Analyserar sjukvårdens kompetensförsörjning
Övergripande fokus i vårdens styrning bör vara att ge förutsättningar för verksamheterna att utveckla arbetsformer som bidrar till att vården håller god kvalitet, en ökad produktivitet och en bättre arbetsmiljö. Bland annat bör vårdens huvudmän i ökad grad skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer för att skapa en förbättrad arbetsmiljö.
Nationella vårdkompetensrådet ska samordna, kartlägga och stärka kompetensutvecklingen i hälso- och sjukvården. Ett av Vårdkompetensrådets uppdrag är att samordna, kartlägga och stärka kompetensförsörjningen i vården nu och framåt, och ge synpunkter på hur hälso- och sjukvården kan bli så effektiv som möjligt.
– Ett av rådets främsta syften är att se över kompetensförsörjningssituationen för sjukvårdens 22 legitimationsgrundande yrken. En framgångsfaktor är att rådet består av fjorton ledamöter som representerar regioner, kommuner och lärosäten. Det ger en unik samlad bild av hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsbehov, säger Ann-Marie Wennberg, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Fem huvudområden
Vårdkompetensrådet har identifierat fem huvudområden med bäring på kompetensförsörjningssituationen i ljuset av pandemin: hur sjukvården kan tillvarata professionernas kompetens, hur svensk sjukvård ger rätt förutsättningar för ett stärkt ledarskap, stärkt kompetensförsörjning i kommunal hälso- och sjukvård samt utökade möjligheter till fortbildning för sjukvårdspersonal. Ytterligare ett huvudområde är att stärka förutsättningarna för den kliniska forskningsverksamheten. I mars 2022 presenterade rådet sin andra delrapport.
”Vi efterlyser en nationell samordning av medarbetarnas kompetensutveckling i hela hälso- och sjukvården.”
Minska detaljstyrningen
– Under pandemin har samtliga sjukvårdsprofessioner samverkat föredömligt. Vi anser att huvudmännen bör minska detaljstyrningen och öka professionens handlingsutrymme. I delrapporten betonar vi även vikten av att ge hälso-och sjukvårdens chefer rätt strategiska och organisatoriska förutsättningar för ett stärkt och närvarande ledarskap. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd i syfte att ge chefer inom regionalt och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård rätt förutsättningar för ett gott och nära ledarskap, säger Ann-Marie Wennberg.
Kommunal hälso- och sjukvård
Rådet anser att kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas. Ytterligare en viktig punkt i den senaste delrapporten är därför att öka den kommunala hälso- och sjukvårdens medarbetares möjligheter att gå specialistutbildningar som har relevans för verksamheten, som specialistsjuksköterskor i geriatrik och psykiatri.
– Vi efterlyser även en nationell samordning av medarbetarnas kompetensutveckling i hela hälso- och sjukvården. Det gör livslångt lärande möjligt och borgar för hög patientsäkerhet. På många håll har kompetensutvecklingen fått stå tillbaka under pandemin och det är viktigt att den nu återupptas.
Stärkt forskningsverksamhet
Vårdkompetensrådet anser även att förutsättningarna för forskningsverksamhet behöver stärkas. Antalet forskarutbildade inom hälso- och sjukvårdsutbildningar bör öka för att forskningen fortsatt ska hålla hög kvalitet och säkra lärosätenas kompetensförsörjning av disputerade lärare.
– Sjukvården behöver fler docenter som kan utbilda fler personer i legitimationsgrundande yrken, säger Ann-Marie Wennberg.
