Etikettarkiv: Region Jämtland Härjedalen

Onkologi med stor samverkan och teamkänsla

Ingela Karlsson, specialistsjuksköterska och Johan Johansson, läkare inom onkologin i Östersund. Foto: Mikael Frisk
Ingela Karlsson, specialistsjuksköterska och Johan Johansson, läkare inom onkologin i Östersund. Foto: Mikael Frisk

Inom onkologin i Östersund har man ett tätt samarbete med den palliativa vården, vilket ger unika möjligheter.
– Både patienter och personal drar nytta av ett prestigelöst team som jobbar nära, säger läkaren Pär Bodén.

Det finns många fördelar med att onkologen i Östersund jobbar i tätt samarbete med den palliativa vården.
– Det finns studier som visar att tidig kontakt med palliativa insatser ökar livslängd och livskvalitet för patienterna. Det finns ofta en risk att man håller kvar patienterna på onkologen för länge. Här i Östersund känner vi våra palliativmedicinare väl och det sänker tröskeln för att ta steget däremellan i rätt tid, säger onkologläkaren Pär Bodén.
Johan Johansson är läkare inom den palliativa vården.
– Vi hjälper till att göra bedömningar av smärta, symptom och illamående till exempel, och följer upp patienter. En nyckel i teamarbetet är att vi har patienterna i centrum och fokuserar på deras behov. Möjligheterna är stora och man kan fylla en viktig funktion, säger han.
Och teamkänslan både inom onkologin och mellan avdelningarna är av största vikt.
– Arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, god vilja och korta avstånd. Det skulle till exempel inte gå att arbeta utan att få sjuksköterskornas input, det är de som har bäst kännedom om patienterna eftersom de träffas oftare, säger Pär Bodén.

Vi söker specialistläkare/överläkare inom onkologi till Område kirurgi. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster inom kirurgi

Nära till varandra
Ingela Karlsson, specialistsjuksköterska inom onkologi, ser hur de korta kommunikationsvägarna möjliggör en bättre vård.
– Exempelvis vet den palliativa sidan mer om smärtlindring. Men det är inte alltid som vi har en läkare på plats, utan vi sjuksköterskor får ta ett stort ansvar. Vi är en bra grupp som vågar fråga varandra och har ett öppet arbetsklimat. Det finns en stor utvecklingspotential för oss som jobbar här på onkologen, säger hon.
Dessutom underlättas samarbetet av att sjukhuset i Östersund är mindre än de i storstadsregionerna.
– Man får väldigt nära till varandra, vi är inte anonyma för varandra utan har korta vägar för att diskutera och samarbeta kring patienterna, säger Johan Johansson.
Och idyllen i Östersund, med närheten till fjällen och vildmarken, är ännu en fördel för de som arbetar på sjukhuset.
– Dessutom är det nära till jobbet och man får mer tid till annat. De flesta kan ta en promenad eller cykla, men även de som väljer att bo i glesbygd har oftast bara 20 minuters bilfärd in till jobbet. För mig är det en viktig del i återhämtningen, säger Pär Bodén.

Göran Strand - astrofotografen.se
Foto: Göran Strand – astrofotografen.se
Region Jämtland Härjedalen – Östersunds sjukhus – Kirurgi

Östersunds sjukhus är länets enda sjukhus. Det ställer höga krav på kompetens och resurser men ger också stora möjligheter för dig som anställd att få en bredd i ditt yrke.
Onkologmottagningen är en dagvårdsavdelning med 16 vårdplatser. Vi är en liten enhet vilket gör att vi kommer nära våra patienter och deras anhöriga.

www.regionjh.se

Digitalisering med patienten i centrum

Göran Örnung, divisionschef för medicin och Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatri. Foto: Mikael Frisk
Göran Örnung, divisionschef för medicin och Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatri. Foto: Mikael Frisk

I Region Jämtland Härje­dalen divisionen Nära vård är flera spännande projekt i gång, som gynnar både patienten och läkaren. Bland annat har man börjat med drönartransport av prover, och egenmonitorering för patienter med högt blodtryck och hjärtsvikt.
– Det är bara fantasin som sätter gränserna för vad man kan göra, säger divisionschefen Göran Örnung.

Charlotta Wasell, ST-läkare i allmänmedicin.
Charlotta Wasell, ST-läkare i allmänmedicin.

