Etikettarkiv: Läkarförbundet

Kraftsamling krävs för att förbättra sjukvården

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Stina Stjernkvist / TT Nyhetsbyrån

Läkaryrket är i grund och botten ett fantastiskt yrke, men på senare år har läkare inte haft rätt förutsättningar att utöva yrket på ett hållbart och säkert sätt. Rimlig arbetsbelastning, förbättrad styrning, fast läkare och listningstak i primärvård­en samt fler vårdplatser är några av Läkarförbundets viktigaste frågor inför höstens val.

– Situationen för sjukvården och dess medarbetare är fortfarande ansträngd. Vi har gått igenom en tuff period under pandemin och antalet svenskar som väntar på vård har ökat kraftigt. Läkare och övrig vårdpersonal har de senaste åren arbetat hårdare än någonsin och behovet av vila och återhämtning är stort. Likaså behovet av fortbildning, som på många håll fått stå tillbaka under pandemin, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Öka den statliga styrningen
Styrningen av hälso- och sjukvården är en fråga som på senare år hamnat alltmer i fokus. 41 procent av läkarna i Framtidens Karriär – Läkares undersökning anser att styrningen av hälso- och sjukvården har försämrats sedan förra valet 2018.
– Undersökningsresultatet bekräftar att det nuvarande systemets svagheter med många små regioner och en svag statlig styrning har blivit tydligare än någonsin under pandemiåren. Det nuvarande styrsystemet är olämpligt för att utveckla hälso- och sjukvården. Vi anser att den statliga styrningen bör öka på områden där regionerna brister. Staten behöver ta ett större ansvar för vårdköer, läkares fortbildning, samordning och dimensionering av läkares utbildningsplatser samt beredskapslager och läkemedelsförsörjning, säger Sofia Rydgren Stale.

”Läkare har de senaste åren arbetat hårdare än någonsin och behovet av vila och återhämtning är stort.”

Lägst antal vårdplatser i EU
Tillgången till vårdplatser är en av Läkarförbundets fokusfrågor under 2022. Sett till befolkningsstorlek har Sverige lägst antal vårdplatser i hela EU. Sofia Rydgren Stale efterlyser en vårdplats­dimensionering som utgår från befolkningens faktiska behov samt de lokala förutsättningarna i olika delar av landet.
– Här krävs ett nationellt helhetsgrepp där vi kan låta oss inspireras av Danmark, där man med framgång har ett större nationellt ansvar för dimensionering och fördelning av vårdplatser, säger hon.

Fast läkarkontakt
Ytterligare en central fråga för Läkarförbundet är samtliga invånares rätt till en fast namngiven läkarkontakt.
– För att det ska kunna bli verklighet krävs investeringar som gör primärvården till en långsiktigt attraktiv arbetsgivare för fler läkare. Såväl läkare som patient vinner på att införa ett listningstak, det förbättrar arbetsmiljön och ger läkare rätt förutsättningar att fullt ut ta ansvar för samtliga patienter på sin lista. Ett föredöme i det här sammanhanget är Region Sörmland, som infört ett listningstak i primärvården. Det har bland annat lett till att fler läkare sökt sig dit eftersom det förbättrar deras möjlighet att göra ett bra jobb, säger Sofia Rydgren Stale.

Kräver kriskommission
55 procent av läkarna anser att arbetsmiljön i sjukvården just nu är ganska dålig eller dålig. 72 procent anser att det behövs en kriskommission för hälso- och sjukvårdens arbetsmiljö. Undersökningsresultatet går i linje med Sofia Rydgrens Stales uppfattning.
– På senare tid har antalet allvarliga arbetsmiljöanmälningar i hälso- och sjukvården ökat, vilket indikerar en kraftigt försämrad arbetsmiljö. Läget har länge varit ansträngt i stora delar av sjukvården. Det är också bakgrunden till att vi tillsammans med andra förbund kräver en kriskommission för arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. Med kravet på en kriskommission vill vi få regeringen att placera arbetsmiljöfrågan i vården högre upp på agendan. Det är ett sätt för oss att gemensamt sätta ned foten och markera att vi måste få ett slut på försämringen av arbetsmiljön som präglat de senaste åren, avslutar Sofia Rydgren Stale.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Hur ser du på styrningen av hälso- och sjukvården sedan förra valet 2018? Den har blivit…

Behövs det en kriskommission för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Sommarsemester – eller sjuka läkare

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, betonar att semestrarna inte går att kompromissa med. Foto: Johan Knobe / SLF
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, betonar att semestrarna inte går att kompromissa med. Foto: Johan Knobe / SLF

Långa dagar, svårt sjuka patienter och mödosamma arbetsförhållanden – snart måste läkarna få återhämta sig, anser Heidi Stensmyren vid Sveriges läkarförbund.
– Det går inte att systematiskt skjuta på semester och vila. Det är en avgörande fråga, säger hon.

