Etikettarkiv: Kompetensutveckling

Funktion Akut i Huddinge satsar på utveckling av akutsjukvård

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Inom Funktion Akut i Huddinge arbetar läkarna med akutsjukvårdens hela spektrum. Funktionen tar emot ett högt flöde av patienter och det är gott om både spännande utvecklingsmöjligheter och intressanta utmaningar.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård, har arbetat inom Huddinge sjukhus akutverksamhet sedan 2011. Det var under sin tjänst här som han slutförde sin specialisering inom akutsjukvård, men han hade sedan tidigare omfattande erfarenhet inom glesbygdsmedicin, något som har tjänat honom väl i sitt arbete i Huddinge.
– Under mina första år i Huddinge hade vi fortfarande en uppdelad akut, där olika specialiteter skulle samsas om vem ska skulle (eller inte skulle) ta hand om patienten. Min bakgrund inom glesbygdsmedicin var en bred och bra grund att stå på för att vårda akuta patienter. Men det var en struktur som krävde stora resurser och tog mycket tid. I och med att verksamheten har samlats inom funktion Akut bygger vi istället en samordnad akutmottagning, där man kan ge ett akut omhändertagande direkt.

Stark vilja med målsättning att utveckla
Per berättar att Huddinge har goda organisatoriska förutsättningar för att fortsätta driva arbetet mot en odelad akutmottagning, något som kommer såväl medarbetare som patienter till gagn. Det finns en stark vilja att förbättra och utveckla verksamheten; för närvarande ligger fokus på att utveckla funktionens ST-utbildning och framöver kommet man ytterligare att utveckla möjligheterna för forskning och fortbildning. Visst finns det en del kvar att göra, men redan i nuläget pågår flera initiativ för att utveckla arbetet, bland annat införandet av tjänster för biträdande universitetssjuksköterskor. Det är en spännande utveckling som man hoppas ska utveckla vårdteamens funktion.
– Ett annat exempel är att våra ST-läkare i akutsjukvård genomgår en övergripande utbildning som är likvärdig och gemensam för de sjukhus i Stockholms län som bedriver akutsjukvård. Därutöver har länet också infört att akutläkare arbetar prehospitalt, vilket har medfört att sjukhusets verksamhet och den prehospitala verksamheten har närmat sig varandra inom akuten – det har lett till en bättre förståelse för varandras förutsättningar och att kommunikationen har förbättrats avsevärt. Det är en spännande utveckling av akutsjukvården i Stockholm.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Förbättringsförslag välkomnas
För Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård inom Funktion Akut i Huddinge, innebär den länsövergripande ST-utbildningen en kvalitetsstämpel. Hon trivs oerhört bra med sitt jobb och uppskattar den lyhördhet som finns hos funktionens ledning, något hon ser som en stor styrka.
– Det finns ett stort driv här, en vilja att växa och se framåt, så feedback och förbättringsförslag tas väldigt väl emot och vi har många projekt på gång. Det är inte ovanligt att ledningen arbetar med oss nere på akuten, vilket medför att de har god insyn i våra behov när de utvecklar organisationen. Personligen tycker jag också att det är jätteroligt att det finns så pass många unga kvinnor i ledningen.

En lärorik och stimulerande arbetsmiljö
Några av de satsningar Sofie nämner inkluderar förbättringar av teamarbetet på akuten, scenarioträningar med vårdpersonalen och en planerad utbildning inom ultraljud med externa specialister.
– Som ST-läkare råder det ingen brist på utvecklingsmöjligheter – förutom interna ST-utbildningar och scenarioövningar deltar vi i mindre föreläsningar, går kurser både inom Karolinska Institutet och externt, och träffas i grupper och diskuterar kring aktuella fall. Det är oerhört lärorikt.
Hon betonar att det finns möjligheter till forskning och att många av funktionens AT-läkare har forskningsbakgrund, men för henne själv är det framförallt det kliniska arbetet som lockar.
– Som ST-läkare deltar man i forskningsprojekt som del av sin utbildning och det är spännande i sig, men personligen ser jag mest fram emot att fortsätta att utvecklas i det kliniska arbetet som är just det som kännetecknar vår specialitet.
– Hos oss finns en enorm bredd bland medarbetarna, både vad gäller bakgrunder och erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för ett ständigt kunskapsutbyte. Det är dessutom väldigt roligt att få vara en del av uppbyggnaden av Funktion Akut här i Huddinge, avslutar Sofie.

