveckling i hela hälso- och sjukvården.”

Minska detaljstyrningen
– Under pandemin har samtliga sjukvårdsprofessioner samverkat föredömligt. Vi anser att huvudmännen bör minska detaljstyrningen och öka professionens handlingsutrymme. I delrapporten betonar vi även vikten av att ge hälso-och sjukvårdens chefer rätt strategiska och organisatoriska förutsättningar för ett stärkt och närvarande ledarskap. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd i syfte att ge chefer inom regionalt och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård rätt förutsättningar för ett gott och nära ledarskap, säger Ann-Marie Wennberg.

Kommunal hälso- och sjukvård
Rådet anser att kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas. Ytterligare en viktig punkt i den senaste delrapporten är därför att öka den kommunala hälso- och sjukvårdens medarbetares möjligheter att gå specialistutbildningar som har relevans för verksamheten, som specialistsjuksköterskor i geriatrik och psykiatri.
– Vi efterlyser även en nationell samordning av medarbetarnas kompetensutveckling i hela hälso- och sjukvården. Det gör livslångt lärande möjligt och borgar för hög patientsäkerhet. På många håll har kompetensutvecklingen fått stå tillbaka under pandemin och det är viktigt att den nu återupptas.

Stärkt forskningsverksamhet
Vårdkompetensrådet anser även att förutsättningarna för forskningsverksamhet behöver stärkas. Antalet forskarutbildade inom hälso- och sjukvårdsutbildningar bör öka för att forskningen fortsatt ska hålla hög kvalitet och säkra lärosätenas kompetensförsörjning av disputerade lärare.
– Sjukvården behöver fler docenter som kan utbilda fler personer i legitimationsgrundande yrken, säger Ann-Marie Wennberg.

Utökat uppdrag ställer nya krav på primärvården

Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
För att primärvården ska klara av sitt framtida utökade uppdrag och för att visionen om en nära vård ska kunna bli verklighet krävs bland annat ett nationellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgivargränserna.

Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av sitt ut­ökade uppdrag är en tydligt avgränsad patientlista för samtliga allmänläkare. Det exakta antalet patienter per läkare kan variera något, men för att läkarna ska kunna vara spindeln i nätet för patienten krävs en rimlig begränsning, säger Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM, Sveriges Förening för Allmänmedicin.
Hon betonar vikten av att först säkerställa kompetensförsörjningen genom att se till att det finns tillräckligt många allmänspecialister i primärvården innan man utökar uppdraget.

Fortbildning och handledare
– Tid och utrymme för fortbildning är också viktigt. Primärvårdsläkare har historiskt sett ofta fått minst andel fortbildning jämfört med andra läkare. Fortbildningen bör inte enbart bestå av traditionella kurser, även kollegial fortbildning är betydelsefull, säger Annika Larsson.
När antalet utbildningsläkare i primärvården ökar växer också behovet av handledare. Många seniora läkare som kan agera handledare närmar sig pensionsåldern. I framtiden tror Annika Larsson att i princip samtliga allmänspecialister kommer att behöva vara handledare.
– De behöver värderas högre och få resurser, utbildning och ersättning för sitt uppdrag. För att tillgodose behovet av handledare räcker det inte att förlita sig på eldsjälar. Kärnkompetensen i framtidens primärvård är allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon.

Nationellt utformat uppdrag
– Ett nationellt utformat uppdrag kommer att stärka möjligheten för att primärvården ska kunna förhålla sig till förändringsprocessens komplexitet, men också för att säkerställa de ekonomiska och personella resurser som krävs, säger Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårds­område.
Specialistläkare i allmänmedicin kommer även fortsättningsvis utgöra en viktig bas i primärvårdens kompetensförsörjning. Maria Ahlmark tror att även andra typer av specialistläkare, exempelvis psykiatriker, kommer att behövas på konsultbasis.