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, beskriver arbetssituationen för läkare inom corona-vården som ansträngd.
– Det är ett tungt arbete eftersom patienterna är väldigt sjuka, och många läkare jobbar långa arbetspass. Det har pågått ett tag nu och kommer dessutom att fortgå ett bra tag till. Uthållighet blir den stora utmaningen och för att det ska vara hållbart behöver läkarna vila.
Till den tuffa arbetssituationen hör också problem med utrustning och förhållningsregler.
– Vi tar den utrustning som finns till hands, man kan kanske inte vårda patienterna i separata rum utan har flera IVA-patienter i en större sal och hjälps åt. Det är inte optimala förhållanden och en mer stressande situation. Väl iklädd skyddsutrustning ska man vara i den i kanske tre timmar innan man kan lämna den miljön.

Krislägesavtalet
Tre av fyra läkare anser att arbetssituationen är ohållbar eller inte långsiktigt hållbar.
– Det ser väldigt olika ut i landet, där man på en del håll har en marginell påverkan men på andra håll en tung påverkan där man inte räcker till. Det handlar inte bara om att räcka till i antal platser utan också om att kunna ta hand om patienter på det sättet som vi under normala förhållanden gör. Det handlar till exempel om att hinna ta hand om anhöriga och att använda optimal utrustning, säger Heidi Stensmyren.
Hon menar att det är rimligt men också ”med viss vånda” som det nuvarande krislägesavtalet används.
– Det är lämpligt att använda detta när arbetstidsuttaget är så högt som nu, men det bygger på att det är under en kort tid och att det inte belastar individen för mycket. Vi kommer att utvärdera användningen och följa arbetstidsuttaget noggrant. Många registrerar inte arbetad tid som de borde och det är särskilt viktigt i dessa tider att göra det.

”Det går inte att skjuta upp semestern”

Vila ett måste
Den centrala frågan när det kommer till läkarnas arbetssituation är enligt Heidi Stensmyren att personal får återhämtning.
– Om situationen i till exempel Stockholm pågår fram till sommaren, då måste personal få avlösning – läkarna måste få vila och sammanhängande ledighet. För att systemet ska vara hållbart behöver vila läggas ut systematiskt och uttag av exempelvis jourkompledighet säkerställas. Vila kan inte tas igen om ett halvår eller ”nästa år”.
Heidi Stensmyren tycker att det är oroväckande med signaler om flyttade semestrar.
– Det går inte att skjuta upp semestern, att lägga sommarsemester i december, för tiden mellan belastning och längre vila blir alltför lång. Det är inte hållbart. Hösten riskerar att bli jättetuff med ökad belastning och då blir det inte enklare att gå ned i bemanning. Vi måste säkerställa att läkarna får semester, det är en helt avgörande fråga. Annars kommer man att få större sjuktal bland läkare.

Statligt ansvar
Heidi Stensmyren anser att den vanliga vården behöver tas omhand samtidigt som man kämpar med vårdpuckeln för covid-19.
– Strategin måste vara att man håller övrig vård igång också, i den utsträckning som det är möjligt. Detta gäller särskild när köerna av uppskjuten vård ska betas av. Här behövs ett ökat statligt ansvar, det kan inte vara så att vissa regioner inte klarar av att hålla igång vården.
Ordföranden för Sveriges läkarförbund har en rad förslag:
– Vi kan exempelvis ha en nationell väntelista. Staten bör ta ett större ansvar så att det blir likvärdigt över landet, inte bara med pengar utan med tillgången till vård. Öppenvården byggs ut, till exempel med incitament för professionsdrivna enheter där man kan göra enklare behandlingar.

Etisk stress
Även sänkt ambitionsnivå måste – tyvärr – till.
– Vi har inte intensivvård på den nivå vi i vanliga fall skulle ha. Vi har delvis äldre apparater och inte alltid optimerad vård, säger Heidi Stensmyren.
Det kan leda till etisk stress bland läkare.
– Det kan inte vara så att läkarna i efterhand hålls ansvariga för att patienter inte fått hjälp på den nivå som man i normalfallet skulle göra, för vi har inte haft förutsättningarna för det. Risken är att läkarna står ensamma kvar med ansvaret.

Hur långsiktigt hållbar är dagens arbetssituation inom covid-19-vården för sjukvårdspersonalen? Den är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Bristande beredskap tydlig före coronapandemin

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stefan Tell
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stefan Tell

Två av tre läkare anser att hälso- och sjukvårdens beredskap för epidemier eller andra katastrofer inte var så god eller till och med dålig innan coronapandemin. Samtidigt anser många läkare att sjukvården bör ledas nationellt, såväl i en krissituation som i ett normalläge.

