Etikettarkiv: Levnadsvanor

Kostval håller oss unga och stärker immunförsvaret

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

För den som vill leva ett så långt liv som möjligt och dessutom stärka sitt immunförsvar fyller D-vitamin, K-vitamin, magnesium, karotenoider och fiskolja särskilt viktiga funktioner. Det anser Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

– Det råder ingen tvekan om att människor kan påverka sin hälsa mycket genom att välja rätt typ av livsmedel. Kosten påverkar bland annat den kognitiva funktionen, blodcirkulationen och vitaliteten i kroppens olika organ. En fördel med att påverka sin hälsa genom kosten är att man relativt snabbt ser resultat om man agerar någorlunda konsekvent, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Hon är läkare i grunden och forskar på aptit och hungersignaler, varför vi blir hungriga på olika typer av livsmedel och vilka faktorer som styr mättnadskänslor.

”Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna”

Vitamin C och D nyckelroll
Charlotte Erlanson-Albertsson betraktar en balanserad tarmflora som avgörande för ett starkt immunförsvar. En rik bakterieflora gör att kroppen själv kan skapa nyttiga bakterier. Prebiotika, som finns i alla typer av grönsaker och vissa frukter med olösliga fibrer, bidrar till att öka antalet goda bakterier i kroppen. Även fiskoljan gynnar uppkomsten av goda bakterier.
Vid sidan av en balanserad tarmflora fyller vitamin C och D en nyckel­roll i att stärka kroppens immunförsvar.
– Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna, och även att slippa få återfall av influensa. D-vitamin är viktigt eftersom det stärker skelettet, men även vår kognitiva förmåga och slemhinnorna, som blir mindre känsliga för infektioner. Ytterligare ett råd till den som vill stärka sitt immunförsvar är att göra te på vitlök, ingefära och stark peppar. Det skapar en ogynnsam miljö för virus, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Vitamin K ger smidiga blodkärl
Vitamin K finns i alla gröna blad och grönsaker, exempelvis spenat och purjolök. Forskning har visat att vitamin K bidrar till att hålla blodkärlen smidiga, vilket är centralt för att vi ska hålla oss unga genom en bra blodcirkulation. Magnesium är viktigt för kroppens förmåga att bilda energi och finns främst i baljväxter. Karotenoider finns rikligt i morötter, men även i majs och broccoli. Det är en stark antioxidant; en enda karotenoidmolekyl kan motverka hundra fria syreradikaler. Karotenoider håller hjärnan ung. Ytterligare en viktig byggsten för att bevara minnet är fiskoljan. Den finns i feta fiskar som lax, makrill och sill. Fiskoljan gör att signaler över blod-hjärnbarriären och inom hjärnan lättare går fram.
– Man behöver inte göra jättestora kostförändringar på en gång. Det kan räcka med små justeringar, exempelvis att plocka bort slembildande livsmedel. Mjölkprodukter, banan och pasta är några exempel på livsmedel som är slembildande, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Charlotte Erlanson-Albertsson kommer föreläsa om kost och hälsa på Framtidens Specialistläkare i Malmö september 2021.

Bra levnadsvanor räddar liv

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Det finns nästan 3 miljoner studier om mat och hälsa, men forskningen har svårt att nå ut till praktiserande läkare och patienter. Det menar ”Livsstilsprofessorn” och överläkaren Mai-Lis Hellénius.

– Det man vet med säkerhet är att fysisk aktivitet förebygger och behandlar så gott som alla våra stora folkhälsoproblem. Men kunskapen stannar ofta i forskningsvärlden och vi behöver bli bättre på att kommunicera ut hur viktigt det är med bra levnadsvanor, säger Mai-Lis Hellénius som är professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset.

Stressar och sitter för mycket
Kunskapen att regelbunden rörlighet minskar risken för alla hjärt-kärlsjukdomar och förebygger depression, vissa vanliga cancerformer samt typ 2-diabets har länge varit känt. Men trots det går utvecklingen alltså bakåt. Enligt en stor nordisk undersökning mellan 2011 och 2014 där 18 000 vuxna och 5 000 barn ingick i studien visades att vuxna svenskar åt mest ohälsosamt och svenska barn satt mest i hela Norden.
– Ett av våra största hot mot vår hälsa är just stillasittandet i kombination med stressigt arbete, säger Mai-Lis Hellénius och berättar att vi sitter uppåt 9 timmar per dag.
– Genom att resa sig upp och lägga in rörelse varje timme får man snabbt en smärtstillande och anti-stress, anti-inflammatorisk och även anti-depressiv effekt, fortsätter hon.

