Etikettarkiv: Projekt

24 praktiska exempel på vård på distans

Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Glesbygdsmedicinskt Centrum har i september publicerat en rapport ”Vård och omsorg på distans – 24 praktiska exempel från Norden”. Rapporten lyfter fram 24 beprövade digitala lösningar för vård och omsorg från de nordiska länderna.

Samtliga lösningar är beprövade och tillgängliga för medborgare i regioner och kommuner. En gemensam faktor är att de ökar förutsättningarna för självmonitorering och egenvård. De tjugofyra praktiska exemplen som lyfts fram i studien har delats in i fyra kategorier: fjärrbehandling, fjärrmonitorering, fjärrmöten samt nya digitala tjänster för vård och omsorg.

Mer nordiskt erfarenhetsutbyte
– Vård och omsorg på distans är aktuellt i samtliga nordiska länder. Vi delar många gemensamma utmaningar på området, bland annat glesbygdsområden, som finns i samtliga nordiska länder. De lösningar vi lyfter fram är till stor del olika varianter på ett fåtal återkommande teman. De sjukvårdsorganisationer som tillämpar en kombination av de distanslösningar vi presenterar i rapporten har goda förutsättningar för att kunna bedriva god och nära vård, säger Niclas Fors­ling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
– Med det här projektet vill vi dels illustrera att tekniken redan finns här, och dels lyfta fram goda exempel från samtliga nordiska länder. På det här området kan vi definitivt samverka mer över landsgränserna, säger Niclas Forsling.

Obemannade hälsorum
Han framhäver de obemannade hälsorum som Region Västerbotten erbjuder på orter där det är mer än fem mil till närmaste hälsocentral som ett bra distansvårdsexempel.

I hälsorummen kan patienten själv mäta blodtryck och andra hälsoparametrar

– I hälsorummen kan patienten själv mäta exempelvis sitt blodtryck och andra viktiga hälsoparametrar. Hälsorummen ökar tillgängligheten till sjukvården, minskar patienters restid och ger dem utökade möjligheter att själva övervaka sin hälsostatus, säger Niclas Forsling.

Framgångsrikt danskt projekt
Ytterligare ett bra exempel på framgångsrik digital vård är en Telekitlösning kopplad till KOL som används i många danska kommuner. Satsningen gör det möjligt för patienter att själva mäta exempelvis sin syreupptagningsförmåga i det egna hemmet. Det ger patienten en känsla av att vården kommer närmare.
– I Danmark planerar man att genomföra fler liknande satsningar även för patienter med andra kroniska sjukdomar. Satsningen har sitt ursprung i ett lokalt initiativ som har lett till att en ny nationell infrastruktur byggs för hantering av kroniker genom en gemensam plattform som ska samla mätdata och integrera instrument för olika kronikergrupper, säger Niclas Forsling.

Strukturerad implementering
Han lyfter även fram Norges nationella välfärdsteknologiska program (NVP) som en sofistikerad strategi för strukturerat införande av vård- och omsorgslösningar. I programmet har man lyckats samla merparten av landets cirka 420 kommuner. Över tvåhundra projekt genomförs parallellt runtom i landet, på alla nivåer, från pilotprojekt till implementering, och drivs av norska myndigheter i samverkan.