– Sjukvårdens bristande beredskap tydliggjordes redan hösten 2019, då det uppstod brist på sjukvårdsmateriel i stora delar av landet då en enda leverantör fick leveransproblem. Under Coronapandemin har bristen på skyddsutrustning och vissa typer av läkemedel varit tydlig på många håll, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Hon är även expert i regeringsutredningen om Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap, som pågår till oktober 2021.

”Antalet IVA-platser och övriga vårdplatser behöver öka från en basnivå”

Stärka beredskapen
En viktig åtgärd för att stärka beredskapen inför kommande kriser är, enligt Karin Båtelson, att bli mindre importberoende genom att ha en viss svensk basproduktion av nödvändig sjukvårdsutrustning och vissa läkemedel. Hon efterlyser även ett regelverk för samordning och hur olika företag och organisationer ska kunna ställa om till att börja producera sjukvårdsutrustning i ett krisläge. Sedan krisen i höstas och nu Coronapandemin ser man behovet av beredskapslager och omsättningslager med buffert för att fungera under en längre tid.
– Antalet IVA-platser och övriga vårdplatser behöver öka från en basnivå. Det handlar om resurser och god personalpolitik för att nå ett nationellt satt mål. I kris behöver man också betrakta Sverige som en enhet för att snabbt kunna mobilisera personal, utrustning och läkemedel efter behov över regiongränserna. Idag ser vi helt olika och delvis godtyckliga regler för ändrade arbetstider, förflyttning av personal och andra arbetsuppgifter inom vissa regioner och också olikheter i hur man vill aktivera krislägesavtalet, säger Karin Båtelson.

Otydliga riktlinjer
Hälften av läkarna anser att rekommendationer och åtgärder angående covid-19 inte varit enhetliga mellan myndigheter och regioner, och regioner emellan.
– Otydligheten har gjort att riktlinjerna för skyddsutrustning har varierat i olika regioner. Man har dessutom upplevt att kraven har sänkts i takt med att tillgången på utrustning har minskat. Försiktighetsprincipen måste gälla för all personal. Utbildning i smittskydd är också viktigt och för att det ska ha långvarig effekt krävs att man lyckas ha en stabil personalgrupp, säger Karin Båtelson.

Nationell styrning av sjukvården
83 procent av läkarna anser att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en krissituation och 64 procent anser även vid en normalsituation.
– Det är tydligt att många av våra medlemmar hellre ser en nationell ledning av sjukvården även i fredstid. SKR samordnar visserligen regionerna men bara som intresseorganisation utan reellt beslutsmandat, och det som diskuteras och beslutas där sker helt utan insyn eller offentlighetsprincip, vilket är väldigt konstigt. Regionerna får gärna vara utförare av sjukvård men det är tydligt att en majoritet av läkare efterfrågar ökad nationell ledning som ju kan ge bättre samordning och enhetligare regelverk både i en krissituation och i en normalsituation, avslutar Karin Båtelson.

Vilken beredskap anser du att hälso- och sjukvården i Sverige hade (före corona­pandemin) för epidemier eller andra katastrofer? Hälso- och sjukvården hade en…
Anser du att rekommendationer och åtgärder kring covid-19 varit enhetliga mellan myndigheter och regioner samt regioner emellan?
Anser du att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en krissituation?
Anser du att hälso- och sjukvården bör ledas nationellt i en normalsituation?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Medicinska prioriteringar måste styra

Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En majoritet av läkarna tror att hälso- och sjukvården kommer att fungera sämre om tre till fem år, och åtta av tio anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete. En ökad tillit till sjukvårdens professioner kan bidra till att vända utvecklingen.

– Om det fortsätter som det gör nu kommer sjukvården förmodligen att utvecklas i negativ riktning. Stora organisationer där läkare har mycket begränsat inflytande och det faktum att läkare tvingas springa mot mål som inte gynnar patienten har bidragit till utvecklingen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
För att vända utvecklingen
Viktigaste förslagen för att sjukvården ska fungera bättre om tre till fem år är att man har en ökad tillit till sjukvårdens professioner, mindre detaljstyrning samt chefer med medicinsk kompetens. Det är också viktigt att sjukvårdens chefer är insatta och delaktiga i verksamheten samt att de ges tid att stötta sina medarbetare.
– Jag tror även mycket på att återskapa tid till kollegiala möten, och strukturer som ger läkare möjlighet till kompetens- och erfarenhetsöverföring samt yrkesmässig stöttning, säger Karin Båtelson.
– Även ersättningssystemen måste ses över. I dagsläget premierar de ofta fel saker, exempelvis antal besök och att vårdköerna kortas. Systemen bör istället baseras på en medicinsk grund och medicinska prioriteringar, säger Karin Båtelson.