Region Jämtland Härjedalen divisionen Nära vård har kommit väldigt långt i sin digitaliseringsprocess och jobbar hela tiden för att ha patienten i centrum.
– Tidigare har vården haft ett reaktivt arbete, där man hade kunnat göra mycket mer för att patienterna inte ska komma in som bilar med bärgare. Revolutionen och fjärde vågens vård är nu patientens egenvård. När du är ute och kör bil tittar du på instrumentbrädan och det är likadant med en kronisk sjukdom, får man en signal om att något är fel kan man ta hand om det mycket snabbare, säger Göran Örnung, divisionschef för medicin.
Charlotta Wasell är ST-läkare i allmänmedicin och har analyserat blodtrycksvärden som samlats in i ett pilotprojekt genom egenmonitorering. Patienterna utrustades med en app, blodtrycksmätare och ett aktivitetsarmband. 262 stycken patienter genomförde tillsammans över 63000 mätningar.
– Regionen hade som syfte att utarbeta en vårdmodell som underlättar egenvården för patienter med kronisk sjukdom med hjälp av distansoberoende teknik. Annars kanske patienterna kommer till hälsocentralen och mäter blodtrycket en eller två gånger per år. Resultatet antyder att det faktiskt har en effekt på blodtrycket för patienten så att det potentiellt minskar individens risk för hjärt- och kärlsjukdom och stroke, säger hon.

Odensala hälsocentral söker Distriktsläkare med intresse för Nära Vård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Myrvikens hälsocentral söker ST-läkare. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Större tillgänglighet för patienten
Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen, ser också många fördelar.
– Utifrån min horisont så tror jag på att man har bättre koll på patienterna, samtidigt som det kräver färre besök med resor och allt vad det innebär, det blir en mindre belastning på den fysiska träffen. Det gör att vi kan lägga mer tid på de som måste komma in och som man inte kan göra digital övervakning på. Det blir därmed en större tillgänglighet för patienten som övervakas digitalt men även för andra patienter. Det här är helt klart framtiden.
Göran Örnung ser hur digitaliseringen blir en lösning för de långa väntetiderna som vården kämpar med.
– Det är ett systemfel just nu, där det är långa väntetider om man inte kommer in med blåljusambulans. Att snabbt få komma till med sin oro och få ett klart utredningsalternativ är viktigt för patienterna, och det behovet kommer vi aldrig att bygga ifatt med den fysiska miljön. Det är trögt att komma in genom dörrarna första gången, men med digitala lösningar slipas den tröskeln ner.

Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen.
Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen.

Drönartransport av prover
Också för läkarna har digitaliseringen stora fördelar.
– När jag som slutenvårdsspecialist ska skriva ut en patient från avdelningen slipper jag skicka en massa papper och remiss, utan nästa läkare kan ta över på en gång digitalt. Det är en framgångssaga, man slipper steget mellan slutenvård och öppenvård. Idag finns det risk för felaktig information i flödet och den som kommer i kläm är patienten. Men med digitaliseringen spelar det ingen roll om den som tar över är 20 minuter eller 2 timmar bort, säger Göran Örnung.
Ett annat spännande pilotprojekt i Jämtland är drönartransport av prover. I glesbygden går marktransporterna endast en gång per dag vilket innebär att alla prover måste tas på förmiddagen.
– Det här öppnar upp många möjligheter. Patienterna kan komma vilken tid de vill, det blir en snabbare analys av proverna, det är miljövänligt, och när drönaren är vid labbet i Östersund kan den ta med läkemedel eller sjukvårdsmaterial tillbaka till hälsocentralen, säger Jim Kaarnavuo.

Underlättar administration
Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatrin, arbetar med ett projekt som underlättar administration. Läkaren använder som vanligt diktafon men talet omvandlas direkt till text, utan att behöva gå via en sekreterare.
– Det finns också möjlighet till auto­texter: om jag till exempel har undersökt någon neurologiskt och ska beskriva alla fynd så är själva diktattiden kanske fem minuter, men om jag talar in “normalt nervstatus” så tar det bara två sekunder, säger han.
Den nya sortens diktering har också många fördelar för patienten.
– Vårdkolleger kan direkt, utan fördröjning, se vad som skrivits i journalen och patienten själv kan komma hem efter ett vårdbesök och få samma information. Tryggheten och patient­säkerheten får verkligen stå i centrum.

Odensala hälsocentral söker Distriktsläkare med intresse för Nära Vård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Myrvikens hälsocentral söker ST-läkare. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Jämtland Härjedalen – Nära vård

Region Jämtland Härjedalen division Nära vård går i bräschen för digitaliseringen. Med sina 21 regiondrivna hälsocentraler och Östersunds sjukhus ger regionen en trygg och nära vård till sina patienter och erbjuder nya spännande utvecklingsmöjligheter för vårdpersonalen. Med olika pilotprojekt, såsom drönartransport av prover, patienters egenmonitorering och talsyntes för läkare blir Region Jämtland Härjedalen division Nära vård en utvecklande arbetsgivare med blicken mot framtiden.