Fjärrbehandling
Virtuella hälsorum – snabbare diagnos och behandling (Sverige, Danmark)
Lifeline en livlina i nöd när avstånden är för stora (Island)
AGNES – läkarmottagningen med telemedicin (Island)
Trappa – en logopedklinik online (Island)
Telemedicin hjälper människor hantera sin KOL hemma (Danmark)
Internetpsykiatri bra hjälp för ångest och depression (Danmark)
Skype kan hjälpa vid ångest och depression (Norge)
Surfplatta med videokommunikation hjälper njursjuka att göra dialys hemma (Norge)
Njursjuka i Akureyri slipper resor på 40 mil till huvudstaden för att få dialys (Island)
Cancerpatienter får ökad livskvalitet med hjälp av mobil eller dator (Finland)
Fjärrmonitorering
App i smarta telefonen övervakar hälsa hos kroniskt sjuka (Sverige)
Digital nattillsyn med kamera bjuder på ostörd sömn (Sverige)
GPS och virtuella staket vanlig positioneringsteknik (Norge, Sverige)
Gravida kvinnor med komplikationer kan göra egna mätningar hemma (Danmark)
Läkemedelsrobotar i Umeå ger ökad livskvalitet (Norge, Sverige)
Sensorteknik på väg att införas i hela Norge
Digitalt trygghetssystem för att människor ska kunna bo kvar hemma (Finland)
Fjärrmöten
Glesbygdsinvånare träffar doktorn via smart videoteknik (Sverige)
Pipaluk – en telemedicinsk lösning som hjälper grönlänningar
App minskar oron inom social omsorg (Finland)
E-tjänst för hälsovård och omsorg öppen dygnet runt (Finland)
Nya digitala tjänster för vård och omsorg
E-hälsotjänster tillgängliga för alla och alltid (Island)
Svarstjänst hjälper kommuner att agera på information (Norge)
Valfrihet med måltidsautomat i hemmet (Finland)

EU-läkare kan jobba på distans

Virginia Zazo leder en förstudie som handlar om arbete på distans från andra EU-länder. Foto: Malin Grönborg
Virginia Zazo leder en förstudie som handlar om arbete på distans från andra EU-länder. Foto: Malin Grönborg
Virginia Zazo arbetade som verksamhetschef på Norrlands universitetssjukhus – från Australien. Nu driver hon ett projekt där region Västerbotten hoppas att vårdpersonal i andra EU-länder ska kunna jobba på distans.

Just nu pågår en förstudie som ska undersöka förutsättningar och intresse för arbete på distans. Tanken är att svenska läkare ska kunna jobba från andra EU-länder, och att utländska läkare inte ska behöva bosätta sig i Sverige för att jobba här.
– Norra Sverige är svårt att rekrytera till och har vi även verksamheter i andra länder så skulle vi bli en attraktiv arbetsgivare, säger Virginia Zazo.
Hon själv kommer från Spanien och flyttade till Sverige för ett läkarjobb för 19 år sedan och är välbekant med den omfattande process som det innebär.
– Många åker tillbaka till sina hemländer efter några år och så har pengar på till exempel språkutbildning satsats nästan i onödan. Så vi tänkte att varför inte flytta en del av Västerbotten istället.

Utbyte av erfarenheter
Att andra EU-läkare skulle konkurrera ut svenska läkare på arbetsmarknaden ser Virginia Zazo inte som troligt.
– Snarare blir det mindre konkurrens för läkarna kan kombinera med annat arbete i sina hemländer. Och Sverige får en möjlighet att exportera våra arbetssätt, vi har otroligt fördelaktiga arbetsvillkor som inte finns i andra länder och det finns en chans att sprida det. Kopplar man samman läkare i olika EU-länder kan det ske ett viktigt erfarenhetsutbyte.

Behövs infrastruktur
Virginia Zazo har de senaste åren arbetat vid Norrlands universitetssjukhus från Australien och ser många fördelar, bland annat flexibilitet, att det sparas tid på förflyttningar men framför allt att kompetensen kommer till sin fulla rätt.
– När man är på plats gör man mycket annat; är man läkare på distans är uppdraget mer avskalat, det blir väldigt fokuserat.
Den största nackdelen är att det inte finns en infrastruktur som assisterar och att det därför blir ganska sårbart. Virginia Zazo har därför en idé till EU-projektet om att det ska finnas en fysisk plats att gå till och att det ska skapas en organisation som för samman de olika distansläkarna.
Hur ser utvecklingen med distans­läkare ut om 10 år?
– Det kommer att finnas digitala vårdgivare, men på andra sätt än idag. Man får analysera det och se både för- och nackdelar, men jag tror att det är nödvändigt att bryta ny mark.