Underbetyg till politikerna
– Läkarnas betyg på politikerna är självklart ett underbetyg. Att som nu styra vården på ett sätt som genererar ständiga krigsrubriker om panikåtgärder visar att de inte har kontroll. Vi behöver en långsiktig plan för vad som ska ingår i vårdens uppdrag och hur vi ska bygga upp vettiga vårdkedjor mellan öppenvård och inneliggande vård, säger Karin Båtelson.
– För att öka förtroendet krävs en nationell primärvårdsreform, med ersättningssystem som främjar hälsa, att läkare får basera sitt arbete på medicinska prioriteringar, och kontinuitet mellan patient och läkare, avslutar hon.

Mötet mellan patient och läkare
– Det är oroande att läkare ser så pessimistiskt på sjukvårdens utveckling och det är en varningssignal, säger Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
– Mötet mellan patient och läkare bör vara utgångspunkten för det fortsatta omhändertagandet. När de väsentliga besluten fattas av den kunniga läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad och effektiv. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt. Det innebär en behovsstyrd sjukvård med hög etisk svansföring där forskning och utbildning prioriteras fullt ut, säger Britt Skogseid.

Forskning och långsiktighet
– En viktig åtgärd är att omfattande satsa på FoU i sjukvården, inte minst i primärvården. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler läkare. FoU i sjukvården bör integreras i den kliniska verksamheten. Då visar man på allvar att medicin och vetenskap ska utgöra basen för hela sjukvården. Det är också en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska kunna genomföras, säger Britt Skogseid.
– I dagsläget är det sjukvårdsproduktion i enkla tal som räknas. Verksamhetsutveckling och forskning gills inte riktigt. Att 82 procent av läkarna anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården inte gör ett så bra arbete beror förmodligen på att man upplever en tondövhet från politikernas sida, säger Britt Skogseid.
– Politikerna behöver låta professionen avgöra hur sjukvård levereras på bästa sätt, genom tillitsbaserad styrning och långsiktighet i vården, snarare än detaljstyrning och tillfälliga satsningar som i första hand är till för att visa exempel på politikernas handlingskraft, avslutar Britt Skogseid.

Hur kommer svensk sjukvård fungera om 3-5 år?
I mars 2019 svarade 2/3 av läkarna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt, vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…

Gör de politiskt ansvariga för vården i sverige ett bra arbete?
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige? (på regionnivå och på nationell nivå) De gör…

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Ökad psykisk ohälsa märks i läkares yrkesutövning

Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Den ökade psykiska ohälsan i samhället har diskuterats mycket på senare år. 74 procent av alla läkare, och 87 procent av de i primärvården anser att den psykiska ohälsan ökat de senaste åren. Merparten av läkarna märker också av den ökade psykiska ohälsan i sitt dagliga arbete.

– Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som inkluderar såväl psykiska besvär som psykisk sjukdom. Det är ett komplext område att röra sig i, men det är inte förvånande att många läkare anser att den psykiska ohälsan har ökat. Flera undersökningsresultat talar för en ökning av den psykiska ohälsan, säger Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Hon har tidigare arbetat i bland annat beroendevården men är numera anställd i primärvården i Region Skåne.

Märks tydligt i primärvården
86 procent av de läkare som anser att den psykiska ohälsan har ökat märker av den i sitt arbete. För primärvårdsläkarna är siffran hela 97 procent.
– Det är inte förvånande att just primärvårdsläkarna märker av en ökad psykisk ohälsa i sin yrkesutövning. Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården, det är dit många patienter söker sig först. Det är därmed naturligt att just primärvårdsläkarna möter många patienter med psykiska besvär, säger Sofia Rydgren Stale.
Att siffran är hög även bland alla läkare tyder på att psykiska besvär inte är frikopplade från patientens somatiska symptom. Patienten har med sig hela sin symptombild när de söker sig till hälso- och sjukvården. När den psykiska ohälsan ökar i samhället är det naturligt att alla läkare märker av det, enligt Sofia Rydgren Stale.

Fortbildning och fast kontakt
Hon anser att läkare bör ges möjlighet till fortbildning och utrymme för reflektion och erfarenhetsutbyte kring bland annat psykisk ohälsa.
– Mitt råd till primärvårdsläkare är att dels ställa krav på fortbildning och dels ställa krav på kontinuitet i form av listade patienter. För att kunna göra ett bra jobb är det viktigt att inte ha för många listade patienter per läkare, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att fortbildning och en fast läkarkontakt som leder till ökad kontinuitet räcker långt i arbetet med att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa.
– Samverkan i väl sammansatta team med exempelvis psykoterapeuter, psykologer, kuratorer och andra kompetenser som kan bidra med bland annat samtalsstöd för den här patientgruppen är ytterligare en avgörande faktor. En god samverkan med psykiatrin och möjligheten att få råd och stöd från en psykiatriker kan också bidra till att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa framöver, säger Sofia Rydgren Stale.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den ...