Funktionsområde Akut Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens hela spektrum, från det mest grundläggande till det mest avancerade. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Forskningsläkare blev chefer i globala nätverk

Per Johanson och David Sjöström är två av AstraZenecas forskningsläkare som tagit klivet upp till chefskap. Foto: Patrik Bergenstav
Per Johanson och David Sjöström är två av AstraZenecas forskningsläkare som tagit klivet upp till chefskap. Foto: Patrik Bergenstav
Att bli sedd för det man gör, ett ständigt flöde av utbildningar och flexibla arbetstider i en global, dynamisk forskarmiljö. Ibland till och med en längtan efter att få mer jobb!

Per Johanson och David Sjöström är gruppchefer för kliniska studier i sen fas inom CVRM (Cardiovascular, Renal and Metabolic diseases) på AstraZeneca i Mölndal.
De beskriver en vardag som är mycket långt från den offentliga sjukvård och forskning där båda har sina rötter, Per i kardiologi sedan 1990 och David i anestesi sedan 1996. Ändå var det inte självklart att ”byta sida”.
– Jag tvekade länge, mest inför att lämna det kvalitetsarbete jag deltog i nationellt och internationellt, till exempel European Society of Cardiology’s Global Task Force för definition av hjärtinfarkt, säger Per Johanson.
Han fick förfrågningar från AstraZeneca i nästan tre års tid, men hade svårt att ”öppna tankedörren” till att lämna en bra och framskjuten position i klinik och akademi för att gå över till ett ganska okänt område.

För lite att göra
– Men 2013 skulle jag fylla 50 och tänkte ”snart slutar de väl att fråga”, så jag valde att pröva. Det var nyfikenhet, spänning inför nya utmaningar och vidare utvecklingsmöjligheter som drev mig, säger Per Johanson.
Efter ett halvår kom tvivlen:
– Jag hade faktiskt lite tråkigt, tyckte att jag hade för lite att göra. Men då sa jag ifrån och fick snabbt mer ansvar och fler spännande uppdrag. Sedan dess har det varit riktigt, riktigt bra!
– Visst saknade jag mina nätverk inom kvalitetsarbetet i början. Men jag fick så mycket annat i stället, säger Per Johanson.
David Sjöström arbetade först på två mindre forskningsföretag innan han 2010 kom till AstraZeneca.

Små bolag kämpar
– De små företagen har sina fördelar, men är väldigt konjunkturkänsliga, där är ofta en kamp för överlevnad. Därför kändes det bra att komma till AstraZeneca, med enorma resurser för att hjälpa patienter och för att utveckla oss som arbetar här, genom kurser och nya utmaningar, säger David Sjöström.
Det som främst lockade honom till AstraZeneca var nyfikenhet på människor och nya sammanhang att utvecklas i, men kanske främst en världsledande forskningsmiljö där hans arbete kan bli till nytta för miljoner patienter över hela världen.
Han arbetar dagligen med personer och grupper över hela världen.
– En helt unik miljö. AstraZeneca är ju Sveriges enda globala läkemedelsutvecklande industri. Idag kan jag påverka på ett helt annat sätt än när jag satt på min lilla kammare på sjukhuset, säger David Sjöström.

Har blivit chefer
Båda startade på AstraZeneca som forskningsläkare men har numera chefsansvar för varsin grupp på cirka tio personer inom CVRM, ett växande område där man bland annat söker nya indikationer för diabetesläkemedlet dapagliflozin och blodproppshämmaren ticagrelor.
Utbildningarna har varit många. Först den tvååriga kursen i pharmaceutical medicine vid University of Basel och sedan en rad utbildningar och chefskurser, bland annat vid Ledarstudion i Stockholm.
– Vi har en väldigt aktiv HR-avdelning, med ett ständigt flöde av kurser. Vi har båda fått flera olika vinklingar på hur man utvecklar sitt ledarskap, berättar David Sjöström.
Och ledarskapskurser riktar ofta fokus mot – dig själv.
– För att kunna behärska olika situationer måste man veta var man står, lära känna sig själv bättre. Jag tycker att jag har vuxit som människa tack vare de här kurserna, säger David Sjöström.

