Etikettarkiv: Lunds universitet

Så når du ut med din forskning

Keivan Javanshiri vid Lunds universitet vann forskarnas Grand Prix i höstas. Foto: Erik Cronberg
Keivan Javanshiri vid Lunds universitet vann forskarnas Grand Prix i höstas. Foto: Erik Cronberg

Doktoranden Keivan Javanshiri har vunnit pris för sin förmåga att presentera forskning – med hjälp av fikusväxter. Hur gör man för att inte hamna i powerpoint-fällan? Här ger han sina bästa tips.

Keivan Javanshiri gör just nu sin AT på SUS i Malmö och forskar i neuropatologigruppen vid Lunds universitet. I november vann han den nationella finalen i forskarnas Grand Prix, där han hade fyra minuter på sig att berätta om kognitiv sjukdom och kopplingen till hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
– Jag försökte illustrera hjärnan vid alzheimers och vaskulär demens via två fikusväxter, som jag hade som rekvisita. Jag hade bara två powerpoint-slides som visade antalet människor som insjuknade i demens under tiden som presentationen pågick.

Övning gäller
Det är enligt Keivan Javanshiri viktigt att fler forskare försöker att nå ut med sin forskning på ett populärvetenskapligt sätt, men det finns också risk för missuppfattningar.
– Det är viktigt att man tänkt igenom både det muntliga och skriftliga, så att det är så tydligt att det inte går att misstolka. Det man som forskare inom medicin producerar tas ju för sanning. Många tror på det och då måste det bli rätt, säger han.
Den främsta nyckeln till framgång med sin presentation är enligt Keivan Javanshiri att öva – och öva, och öva. Att vara bekväm, och kunna sin presentation, är a och o.
– Jag går runt och säger min presentation högt när jag gör andra saker, till exempel när jag lagar mat eller går ut med hunden, säger Keivan Javanshiri.

”Jag tror mycket på att utnyttja rekvisita och sig själv så mycket som möjligt”

Skippa powerpoint
Andra steget är att anpassa sin presentation till målgruppen. Därefter ska man börja fundera över rekvisita.
– Jag tror mycket på att utnyttja rekvisita och sig själv så mycket som möjligt, och låta det genomsyra presentationen. Använd powerpoint bara om det absolut behövs, annars tar det en massa uppmärksamhet från lyssnaren. En powerpoint kan kännas trygg att ha, och en del använder det som ett manus framför sig, men det är en fälla. Folk har förmåga att lyssna på dig utan en powerpoint och det måste du våga lita på.
Den powerpoint man har ska vara genomtänkt och helst innehålla slagfärdiga bilder eller illustrationer.
– Skriv inte bara en siffra eller en text, gör något kreativt av det. I min powerpoint i tävlingen visade jag först att en person insjuknar var tredje sekund, och efter fyra minuter hade det blivit åttio personer på bilden. Den typen av kommunikation sätter sig hos lyssnarna.

Kostval håller oss unga och stärker immunförsvaret

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

För den som vill leva ett så långt liv som möjligt och dessutom stärka sitt immunförsvar fyller D-vitamin, K-vitamin, magnesium, karotenoider och fiskolja särskilt viktiga funktioner. Det anser Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

– Det råder ingen tvekan om att människor kan påverka sin hälsa mycket genom att välja rätt typ av livsmedel. Kosten påverkar bland annat den kognitiva funktionen, blodcirkulationen och vitaliteten i kroppens olika organ. En fördel med att påverka sin hälsa genom kosten är att man relativt snabbt ser resultat om man agerar någorlunda konsekvent, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Hon är läkare i grunden och forskar på aptit och hungersignaler, varför vi blir hungriga på olika typer av livsmedel och vilka faktorer som styr mättnadskänslor.

”Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna”

Vitamin C och D nyckelroll
Charlotte Erlanson-Albertsson betraktar en balanserad tarmflora som avgörande för ett starkt immunförsvar. En rik bakterieflora gör att kroppen själv kan skapa nyttiga bakterier. Prebiotika, som finns i alla typer av grönsaker och vissa frukter med olösliga fibrer, bidrar till att öka antalet goda bakterier i kroppen. Även fiskoljan gynnar uppkomsten av goda bakterier.
Vid sidan av en balanserad tarmflora fyller vitamin C och D en nyckel­roll i att stärka kroppens immunförsvar.
– Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna, och även att slippa få återfall av influensa. D-vitamin är viktigt eftersom det stärker skelettet, men även vår kognitiva förmåga och slemhinnorna, som blir mindre känsliga för infektioner. Ytterligare ett råd till den som vill stärka sitt immunförsvar är att göra te på vitlök, ingefära och stark peppar. Det skapar en ogynnsam miljö för virus, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Vitamin K ger smidiga blodkärl
Vitamin K finns i alla gröna blad och grönsaker, exempelvis spenat och purjolök. Forskning har visat att vitamin K bidrar till att hålla blodkärlen smidiga, vilket är centralt för att vi ska hålla oss unga genom en bra blodcirkulation. Magnesium är viktigt för kroppens förmåga att bilda energi och finns främst i baljväxter. Karotenoider finns rikligt i morötter, men även i majs och broccoli. Det är en stark antioxidant; en enda karotenoidmolekyl kan motverka hundra fria syreradikaler. Karotenoider håller hjärnan ung. Ytterligare en viktig byggsten för att bevara minnet är fiskoljan. Den finns i feta fiskar som lax, makrill och sill. Fiskoljan gör att signaler över blod-hjärnbarriären och inom hjärnan lättare går fram.
– Man behöver inte göra jättestora kostförändringar på en gång. Det kan räcka med små justeringar, exempelvis att plocka bort slembildande livsmedel. Mjölkprodukter, banan och pasta är några exempel på livsmedel som är slembildande, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Charlotte Erlanson-Albertsson kommer föreläsa om kost och hälsa på Framtidens Specialistläkare i Malmö september 2021.