87% av läkarna som arbetar inom primärvården anser att den psykiska ohälsan har ökat.

Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som läkare?
Läkarna som anser att de psykiska ohälsan har ökat, fick följdfrågan ovan.

97% av läkarna som arbetar inom primärvården ha svarat ja på den här frågan.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Fler chefer med medicinsk bakgrund

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson / New Art Production AB
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson / New Art Production AB
8 av 10 läkare anser att fler chefer i sjukvården bör ha medicinsk bakgrund samt att chefer ska ha verkliga mandat för styrning och lönebeslut. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet, anser att fler läkare bör uppmuntras att söka chefsroller.

En majoritet av läkarna är nöjda eller ganska nöjda med sin arbetsmiljö.
– Det är glädjande att lite drygt hälften av läkarna är ganska nöjda med sin arbetsmiljö, men att var fjärde läkare upplever motsatsen är verkligen inte bra. En bra arbetsmiljö är avgörande för att man ska kunna ta rätt beslut, möta patienterna på ett bra sätt och hela tiden utvecklas i sin yrkesroll. Patienter som känner av läkarnas stress får inte heller ett bra omhändertagande och effekten kan bli bristande förtroende för vården. En dålig arbetsmiljö leder ofta till personalflykt, vilket skapar en ond cirkel och än mer pressad situation för de läkare som väljer att stanna kvar på en arbetsplats, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
8 av 10 läkare anser att det finns för många verksamhetschefer med icke-medicinsk bakgrund i sjukvården. Lika många anser att chefer inom sjukvården ska ha större befogenheter att sätta löner för medarbetare.
Karin Båtelson betraktar det som alarmerande att så många läkare anser att för många chefer saknar medicinsk kompetens och anser att man bör ställa det kravet på fler chefer i vården.
– Det är inget unikt för sjukvården, men av någon anledning anses det mindre viktigt just här. Medicinsk kompetens krävs för att kunna utveckla verksamheten, stötta medarbetarna i medicinska prioriteringar när resurserna inte räcker och för att kunna planera både verksamheten och behovet av fortbildning och rekrytering på ett långsiktigt och strategiskt vis, säger Karin Båtelson.
– Många chefer i sjukvården saknar befogenheter som matchar deras ansvar. Det riskerar att skapa en känsla av hopplöshet. Det är viktigt att chefer verkligen får vara chefer och får ansvara för innehållet i verksamheten, där lönesättning är ett verktyg som man behöver kunna använda sig av, säger Karin Båtelson.

Mer attraktiv chefsroll
Hon anser att det finns många läkare vars goda ledaregenskaper inte tillvaratas i tillräcklig utsträckning. Många chefspositioner står helt utan sökande läkare, eftersom många upplever att de inte får rätt mandat som chef.
– Både kollegor och nuvarande chefer behöver stötta och uppmuntra fler läkare att söka chefstjänster. Samtidigt krävs att de får möjlighet till administrativt stöd, att kombinera chefsrollen med kliniskt arbete och själva få en ordentlig löneutveckling, avslutar Karin Båtelson.

Hur är arbetsmiljön på din arbetsplats?

Anser du att chefer inom sjukvården ska ha större befogenheter att själva bestämma lönen för medarbetare?

89% av läkarna som arbetar inom primärvården svarade ja.

Anser du att det finns för många verksamhetschefer inom sjukvården med icke-medicinsk bakgrund?

90% av läkarna som arbetar inom primärvården svarade ja.

Viktigaste frågorna för sjukvårdens ansvariga politiker och landstingsledningar inför 2019
1. En bra arbetsmiljö, fler vårdplatser och ökad tillgänglighet i såväl sjukhusvården som primärvården. En bra arbetsmiljö är nyckeln till en välfungerande vård. Denna fråga måste prioriteras.
2. Reglerad fortbildning. I dagsläget är läkares fortbildning helt oreglerad. Fortbildning måste ses som en investering. En nationell föreskrift behövs för att kunna säkra både verksamhetens och enskilda läkares kompetens på kort och lång sikt.
3. Sammanhängande och välfungerande it-system. System som möjliggör säker kommunikation och informationsöverföring mellan kommun, primärvård och sjukhus samt mellan vård, apotek och patienter.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Ska primärvården inom ramen för ST vara obligatorisk?