Fördomar och okunskap
Han påpekar att kontrasten mot den offentliga vården är stor:
– Som ST-läkare gick jag ett utvecklingsprogram med bland annat en UGL-kurs, det var bra. Men sedan jobbade jag mer än tio år i sjukvården utan en enda kurs.
Till sist pratar vi om okunskap och fördomar om läkare i industrin.
– Några kollegor anser nog att vi gått över till ”andra sidan” och börjat ”kränga läkemedel”. Det beror kanske på historik och att deras enda kontakt med industrin är våra säljare, säger Per Johanson.
– Jag tror att många sjukhusverksamma läkare faktiskt inte känner till de rigorösa regelverk som sedan länge omgärdar både oss inom den globala forskningsorganisationen och den kommersiella sidan. För oss innebär det ett uttalat krav att strikt hålla på integritet och etik.
– I praktiken innebär det till exempel att ett projekt som jag drar igång här granskas betydligt mera noggrant och kritiskt, både inom företaget och från myndigheter, än om jag skulle göra motsvarande inom akademin.

AstraZeneca
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
AstraZeneca har verksamhet i mer än 100 länder och har 61 100 medarbetare globalt, varav 6 700 i Sverige.
Här möts du av en arbetsmiljö där kreativa idéer och innovativ teknik möter världsledande forskning. Dessutom kommer allt du gör att tjäna ett syfte: att skapa framtidens läkemedel.
Alla arbetsplatser har en internationell prägel. I Mölndal utanför Göteborg ligger ett av AstraZenecas tre strategiska forskningscentra med 2 400 medarbetare. De andra två är Cambridge i Storbritannien och Gaithersburg i USA.
I Göteborg bedrivs forskning främst kring hjärta/kärl, njursjukdom, metabolism, andningsvägar, inflammation och autoimmunitet. Här arbetar läkare främst med forskning och utveckling inom kliniska projekt i tidig eller sen utvecklingsfas, samt inom Patient Safety-avdelningen.
I Södertälje ligger det nordisk-baltiska marknadsbolaget där läkare arbetar med projekt och produkter.
AstraZenecas totala försäljning 2017 uppgick till 22,5 miljarder dollar. Samma år investerade företaget 5,8 miljarder dollar i forskning.

AstraZeneca Gothenburg
Pepparedsleden 1
431 83 Mölndal
Tel: 031-776 10 00
www.astrazeneca.se

KRY bygger framtidens vårdorganisation

Delar av KRY:s kvalitetsteam, från vänster: Joakim Röstlund, MAL och specialist i allmänmedicin, Annette Alaeus, specialist i infektionsmedicin, Maria Christoffersson, patientsäkerhetsansvarig och Nasim Farrokhnia, forsknings- och utbildningschef.
Delar av KRY:s kvalitetsteam, från vänster: Joakim Röstlund, MAL och specialist i allmänmedicin, Annette Alaeus, specialist i infektionsmedicin, Maria Christoffersson, patientsäkerhetsansvarig och Nasim Farrokhnia, forsknings- och utbildningschef.
Med över 300 000 patient­möten sedan lanseringen i mars 2015 är KRY den största digitala vårdgivaren i Sverige. Bolagets ambitioner är höga, energin likaså. Digital vård är en het potatis, därför passade vi på att prata med delar av KRY:s kvalitetsteam för att få en inblick i vart de är på väg och hur de bygger framtidens arbetsmiljö för kliniker.

KRY sätter patienten först
KRY är en vårdgivare som gör det möjligt att via en app träffa läkare eller psykolog genom videosamtal i mobilen – helt på patienternas villkor. KRY grundades med målet att ge patienter snabb och enkel tillgång till högkvalitativ vård, oavsett var man bor eller vem man är. Sedan dess har KRY kommit att bli den största digitala vårdgivaren i Europa. KRY står idag för cirka 2% av alla läkarbesök inom primärvården.
– När KRY grundades var det utifrån ett patientperspektiv. Det var det faktum som gjorde att vi valde att ha öppet årets alla dagar klockan 06–24 och att inrätta en patientsupport dit patienterna kan höra av sig om de har frågor angående sitt vårdmöte. Men det har också inneburit att vi kunnat bygga en helt ny vårdorganisation utan något av det bagage som finns i den etablerade primärvården, säger Joakim Röstlund, specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare på KRY.
– Vår ambition är att erbjuda den bästa vården för så många patienter som möjligt. För att lyckas med det är det avgörande att även erbjuda den bästa arbetsmiljön för våra kliniker.

