Etikettarkiv: Möten

Dags att drömma om Framtidens Specialistläkare 2021

Ola Björgell, region­överläkare i Region Skåne och kongresspresident för FSL. Foto: Nicole Gustavsson
Ola Björgell, region­överläkare i Region Skåne och kongresspresident för FSL. Foto: Nicole Gustavsson

Årets upplaga av kongressen Framtidens Specialistläkare flyttas till 2021. Som en försmak på vad som komma skall ges möjlighet att värma upp med digitala ST-kurser redan i höst. Läs mer om kurserna här
– Det är viktigt att ha något positivt att se fram emot, säger kongresspresident Ola Björgell.

Framtidens Specialistläkare, Sveriges största kongress med ST i fokus, flyttas till hösten 2021. Ett tufft men oundvikligt beslut i spåren av den rådande Coronapandemin. Ola Björgell, region­överläkare i Region Skåne och kongresspresident, är dock vid gott mod.
– Vi har fått en fantastisk respons av alla inblandade parter och inte minst av föreläsarna. Bara en vecka efter att vi sänt ut inbjudan till Framtidens Specialistläkare, FSL, 2021 hade merparten tackat ja! Jag tror det känns bra för alla att vi inte ställde in utan bara flyttade fram kongressen. På så vis finns det något positivt att se fram emot.
Kongressprogrammet 2021 kommer med smärre undantag vara i stort sett detsamma som tidigare annonserats. Vi ska göra 2021 till en ”extra-allt-kongress” med superfina föredrag och med de bästa kvällseventen någonsin. Vi har en helt fantastisk organisationskommitté med väldigt framåtdrivande ST-läkare, så det känns verkligt bra inför 2021 säger Ola.

Digitala kurser redan i höst
För den som vill finns möjlighet att värma upp med några digitala kurser redan i höst.
– Vi erbjuder tre olika digitala ST-kurser motsvarande delmål gällande Försäkringsmedicin, Sjukdomsförebyggande arbete samt Ledarskap. Dessa kurser erbjuds sedan, liksom övriga kurser i programmet, också på plats under kongressen 2021, berättar Ola Björgell.

Många höjdpunkter
Ola Björgell konstaterar att Framtidens Specialistläkare 2021 innehåller många höjdpunkter att blicka fram emot.
– Jag tror att det är enormt viktigt med dessa fysiska möten och kunskapsutbyten. Vi ska inte sluta med kongresser bara för att vi har haft en pandemi och för att det går att träffas digitalt. Tvärtom ska vi påminna oss om den härliga mersmak som fysiska möten ger när det åter går att mötas. Dags att börja drömma alltså; FSL 2021 är något att längta till!

Patientens livsberättelse central i ny vårdmodell

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
I en ny vårdmodell i Alaska satsar man på att komma nära patienter och höra deras livsberättelse. Dessutom har man tagit in chefer från servicebranschen – och bannlyst kontoren.

Vid den Nationella primärvårdskonferensen i Göteborg 1–2 oktober 2019 talade Douglas Eby från Southcentral foundation om Nuka system of care Alaska, som utgår från människans behov och förutsättningar.
– Det mänskliga mötet är extremt viktigt. När vi träffar någon för första gången är det den stora livsberättelsen som är viktig. Var kommer du ifrån, vad har hänt i livet? Hur har de format mål, värderingar och tankesätt? Det handlar om att förstå kontexten. När man sedan har skapat en relation blir det viktigaste att förstå patientens tankesätt i stunden. Vad är det de tror händer dem, vad tror de orsakar besvären och vad hoppas de att läkaren ska kunna hjälpa till med. Gemensamma mål ökar nöjdheten hos patienterna, säger Douglas Eby.

Principerna som vi byggt Nuka på kan användas var som helst

Behandlas som proffs
Centralt i arbetssättet på Nuka är också att skapa passionerade medarbetare – utan att peka med hela handen.
– Dels måste man beakta det som motiverar och vad personen vill uppnå. Dels måste de behandlas som de proffs de är. De ska följa filosofin, se till att resultaten blir som önskat. Men däremellan ska de själva bestämma hur de gör i sitt dagliga arbete för att nå dit.

Inga kontor
För 15 år sedan beslutade man att anställa nästan alla chefer från andra servicebranscher.
– Vi rekryterade från detaljhandel, catering, hotellbranschen. De hade ingen medicinsk bakgrund alls. Flera av dem undrade varför chefer gömmer sig på sina rum med stängda dörrar. Det verkar inte vettigt, om man jobbar i servicebranschen. Chefen måste vara på ”golvet” och se vad som händer. Wow, vilken stor förändring tänkte jag. Men vi provade och sedan implementerade vi det överallt. Så i hela vårt sjukhus finns inte ett enda kontor, för någon.