Sofia Rydgren Stale, ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen på Sveriges Läkarförbund (Foto: Rickard L. Eriksson) och Jonas Ålebring ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Foto: Eva Widman).
Sofia Rydgren Stale, ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen på Sveriges Läkarförbund (Foto: Rickard L. Eriksson) och Jonas Ålebring ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Foto: Eva Widman).
Den frågan debatteras flitigt efter att Västra Götalandsregionen föreslagit att alla ST-läkare ska göra sidotjänstgöring inom allmänmedicin under minst två månader. Ämnet har även lett till diskussioner om hur bristen på specialister inom bland annat primärvård och psykiatri ska lösas.

Även om avsikten är god – att bygga broar mellan primärvården och sjukhusbaserad vård – höjs nu tonläget om förslaget till obligatorisk sidotjänstgöring i allmänmedicin.
– Läkarförbundet är mycket kritiska till att primärvården inte får rätt förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag att vara basen för svensk hälso- och sjukvård. Därför driver vi på och arbetar för en nationell primärvårdsreform med listning på läkare och ett listningstak. Men läkares specialiseringstjänstgöring är primärt en utbildningsfråga och ska utformas individuellt utifrån målbeskrivningen för specialiteten, vilket rimmar illa med det föreslagna obligatoriet, säger Sofia Rydgren Stale som är psykiater och ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen på Sveriges Läkarförbund.

Bra med ömsesidig förståelse
Som specialistläkare inom psykiatri kan Sofia dock se fördelarna med att få en inblick i primärvården. Speciellt då patienter med psykisk ohälsa finns i alla delar av vårdkedjan.
– Ett ökat utbyte skulle kunna leda till en mer ömsesidig förståelse och ett bättre samarbete mellan primärvård och sjukhusbaserad vård. Men för att få till en bestående förändring måste vi använda oss av morötter istället för piska. Tvingas ST-läkare ut i primärvården finns det risk att tjänstgöringen inte uppfattas som särskilt givande, fortsätter hon.
I en undersökning från mars i år som genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare, ställdes frågan till ett slumpmässigt urval av läkare vad de ansåg om obligatorisk sidotjänstgöring inom vissa andra specialiteter för ST-läkare. Här svarade hela 67% att de var positivt inställda. På frågan: Vilka specialiteter borde sidotjänstgöra inom primärvården? angav en majoritet av de svarande att psykiatri, internmedicin och geriatrik kunde vara lämpliga.
Men när Sjukhusläkaren gjorde en enkät fick förslaget på obligatorisk tjänstgöring inom primärvården tummen ner från 37 av 53 specialitetsföreningar inom Läkarförbundet. Många menade just att en tidsdefinierad obligatorisk tjänstgöring inte är förenlig med nuvarande föreskrift från Socialstyrelsen. Men också att ST-läkare redan har svårt att hinna med adekvat sidotjänstgöring.

Satsa på god arbetsmiljö
Jonas Ålebring som är ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf) säger att det är viktigt att fråga utreds ytterligare.
– Vi tror att läkare som gör specialisering på sjukhus kan lära sig mycket av primärvården, men man måste utgå från vilken specialitet det handlar om och ST-läkarens individuella behov och förutsättningar. Det vi från Sylf efterfrågar är tydliga mål med sidotjänstgöring inom allmänmedicin, säger han.
Istället för att tvinga ut samtliga ST-läkare i primärvården tycker Jonas att det är bättre att satsa på att utlysa fler offentliga ST-tjänster inom allmänmedicin och förbättra arbetsmiljön.
– För att vårdcentralen ska bli en attraktiv arbetsplats måste man locka läkare med bra villkor. Primärvården passar till exempel utmärkt för möjlighet till vidareutbildning inom kommunikation och hälsofrämjande arbete, fortsätter han.

Fler läkare på chefspositioner
Psykiatri är en annan bristspecialitet med stort rekryteringsbehov. Just nu utbildas 500 läkare inom psykiatrin, men med den psykiska ohälsan som ökar och en stor kommande pensionsgrupp bland psykiater kommer behovet av utbildningsplatser att växa. För att locka fler läkare till bristspecialiteter tror Sofia att man måste arbeta mer aktivt med arbetsmiljön som börjar med gott ledarskap.
– Vi vet att om man har bra stöd från sin chef och kan påverka den egna arbetssituationen minskar risken för utmattning och annan psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att fler läkare får möjlighet att kliva fram som chefer, säger Sofia Rydgren Stale.

Välkomnar kartläggning
Det återstår att se om ST-läkare kommer att behöva göra obligatorisk sidotjänstgöring inom primärvården.
I skrivande stund välkomnar Sylf Socialstyrelsens uppdrag att göra en samlad kartläggning och bedömning av sjukvårdens tillgång och behov i syfte att minska bristen på specialistläkare.
– Det är positivt att staten nu tar ett större ansvar för läkarnas kompetensförsörjningskedja. En samordnad planering baserad på korrekt statistik om tillgång och efterfrågan är grunden för en ändamålsenlig kompetensförsörjning, och för att nå dit måste staten och landstingen samarbeta mer, avslutar Jonas Ålebring.