Över 260 kollegor
Joakim berättar att det redan nu skiljer sig mycket att arbeta på KRY jämfört med fysisk vård i allmänhet och offentlig vård i synnerhet.
– Det börjar redan i samband med rekryteringen. Alla som börjar hos oss genomgår en gedigen rekryterings- och inlärningsprocess. Vi kvalitetssäkrar också med ett bakjoursteam med specialister som alltid finns tillgängligt för att ge råd och stödja våra läkare om det skulle behövas, samt möjligheten att konsultera andra kollegor. Våra läkare följs också upp kontinuerligt för att säkerställa att medicinska riktlinjer följs, förklarar Joakim.
Men är det inte ensamt om man inte arbetar med kollegor?
– Jag förstår hur man kan tro det men faktum är att då vi är över 260 kliniskt verksamma, finns det en stark sammanhållning där man som enskild kliniker kan prata digitalt med sina kollegor och få råd och stöd i realtid. Utöver det ordnar vi, med jämna mellanrum, webinarier och fysiska sammankomster för alla våra kliniker. Annars är man självklart välkommen att besöka och arbeta från vårt huvudkontor i Stockholm om man vill.
Digital vård debatteras ju mycket och anses av många som kontroversiell. Vad tycker du om det?
– Vi utmanar definitivt hur gängse primärvård bedrivs men mycket av kritiken handlar också om okunskap kring vad vi gör och hur vi arbetar. Här har vi som vårdaktör ett stort ansvar att vara noga med att endast genomföra bedömningar som låter sig göras digitalt. Utvecklingen kring detta går hela tiden framåt och då vi arbetar digitalt har vi också en unik möjlighet att bygga in olika vägar för kvalitetsuppföljning i våra system.

Kvalitet, forskning och lärande i fokus
Just kvalitet, forskning och utbildning är något som ligger i rampljuset för KRY. Nasim Farrokhnia är forsknings- och utbildningschef på KRY.
– Alla som arbetar på KRY ska känna att de får möjlighet att bli en bättre kliniker. Det handlar dels om personlig uppföljning och återkoppling, dels om kompetens och professionell utveckling. KRY:s lärande- och utvecklingsprogram KRY Academy erbjuder webbinarier, föreläsningar och workshops samt även möjlighet till forskningssamarbeten kring digital vård där kunskapsluckorna är många. Med ett starkt techbolag i ryggen genereras dagligen enorma mängder data kopplade till våra patientmöten vilket skapar unika möjligheter för utvärdering och forskning. Samtidigt ger variationerna i geografi, ålder, symptom, sökorsaker och diagnoser hos våra patienter möjlighet till kliniskt lärande, säger Nasim Farrokhnia.
Du har ju lång erfarenhet av att arbeta kliniknära inom akutsjukvård och bland annat som verksamhetschef för akuten på Södersjukhuset. Hur kommer det sig att du valde att börja jobba på KRY?
– Vården står inför stora utmaningar och dagens snabba teknikutveckling kan ge många nya lösningar för både patienter och personal. Det KRY gör för att förbättra kommunikationen mellan patienterna och vården är inspirerande. Jag känner mig också trygg med KRY:s patientsäkra plattform där jag i realtid kan konsultera kollegor av olika specialiteter och erfarenheter utöver en bakjour. Glädjande nog ligger patienternas nöjdhet på 4,7 av 5 om hur de upplever vårdmötet med KRY:s läkare, avslutar Nasim Farrokhnia.

Jobba hos KRY
Som läkare på KRY får du möjlighet att vara med och påverka framtidens primärvård. Vi erbjuder ett meningsfullt arbete där du kan vara flexibel i tid och rum, kompetenta och stöttande kollegor, nära ledarskap och möjligheten att få arbeta i moderna arbetsverktyg.

Läs mer och ansök här

KRY
KRY är en vårdgivare som gör det möjligt för patienter att träffa läkare och psykologer via videosamtal i mobilen. Idag finns KRY i Sverige, Norge och Spanien.
Lanserades: 2015
Genomförda patientmöten: 300 000+
Antal kliniker: 260+

KRY
Huvudkontor: Regeringsgatan 54, Stockholm
www.kry.se

Reglera antalet patienter per läkare

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
”Vad skulle göra det mer attraktivt att arbeta inom primärvården?” Den frågan fick läkarna. Mer tid för patienterna och reglerat patientantal per läkare blev det vanligaste svaret. Även minskad arbetsbelastning var en viktig faktor.