Omställning tar tid
Hon betonar att primärvårdens omställning till ett utökat uppdrag behöver ta tid. Omställningen har dock redan börjat och kommer att förstärkas i samband med att resultatet av den pågående regeringsutredningen slutligen presenteras 2020.
– Nu blir patienter i alltför hög utsträckning bollade mellan vårdgivare. I framtidens primärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och primärvård. För att attrahera läkare i framtiden behöver primärvården också integrera forskning som en mer naturlig del av verksamheten, säger Maria Ahlmark.

Avonova tar nya grepp inom företagshälsa

Eva-Karin Boström, medicinskt ansvarig läkare i nya region Väst, företagsläkare i Göteborg och Avonovas Studierektor. Foto: Martin Frick
Eva-Karin Boström, medicinskt ansvarig läkare i nya region Väst, företagsläkare i Göteborg och Avonovas Studierektor. Foto: Martin Frick
Innebörden av en yrkeskarriär inom företagshälsa är för läkare relativt okänd. De som provar på uttrycker ofta hur omväxlande och intressant specialiteten är. Det finns ett nytänk på Avonova. Satsningen på tilläggspecialiteten arbetsmedicin och nya kollegor leder till en positiv spiral, då fler upptäcker möjligheten till personlig utveckling och en bra arbetssituation.

Det ligger i linje med Avonovas vision att ligga i framkant när gäller att erbjuda rätt kompetens och därför jobbar företaget strategiskt för att säkra sin kompetensförsörjning av läkare.
– Vi strävar efter att öka antalet anställda specialister i företagshälsovård, arbetsmedicin eller arbets- och miljömedicin. Eftersom företagsläkarutbildningen är nedlagd och ingen godkänns enligt det gamla systemet sedan årsskiftet 2013 satsar vi på att utbilda i den nya tilläggsspecialiteten arbetsmedicin, berättar Eva-Karin Boström, medicinskt ansvarig läkare i nya region Väst jämte uppdraget som företagsläkare i Göteborg samt Avonovas Studierektor.

Vill öka kunskapen om läkarens roll
Eva-Karins roll omfattar bland annat att utgöra en organisatorisk stödfunktion och där samverka med koncernledning, medicinskt ledningsansvarig läkare, verksamhetschefer, delegerade verksamhetschefer, handledare och ST-läkare ute i organisationen. Hon har tagit fram ett introduktionsprogram för ST-läkarna och har regelbunden dialog med de som redan finns i organisationen samt stöttar samarbetspartner och deras ST-läkare. Hon är också inblandad i Avonovas läkarrekrytering.
– Jag samordnar interna resurser så att det finns tillgänglighet till handledning samt de roller som krävs för att vi ska vara en godkänd utbildningsplats. Vi jobbar med målsättningen att öka kunskapen om läkarens roll inom företagshälsan så att fler lockas till branschen och därmed blir nyfikna på en anställning hos oss på Avonova.

En positiv spiral
Tyvärr är kunskapen om professionen fortfarande mycket bristfällig hos läkarstudenter, legitimerade läkare och andra specialister, men vid samtal blir många intresserade av att få höra mer. Den viktigaste målgruppen är läkare som är specialister i allmänmedicin.
– Vi behöver bli bättre på att nå ut. Vi ser redan hur enstaka rekryteringar kan leda till en positiv spiral. Två entusiastiska kollegor i Borås har redan gjort att vi rekryterat fler. I Göteborg, Stockholm och Visby ser vi en mycket positiv utveckling. Vi har alla med oss olika erfarenheter som leder till utveckling, och tillsammans kan vi skapa ny energi i yrkeskåren.

Avonova
Inom Avonova arbetar vi mångsidigt i vår dialog med våra kunder. Vi stöttar i att utveckla den systematiska förmågan för att skapa optimala förutsättningar för att medarbetare och organisationer ska hålla längre. Genom att göra rätt saker varje dag alstras framåtriktad kraft och energi. Med egna enheter på cirka 120 orter och drygt 650 duktiga medarbetare är Avonova en rikstäckande leverantör av hälsotjänster och en av Sveriges ledande aktörer inom företagshälsa och utbildning.
Välkommen till Avonova!
www.avonova.se