Vad anser du om obligatorisk sidotjänstgöring i primärvården för ST-läkare inom vissa andra specialiteter?

Vilka av följande specialiteter bör sidotjänstgöra inom primärvården? Ange gärna flera.

Vårdplatsbrist och personalomsättning behöver åtgärdas

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och 1:e vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och 1:e vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Situationen angående vårdplatser har inte blivit bättre under 2017, ytterst få läkare kan fullt ut arbeta utifrån medicinska och etiska prioriteringar, och 3 av 4 läkare anser att personalomsättningen är för hög i sin organisation. Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, redogör för vilka åtgärder som måste till, här och nu.

– Jag tolkar undersökningsresultatet som en reaktion på att beslutsfattarna inte tar vårdplatsbristen på allvar. De pratar om att digitalisering eller en utbyggd primärvård ska lösa situationen. Visst det kan hjälpa till i framtiden, men vårdplatsbristen är en realitet som behöver lösas här och nu. Det handlar både om patienter som kommer in akut sjuka och för att minska de helt oacceptabla väntetiderna för planerade operationer och andra åtgärder, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, 1:e vice ordförande i Läkarförbundet och överläkare i klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Realistisk dimensionering
För att lösa vårdplatsbristen krävs, enligt Karin Båtelson, en genomtänkt och realistisk vårdplatsdimensionering från landstingen och regionernas sida samt en bra arbetsmiljö som motiverar vårdpersonalen att stanna kvar i organisationen. Närvarande chefer med en gedigen medicinsk kompetens är ytterligare en faktor som kan minska vårdplatsbristen.
– Det behövs också fler specialiserade enheter och mindre sjukhus som är snabbfotade och har korta beslutsvägar. De kan på ett effektivt sätt avlasta de större sjukhusen. Man behöver även stärka läkarinflytandet i primärvården och i kommunerna så fler patienter kan behandlas med medicinsk kontinuitet och mycket mer förebyggande, säger Karin Båtelson.

Medicinska och etiska principer
Undersökningen visar också att endast åtta procent av läkarna kan arbeta fullt ut i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar och mer än var femte läkare svarar ”inte så mycket” eller ”inte alls”.
– Det är skrämmande. Detta måste vi svänga tillbaka för patienternas och vårdpersonalens skull. Läkare måste ju förstås anpassa sig efter befintliga resurser beroende på totala behovet, men de etiska och medicinska principerna får aldrig sättas ur spel, säger Karin Båtelson.

Personalomsättning för hög
Hon är inte förvånad över att 72 procent av läkarna i undersökningen betraktar personalomsättningen på sin arbetsplats som för hög.
– Sjukvårdens säkerhet bygger på god arbetsmiljö och kontinuitet, både för patienten som för personalen internt. Man måste veta vad den andra personen kan och inte. En hög personalomsättning är också kostsamt i förlorad kompetens, att tid tas till att ständigt lära upp nya medarbetare och att det avsevärt ökar risken för både felbeslut och vårdskador. Grundtryggheten bland personalen minskar när man inte känner sina kollegor ordentligt. Det handlar om att många väljer nya arbetsplatser och att det finns mycket kortvariga hyrläkare. Samtidigt har vi stora pensionsavgångar bland läkare, det är viktigt att arbetsgivarna planerar ersättningsrekryteringen för dem i god tid, säger Karin Båtelson.
Några av de viktigaste åtgärderna för att personalomsättningen ska minska och antalet vårdplatser bli fler är, enligt Karin Båtelson, en realistisk dimensionering och fördelning av behovet, samt ökad medicinsk kontinuitet i primärvård och kommunal vård. Mindre detaljerade styrsystem som tillåter vårdpersonalen att arbeta mer målfokuserat snarare än detaljstyrt samt bra chefer som värnar om en god arbetsmiljö tillhör också de åtgärder som hon efterlyser för att situationen i vården ska förbättras på sikt.

I hur stor grad kan du som läkare arbeta i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar?

94% av läkarna ansåg i april 2017 att brist på vårdplatser var allvarligt för patientsäkerheten. Har situationen angående vårdplatser förbättrats under 2017?