Kontakt:
Göran Örnung, divisionschef Medicin
goran.ornung@regionjh.se
regionjh.se

Framtidens primärvård behöver attrahera fler läkare

Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Framtidens nära vård och stora pensionsavgångar gör att behovet av läkare är stort inom primär­vården. Varannan läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården. Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka och god bemanning skulle göra primärvården mer attraktiv.

– Behovet av läkare är stort i primärvården de kommande åren. Framtidens nära vård innebär en omfördelning från sjukhusvården till primärvården, vilket förstås kräver mer läkarresurser i primärvården, säger Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen.
Hon betraktar det som mycket positivt att 48 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta inom primärvården.
– Det tyder på att vi har goda förutsättningar att tillsammans kunna skapa framtidens nära vård, säger Anna Granevärn.

Konkret påverkan
– Undersökningsresultatet bekräftar att arbetsmiljö, bra arbetstider och möjlighet att påverka sin arbetssituation är några av de faktorer som anses viktigare än en hög lön. Även ledarskapet har stor betydelse. Att bedriva utvecklingsarbete lokalt och att medarbetarna på en vårdcentral själva ”äger” ett utvecklingsprojekt är enligt min erfarenhet en framgångsfaktor eftersom det ger större möjligheter till konkret påverkan och inflytande, säger Anna Granevärn.

Tydligare karriärvägar
– Primärvården behöver även kunna erbjuda tydligare karriärvägar, vilket många landsting arbetar med att utveckla. Primärvården bör även kunna erbjuda läkare möjligheten att kliva in i en chefsroll i ett par år, för att därefter fortsätta arbeta kliniskt, säger Anna Granevärn.
För att primärvården ska klara sitt utökade uppdrag inom ramen för delbetänkandet i primärvårdsreformen ”God och nära vård” betonar Anna Granevärn en fortsatt dialog med befolkningen om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå och att informera om vad den nära vården kan erbjuda i framtiden.

Stora satsningar på nära vård
– Det är positivt att så många läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården, i synnerhet eftersom det sedan flera år råder brist på specialister i allmänmedicin. Jag upplever att allt fler läkare intresserar sig för primärvården nu, säger Tommy Lundmark, allmänspecialist inom primärvården och chefläkare för primärvården i Region Gävleborg.
En faktor som kan ha bidragit till läkarnas relativt stora intresse för primärvården är, enligt Tommy Lundmark, att primärvårdens diskuteras mycket just nu och att stora satsningar på nära vård planeras.
– Primärvårdens behov av läkare kommer definitivt att öka framöver. Tanken är ju att det framtida uppdraget ska breddas, vilket ökar behovet av specialister i allmänmedicin. Dessutom förekommer många pensionsavgångar bland läkare i primärvården, säger Tommy Lundmark.

Nytänkande och innovation
Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka sin arbetssituation samt god bemanning var svaren som hamnade i topp på frågan om vilka faktorer som kan göra primärvården attraktiv för fler läkare.
– Det finns ett starkt samband mellan faktorerna; en bra arbetsmiljö och god bemanning utgör exempelvis grunden för många andra trivselfaktorer. 38 procent betraktar en kultur där nytänkande och innovation uppmuntras som viktig och en tredjedel vill ha möjlighet att arbeta med forskning på deltid. Dessa faktorer kommer förmodligen att bli än viktigare framöver, så här har primärvården en möjlighet att stärka sin attraktivitet, säger Tommy Lundmark.

Kan du som läkare tänka dig att arbeta inom primärvården?

39% av läkarna som inte arbetar inom primärvården kan tänka sig att arbeta inom primärvården.

Vilka faktorer anser du skulle göra primärvården mer attraktiv för läkare att arbeta inom? Ange gärna flera.

1. Rimlig arbetsbelastning
2. Bra arbetsmiljö
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. God bemanning
5. Goda möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
6. Bra schemaläggning/arbetstider
7. Bra team/arbetskamrater
8. Ett bra ledarskap
9. Bra lön
10. Att nytänkande och innovation uppmuntras
11. Bra karriär- och utvecklings­möjligheter
12. Delta i verksamhetsutvecklingen
13. Möjlighet att arbeta med forskning del av tiden
14. Att vårdcentralen bedriver en mer avancerad vård
15. Digitala patientmöten i kombination med fysiska besök
16. Annat, vänligen specificera
17. Vet ej

96% av läkarna som arbetar inom primärvården angav ”Rimlig arbetsbelastning”.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.