Mer tid för patienterna prioriteras högt av läkarna i undersökningen. Längre patientmöten, kontinuitet och möjlighet att följa upp sina patienter nämns av många. Flera vill kunna följa samma patienter under en längre tid. Man tar upp vikten av att ha ett listningstak för att nå ett reglerat patientantal per läkare. En person uttrycker: ”En rimlig lista så att man kan ge patienten en bra vård”.

Minskad arbetsbelastning
Den näst största kategorin i undersökningen handlar om arbetsbelastningen. Ett stort antal menar att arbetsbördan behöver minskas, många skriver att den bör ligga på en rimlig nivå. Arbetsbelastningen handlar främst om för stor mängd arbete, ibland på grund av en tung administrativ börda. Delegering av exempelvis sjukskrivningar skulle underlätta. Ökad bemanning är en annan aspekt som skulle avlasta.

Bemanning och teamwork
Just personalfrågan kommer på tredje plats i undersökningen. Men det handlar även om kontakten och samarbetet med kollegor. Flera poängterar vikten av teamwork och bra kollegialt stöd. Möjligheten att kunna konsultera en mer erfaren kollega värderas högt likväl som samverkan mellan läkare och andra personalkategorier samt ledning. Ökad bemanning och fler fasta läkare är önskvärt.

Vikten av att kunna påverka
Många läkare vill ha större frihet att kunna påverka sin egen arbetssituation. Att kunna styra och planera sitt arbete, ha möjlighet att påverka schema och kunna planera tidsåtgången för varje enskilt besök samt eget patientansvar. Flera nämner också specifikt att de vill se mindre detaljstyrning från politiskt håll. Medbestämmande över den egna arbetssituationen för att skapa en attraktiv arbetsplats är viktigt. Tätt efter, på femte plats, kommer en önskan om bättre löneutveckling och högre lön.

Administration och kompetensutveckling
Värt att nämna är också att ett stort antal vill minska de administrativa uppgifterna samt att många efterfrågar utvecklingsmöjligheter i form kontinuerlig fortbildning, kompetensuppdatering och vidareutbildning.

Faktorer som gör det mer attraktivt att arbeta inom primärvården
1. Tid för patienterna, reglera antal patienter per läkare
2. Rimlig arbetsbelastning
3. Högre bemanning och bättre team­arbete
4. Möjligheten att påverka sin arbetssituation
5. Konkurrenskraftiga löner
6. Minskad administration
7. Kontinuerlig kompetensutveckling

Kartläggning behövs av primärvårdens behov

Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen.
En väl utbyggd primärvård skulle kunna hantera den absoluta majoriteten av patienterna, under förutsättning att politikerna gick från ord till handling och officiellt angav primärvården som första linjens vård samt initierade det arbete som krävs för att nå dit.

Primärvårdens största utmaning är att utvecklas till en verklig grundstapel inom hälso- och sjukvård och därmed bli den primära instans befolkningen söker sig till. Det största problemet i nuläget är bristen på allmänläkare, trots att landstingen enligt lag behöver utbilda tillräckligt många specialister.
– I Sverige är 16% av alla läkare specialistläkare i allmänmedicin, medan det i andra länder är en betydligt högre siffra. Där tenderar befolkningen också att vara nöjda med primärvården och ha förtroende för den, berättar Marina Tuutma, allmänläkare sedan 1994 och ordförande i Distriktsläkarföreningen.

Brist på investeringar
Primärvården hanterar – och är skickligast på – oselekterade och multisjuka patienter, men under årens lopp har primärvården enligt Tuutma utvecklats till att bli en instans som ska hantera även allt annat, utan tilldelning av ytterligare resurser.
– Grunden för sjukvården har alltid definierats som våra sjukhus. Därför är det naturligt att investeringarna har hamnat där, men därmed har primärvården halkat efter. Ingen har tagit initiativ till att kartlägga vad vårdcentralerna behöver vad gäller till exempel kompetens och resurser, vilket ytterligare försvårar att forma just första linjens vård.