Är personalomsättningen bland vårdpersonal på en rimlig nivå inom din organisation?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige den 10–12 oktober 2017. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Många läkare anser att akutsjukvården fungerar dåligt

Katrin Hruska, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård – Swesem och Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG (Foto: Rickard Eriksson)
Katrin Hruska, ordförande i Svensk Förening för Akutsjukvård – Swesem och Karin Båtelson, ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG (Foto: Rickard Eriksson).
6 av 10 läkare anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt. Akutsjukvården är i hög grad beroende av hur övriga delar av vården fungerar. Dess organisering behöver därför förändras.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, men man behöver göra en djupare analys av exakt vad i akutsjukvården som läkarna anser fungerar dåligt. Resultaten i akutsjukvården är ju goda, men många läkare verkar anse att alltför många patienter söker sig till akutmottagningarna samt att väntetiderna ofta är långa, säger Katrin Hruska, akutläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt medicinskt ledningsansvarig på AISAB, Stockholms landstingsägda ambulansföretag.
Hon anser att det överlag behövs en högre kompetens på akutmottagningarna, bland både läkare och sjuksköterskor, och att akutmottagningarna bör organiseras utifrån ett akutperspektiv.
– Akutmottagningar är traditionellt uppdelade utifrån olika medicinska specialiteter, men de bör istället organiseras utifrån hur akuta patienternas tillstånd är, så att vi kan skapa effektiva flöden. Vi befinner oss mitt i en omorganisering av akutmottagningarna, vilket förstås är positivt. Akutmottagningarna är ett viktigt nav på sjukhusen som i hög grad är beroende av en välfungerande verksamhet på övriga specialistavdelningar och i andra delar av vården, säger Katrin Hruska.
Hon hänvisar till internationell forskning, som visar att en välfungerande primärvård samt ett fungerande utflöde av patienter som är färdigbehandlade på akutmottagningen är avgörande för att akutsjukvården ska fungera bra.

Vårdplatsbrist är huvudproblemet
– Undersökningsresultatet var inte oväntat. Akutsjukvårdens största problem är bristen på vårdplatser på rätt vårdnivå och med adekvat bemanning. När vårdplatserna är för få tvingas akutsjukvården till svåra prioriteringar där man måste skriva ut patienter som är för sjuka för utskrivning, flytta om patienter flera gånger, utföra akuta undersökningar som skulle kunnat vänta. Många patienter som är bedömda för inläggning får ingen plats utan blir kvar på akuten, som inte alls har kompetens eller resurser för att fungera som en vårdavdelning, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna samt ordförande i Läkarförbundets Vårdplatsgrupp VÅG.
– Fler mindre sjukhus behövs och akutmottagningar med primärvårdskompetens behövs, så inte alla patienter samlas på de stora enheterna. Akutsjukvården behöver vända utvecklingen genom att stärka den medicinska kompetensen, stärka lokalt ledarskap och få fler medarbetare att vilja stanna kvar, säger Karin Båtelson.

Vad anser du om situationen inom akutsjukvården i Sverige? Den fungerar...
akut2_graf

Katrin Hruskas tre viktigaste åtgärder för en välfungerande akutsjukvård:
• Akutmottagningarna måste få ett renodlat uppdrag att ta hand om akuta tillstånd. Uppdraget måste begränsas till att ta hand om potentiellt allvarliga tillstånd där bedömning och behandling inte kan vänta. Det innebär att det måste gå att få mottagningstider både inom primärvården och specialistvården för uppföljning och snabb utredning.
• Fler akutläkare och specialistsjuksköterskor som är långvariga på akuten och bidrar till att utveckla verksamheten. Akutläkare och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård som kan ta hand om alla typer av patienter som söker sig till en akutmottagning bidrar bland annat till att minska väntetiderna.
• Ökad samverkan mellan akutsjukvården och övriga delar av vårdsystemet. För att kunna frigöra plats för de patienter som behöver akutsjukvården allra mest är det viktigt att patienter som är färdigbehandlade på akuten direkt kan slussas vidare till andra avdelningar. I synnerhet på universitetssjukhusens akutmottagningar är det ett problem att många patienter stannar kvar på akuten för länge på grund av platsbrist på andra avdelningar.

Karin Båtelsons tre viktigaste åtgärder för en välfungerande akutsjukvård:
• Hög medicinsk kompetens och ett starkt lokalt ledarskap på akutmottagningarna. Det bidrar till att patienterna prioriteras på ett medicinskt korrekt sätt och att personalen får stöd i sina beslut när resurserna är begränsade.
• Rätt dimensionering av antalet vårdplatser inne på sjukhus för både akutpatienter och planerad vård. De flesta landsting saknar en dimensionering av vårdplatser som baseras på befolkningsantalet, de baseras snarare på hur budgeten ser ut. För att kunna tillgodose behovet av akutsjukvårdsplatser i framtiden krävs en mer strategisk planering med hänsyn till växande befolkningsunderlag och ett ökat antal äldre patienter. Även platser inom kommunen måste ses över.
• En nationell primärvårdsreform. En ökad kontinuitet och läkarmedverkan i primärvården, där patienter erbjuds ökad delaktighet och en fast läkarkontakt innebär att färre behöver uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvården är beroende av en fungerande primärvård.