Hälsosam mat ökar livslängden
Förutom fysisk aktivitet har vad vi äter minst lika stor betydelse när det kommer till att förebygga sjukdomar. Samma nordiska undersökning visade att även våra matvanor försämrats och en viktig förklaring till det är svenskars höga intag av mättat fett.
– Det vi ser är en tillbakagång där allt fler konsumerar för mycket rött kött och feta mejeriprodukter. Trots att vi vet är att de som äter Medelhavskost med mer fisk och olika grönsaker, nötter, olivolja och frön lever längre.
Vem bär då ansvaret för att informationen om bättre levnadsvanor når ut?
– Alla har ett ansvar att forskning förmedlas. Både politiker och media men också vi forskare och läkare, säger Mai-Lis Hellénius och tillägger:
– Men många läkare är idag själva stressade och känner kanske att tiden inte räcker till att prata livsstilsfrågor med patienterna. Det är synd för vi skulle kunna rädda så många liv genom att få fler att leva hälsosamt.

Hälsosammare livsstil
• Bättre livsstil skulle bland annat minska cancerfall i medelåldern med minst 30 procent.
• 4 av 5 hjärtinfarkter hos män skulle kunna förebyggas med en hälsosammare livsstil.
• Varje timme framför tv:n förkortar livet med 22 minuter, hävdar en australiensisk forskargrupp som gjort en sammanställning av all forskning kring sittande hos vuxna.
• En måttligt fysiskt aktiv person lever i genomsnitt minst 10 år längre än en fysiskt inaktiv individ.
Källa: Livsviktigt! Bok av Mai-Lis Hellénius

Träningen har hjälpt mig mycket

Lisa Sprengel, distriktsläkare på vårdcentralen i Nysäter.
Lisa Sprengel, distriktsläkare på vårdcentralen i Nysäter.
Det finns numera starka bevis för att regelbunden motion minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men träning motverkar även stress. Något som distriktsläkaren Lisa Sprengel på vårdcentralen i Nysäter har erfarenhet av.

– Jag hade svårt att slappna av efter ett arbetspass och bar med mig tankarna hem. Efter att jag började träna har jag blivit mycket mer stresstålig och fått mer ork till annat, säger Lisa Sprengel som 2004 flyttade från Tyskland där hon arbetade som ST-läkare inom gynekologi till Värmlands skogar.

Mer stresstålig med träning
Lisa Sprengel är inte ensam om att förespråka träning. Läkarkåren mår överlag bra och är fysiskt aktiva visar flera undersökningar. Enligt en folkhälsoenkät som Läkartidningen beställde, där läkares svar från 2013 och 2014 slagits ihop, skattade 9 av 10 läkare sin hälsa som god eller mycket god. Men det finns en baksida. Antalet kvinnliga läkare som är sjukskrivna för utmattningssyndrom och andra stressreaktioner har de senaste åren ökat drastiskt.
– Jag märker att ju mer jag tränar desto bättre effekt har det på mitt mående. Idag tränar jag så gott som dagligen och har fasta tidpunkter då jag joggar, simmar eller tränar längdskidåkning, säger hon och tipsar om att sätta upp mål för att träningen ska bli av − gärna tillsammans med andra.
– Det var ganska tråkigt att bara springa själv så jag frågade en kollega på vårdcentralen om hon ville hänga med. Nu är vi ett litet gäng läkare som har deltagit i flera lopp tillsammans. Att träna ihop är både roligt och bra för teambildning.

Vardagsmotion bra för alla
Hon förstår mycket väl den som tycker det är svårt att komma igång med träningen. Själv trodde Lisa Sprengel aldrig att hon som medelålders mamma en dag skulle springa maraton, än mindre åka Vasaloppet som hon gjort tre år i rad. Men hon vill också gärna slå ett slag för vardagsmotionen.
– Den bästa träningen är den som blir av. Jag brukar samtala med våra äldre patienter om vikten att bryta stillasittandet och röra på sig dagligen. Vardagsmotion är också bra för vårt psykiska välbefinnande, avslutar hon.