Fungerar överallt
Kan arbetssättet verkligen fungera här i Sverige?
– Du måste känna till den lokala kulturen, vilka värderingar som gäller och vilken kultur som existerar. Men principerna som vi byggt Nuka på kan användas var som helst, säger Douglas Eby.

Douglas Eby, Southcentral foundation. Foto: Närhälsan/VGR
Douglas Eby, Southcentral foundation. Foto: Närhälsan/VGR

Medicinska prioriteringar måste styra

Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En majoritet av läkarna tror att hälso- och sjukvården kommer att fungera sämre om tre till fem år, och åtta av tio anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete. En ökad tillit till sjukvårdens professioner kan bidra till att vända utvecklingen.

– Om det fortsätter som det gör nu kommer sjukvården förmodligen att utvecklas i negativ riktning. Stora organisationer där läkare har mycket begränsat inflytande och det faktum att läkare tvingas springa mot mål som inte gynnar patienten har bidragit till utvecklingen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
För att vända utvecklingen
Viktigaste förslagen för att sjukvården ska fungera bättre om tre till fem år är att man har en ökad tillit till sjukvårdens professioner, mindre detaljstyrning samt chefer med medicinsk kompetens. Det är också viktigt att sjukvårdens chefer är insatta och delaktiga i verksamheten samt att de ges tid att stötta sina medarbetare.
– Jag tror även mycket på att återskapa tid till kollegiala möten, och strukturer som ger läkare möjlighet till kompetens- och erfarenhetsöverföring samt yrkesmässig stöttning, säger Karin Båtelson.
– Även ersättningssystemen måste ses över. I dagsläget premierar de ofta fel saker, exempelvis antal besök och att vårdköerna kortas. Systemen bör istället baseras på en medicinsk grund och medicinska prioriteringar, säger Karin Båtelson.

Underbetyg till politikerna
– Läkarnas betyg på politikerna är självklart ett underbetyg. Att som nu styra vården på ett sätt som genererar ständiga krigsrubriker om panikåtgärder visar att de inte har kontroll. Vi behöver en långsiktig plan för vad som ska ingår i vårdens uppdrag och hur vi ska bygga upp vettiga vårdkedjor mellan öppenvård och inneliggande vård, säger Karin Båtelson.
– För att öka förtroendet krävs en nationell primärvårdsreform, med ersättningssystem som främjar hälsa, att läkare får basera sitt arbete på medicinska prioriteringar, och kontinuitet mellan patient och läkare, avslutar hon.

Mötet mellan patient och läkare
– Det är oroande att läkare ser så pessimistiskt på sjukvårdens utveckling och det är en varningssignal, säger Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
– Mötet mellan patient och läkare bör vara utgångspunkten för det fortsatta omhändertagandet. När de väsentliga besluten fattas av den kunniga läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad och effektiv. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt. Det innebär en behovsstyrd sjukvård med hög etisk svansföring där forskning och utbildning prioriteras fullt ut, säger Britt Skogseid.

Forskning och långsiktighet
– En viktig åtgärd är att omfattande satsa på FoU i sjukvården, inte minst i primärvården. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler läkare. FoU i sjukvården bör integreras i den kliniska verksamheten. Då visar man på allvar att medicin och vetenskap ska utgöra basen för hela sjukvården. Det är också en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska kunna genomföras, säger Britt Skogseid.
– I dagsläget är det sjukvårdsproduktion i enkla tal som räknas. Verksamhetsutveckling och forskning gills inte riktigt. Att 82 procent av läkarna anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården inte gör ett så bra arbete beror förmodligen på att man upplever en tondövhet från politikernas sida, säger Britt Skogseid.
– Politikerna behöver låta professionen avgöra hur sjukvård levereras på bästa sätt, genom tillitsbaserad styrning och långsiktighet i vården, snarare än detaljstyrning och tillfälliga satsningar som i första hand är till för att visa exempel på politikernas handlingskraft, avslutar Britt Skogseid.

Hur kommer svensk sjukvård fungera om 3-5 år?
I mars 2019 svarade 2/3 av läkarna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt, vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…

Gör de politiskt ansvariga för vården i sverige ett bra arbete?
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige? (på regionnivå och på nationell nivå) De gör…

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Ola möter Rickard

Rickard Söderberg, operasångare och artist. Foto: Janne Danielsson/SVT
Rickard Söderberg, operasångare och artist. Foto: Janne Danielsson/SVT
Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet möter operasångaren och artisten Rickard Söderberg i ett samtal om musiken som gemensamt språk för goda möten i hälso- och sjukvården.

Vilken betydelse tycker Du att musiken kan spela, i mötet mellan människor?
– Musiken har den enastående förmågan att den når bortom språk, klass och allt annat som ibland kan stå i vägen för mänskliga möten.
För mig går musiken rakt in i hjärtat och i vårt väsen. Det går inte längre att uppehålla en fasad. Vi kan då mötas på riktigt!

Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet.
Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet.
Vad kan vi göra för att bli vänligare mot oss själva och alla vi möter?
– I ett övningsrum på operan har någon klottrat med pyttesmå bokstäver, ”Glöm inte bort att ge dig själv slaka tyglar”.
Jag såg det, skrivet på väggen i övningsrummet, för många år sedan och tänker på det nästan varje dag. Vi kan hålla så stramt i vårt betsel att vi missar livet och världen runt omkring oss. Så fort vi ger oss slaka tyglar kan vi se andra och oss själva.

Är det något som gjort dig speciellt glad under det senaste året?
– Alltså, hur ska jag säga… Tidigare har jag varit ganska stridig. Jag är det fortfarande, men försöker fokusera mer på det som är bra och växer, istället för det jag vill ha bort. Som ett av de träden i skogen som växer sig stort och skuggar det giftiga ogräset tills det inte längre har möjlighet gro.
Så mata det goda, så växer det, i­stället för att vara arg på ogräset. Jag försöker vara mer i de samtal som vill något gott och tillför glädje. I­stället för att slåss med väderkvarnarna.

Finns det något vi tillsammans kan ändra på för att få en bättre värld att leva i?
– Vakna upp på morgonen. Ägna tio sekunder till att tänka på vilken värld du vill ha. Ägna sedan resten av dagen till detta. Då kan vi tillsammans ändra världen direkt, till något bättre. Jag tänker då att drivkraften hos alla är god, inte ond. Jag måste tro på den inneboende godheten.

Har du något budskap att sända med till alla läkare som läser denna tidning?
– Många som kommer att läsa denna tidning har en stark position som ger både möjligheter, och kanske skyldigheter, att hjälpa andra människor att uppnå den högsta bilden de har av sig själva.

Stora Likarättsgalan och Stora Likarättsdagarna
Rickard Söderberg framträder på Stora Likarättsgalan och Stora Likarättsdagarna som arrangeras den 6–7 maj i Malmö Arena 2020. Läs mer på www.likarätt.nu.

Chefens tips: Gör annat

Yvonne Freund-Levi har lång erfarenhet av att vara ledare. Foto: Karl Gabor
Yvonne Freund-Levi har lång erfarenhet av att vara ledare. Foto: Karl Gabor
Teamarbete och egenvård är två viktiga ledord för chefer, enligt Yvonne Freund-Levi, som har gedigen erfarenhet av ledarskap i vården.

Yvonne Freund-Levi är nytillträdd lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet, överläkare i psykiatri i Region Örebro samt docent på KI. Hon är psykiatriker och geriatriker, kognitiv psykoterapeut och mindfulnessinstruktör, och har haft flera chefspositioner.
– Som ledare måste du vara en teamspelare. Det har varit en lång era av individualism, men den mentaliteten är på väg att försvinna. Det är inte bara mitt och jag som ska framträda, utan man måste ha ett gemensamt mål för hela gruppen, säger Yvonne Freund-Levi.

Fysiska möten
Ett bra sätt är enligt henne att blanda både kön och generationer, för att få till olikt tänkande i gruppen. Det måste också finnas tid för reflektion.
– Det går inte att kommunicera endast via mejl eller sms, det blir en anorektisk kommunikation. Man behöver också träffas fysiskt.
Yvonne Freund-Levi har gått två chefsutbildningar via Handelshögskolan i Stockholm.
– Det gjorde att jag fick upp ögonen för komplexiteten i att vara chef. Man har ansvar för olika yrkesgrupper och ekonomin och ställs inför utmaningar på både mikro- och makro­nivå.

Bollplank viktiga
För chefer är det enligt Yvonne Freund-Levi viktigt att ha kontakt med andra ledare.
– Man kan ha lunchmöten med varandra över Skype och bolla svåra frågor och etiska dilemman, det är jätte­viktigt att ha det bollplanket.
Något som Yvonne Freund-Levi betonar är vikten av egenvård. Fysisk aktivitet och nyttig kost är en viktig grund att stå på – samt att ha ett nätverk utanför själva professionen.
– Gör något som är så långt bort från yrkeslivet som möjligt, gärna något som stimulerar andra delar av hjärnan, som till exempel musik eller dans. Man måste ha möjlighet att tanka energi någonstans. Det är jätteviktigt att yrkeslivet inte blir hela livet.
Yvonne Freund-Levi beskriver det också som en viktig arbetsledande funktion att uppmuntra medarbetare att ta hand om sig själva.
– Det är som med syrgas på flygplan: man måste hjälpa sig själv först och sedan patienten. Om man är sönderstressat och inte äter och sover bra så märks det i patientkontakten. Det handlar hela tiden om att möta utmaningar med någon form av balans.