Kompetensutveckling är A och O
Tuutma betonar att primärvårdens uppdrag idag inte är rimligt i förhållande till dess resurser. Detta till trots utgör vårdcentralerna oerhört lärorika miljöer med unik variation som ger chansen att utveckla såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Det finns dock en mängd brister, exempelvis vad gäller journalföringssystem, ersättningssystem som inte premierar kontinuitet, intygsskrivande och möjlighet till bland annat fortbildning, intern dialog och delaktighet.
– Vi arbetar sida vid sida med andra yrkesgrupper, hanterar stora mängder patientinformation och tar hand om hälsan. Vi behöver tid och utrymme att kommunicera med varandra, att utveckla verksamhet och vidareutveckla oss. Särskilt det senare är helt oumbärligt – kunskap är en färskvara och kompetensutveckling är A och O för att bedriva en säker vård. Vi behandlar hela människan och det är ett livslångt lärande, avslutar Marina Tuutma.

Avgörande faktorer för att läkarna ska stanna hos sin arbetsgivare

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset (Foto: Catharina Fyrberg) och Britta Wallgren, Sverigechef på Capio (Foto: Alexander Ruas)
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset (Foto: Catharina Fyrberg) och Britta Wallgren, Sverigechef på Capio (Foto: Alexander Ruas)
Möjlighet att påverka sin arbetssituation, rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö och rimlig bemanning är de mest avgörande faktorerna som får läkare att vilja stanna kvar hos sin arbetsgivare.

– Om undersökningen enbart vänt sig till läkare på universitetssjukhus så hade nog möjligheten att kombinera klinisk verksamhet med forskning rankats högre, nu anger endast 21 procent av läkarna det som ett viktigt skäl till att stanna hos sin arbetsgivare. Jag är även förvånad att stimulerande arbetsuppgifter och karriärutvecklingsmöjligheter inte rankades högre i undersökningen, i övrigt känner jag igen resultatet från andra liknande undersökningar, säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kompetensutveckling behövs
Hon har noterat att lönen är viktig för läkare, men enligt undersökningen är många andra faktorer viktigare.
– En god arbetsmiljö och möjlighet att påverka sin arbetssituation är de faktorer som jag personligen anser vara viktigast. Att synpunkter och idéer tillvaratas är, enligt min erfarenhet, avgörande för många. 65 procent av läkarna anger möjlighet till kompetensutveckling som en betydelsefull faktor för att stanna kvar. Det behöver vi arbetsgivare ta på allvar genom att på ett systematiskt sätt inkludera kompetensutveckling i läkarnas utvecklingssamtal. Kompetensutvecklingsmöjligheter bör erbjudas på ett mer strukturerat sätt för samtliga läkare i hela hälso- och sjukvården, säger Ann-Marie Wennberg.
– Undersökningsresultatet tyder på att rimlig arbetsbelastning, möjlighet att påverka sin arbetssituation och en bra arbetsmiljö är de viktigaste och mest grundläggande faktorerna för att läkare ska trivas hos sin arbetsgivare. Först när dessa faktorer fungerar bra blir det aktuellt att börja fundera kring kompetensutvecklings- och karriärutvecklingsmöjligheter, säger Britta Wallgren, Sverigechef på Capio.

Tydliga verksamhetsmål
Hennes erfarenhet är att läkare som upplever att deras kompetens verkligen kommer till sin rätt och som får ägna så mycket tid som möjligt åt värdeskapande och patientnära arbetsuppgifter ofta trivs bättre på sitt jobb.
– För att läkare ska vilja stanna hos sin arbetsgivare är det också viktigt med en känsla av att ingå i ett sammanhang och att verka i en organisation med tydligt kommunicerade verksamhetsmål. Att kunna påverka såväl sin egen arbetssituation som organisationen spelar ofta en avgörande roll för trivseln. En faktor som kan motivera fler läkare att stanna hos sin arbetsgivare är ett användarvänligt och effektivt it-stöd. Både it-stödets utformning och hur det används behöver förändras, det har en direkt inverkan på läkarnas arbetsmiljö, säger Britta Wallgren.

Vilka anser du är de viktigaste faktorerna för att läkare ska stanna hos sin arbetsgivare inom hälso- och sjukvården? Ange gärna flera
stanna_graf
1 Möjlighet att påverka din arbetssituation
2 Rimlig arbetsbelastning
3 Bra arbetsmiljö
4 Rimlig bemanning
5 Möjligheter till kompetensutveckling/vidareutbildning
6 Bra team/arbetskamrater
7 Bra ledarskap/arbetsledning
8 Bra lön/löneutveckling
9 Bra schemaläggning/arbetstider
10 Stimulerande arbetsuppgifter
11 Mer tid för patienterna
12 Bra utvecklingsmöjligheter
13 Inte behöva arbeta övertid
14 Möjlighet att arbeta med forskning
15 Annat