Etikettarkiv: Region Skåne

Bastjänstgöring ger introduktion till svensk sjukvård

Anders Kring, jurist och projektledare för Socialstyrelsens arbetsgrupp för den nya bastjänstgöringen, Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen och Caroline Mellberg, specialistläkare i internmedicin, AT-chef i region nordväst och projektledare för införandet av bastjänstgöring i Region Skåne.
Anders Kring, jurist och projektledare för Socialstyrelsens arbetsgrupp för den nya bastjänstgöringen, Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen och Caroline Mellberg, specialistläkare i internmedicin, AT-chef i region nordväst och projektledare för införandet av bastjänstgöring i Region Skåne.
För närvarande pågår utformningen av förslagen om bastjänstgöring för läkare. Den nya bastjänstgöringen ska vara en gemensam introduktion för samtliga läkare, oavsett utbildningsland. Den ska utgöra grunden för alla läkare som vill påbörja sin specialiseringstjänstgöring.

Den nya bastjänstgöringen ingår i en större läkarreform som även omfattar en revidering av läkarnas grundutbildning så den blir sex år i­stället för fem och ett halvt år lång. Läkarna kommer även att få legitimation direkt efter godkänd grundutbildning, vilket innebär att AT-tjänstgöringen tas bort som krav för legitimation. Det innebär i sin tur att fler inslag av praktisk tjänstgöring bör inkluderas i framtidens grundutbildning, säger Anders Kring, jurist och projektledare för Socialstyrelsens arbetsgrupp för den nya bastjänstgöringen.

Grunden för ST
– Bastjänstgöringen ska vara minst sex månader lång och utgöra grunden för att påbörja specialiseringstjänstgöringen. Vi utreder nu vilken kompetens läkarna ska ha för att anses vara klara med sin bastjänstgöring. Det nya förslaget innebär att gränsen mellan grundutbildning och specialistutbildning förändras, säger Ragnhild Mogren, utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar med den pedagogiska inriktningen på det nya bastjänstgöringsförslaget.

Det blir lättare för regionerna att utforma bastjänstgöringen utifrån den enskilde läkarens behov

En stor förbättring med den nya bastjänstgöringen är, enligt Anders Kring, att läkare oavsett var de genomgått sin grundutbildning får en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård.
Ytterligare en tydlig skillnad är att bastjänstgöringen är flexibelt utformad.
– Det ska vara möjligt att lägga upp bastjänstgöringen utifrån den enskilda läkarens kompetensbehov. Vårt BT-förslag fokuserar mer på att en viss kompetensnivå ska uppnås än att läkaren ska tjänstgöra en viss tidsperiod. Det blir lättare för regionerna att utforma bastjänstgöringen utifrån den enskilde läkarens behov, säger Anders Kring.

Beslut kring reglerna i maj 2020
Deras råd till regionerna är att bevaka remissen med förslag till den nya regleringen om bastjänstgöringen som kommer från Socialstyrelsen i januari eller februari 2020. De uppmuntrar även till samverkan mellan regionerna vid förberedelserna och implementeringen av de nya reglerna.
– Hittills har vi tagit in olika perspektiv från de som berörs av de nya bestämmelserna, nu pågår arbetet med att utforma förslaget på den nya bastjänstgöringen. I januari eller februari 2020 skickar vi ut förslaget på remiss och i maj 2020 planerar vi att fatta beslut kring de nya reglerna, säger Ragnhild Mogren.

Behöver synkroniseras
– Den stora fördelen med det nya bastjänstgöringssystemet är att det ger läkare med examen från ett annat land än Sverige en systematisk introduktion till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. De blir helt enkelt mer rustade för att arbeta i den svenska sjukvården. Den enskilda kliniken behöver inte lägga lika mycket tid på att introducera utländska läkare, säger Caroline Mellberg, specialistläkare i internmedicin, AT-chef i region nordväst och projektledare för införandet av bastjänstgöring i Region Skåne.
Hon betonar vikten av att samtliga utbildningssystem för läkare synkroniseras på ett bra sätt för att de ska fungera i praktiken.
– En utmaning är att det nya BT-systemet introduceras medan det fortfarande utbildas AT-och ST-läkare enligt det gamla systemet. Det är viktigt att det nya systemet inte skapar undanträngningseffekter. Ytterligare en utmaning är att vi har relativt få BT-platser, 20–25 stycken i Region Skåne, säger hon.

Ola möter Rickard

Rickard Söderberg, operasångare och artist. Foto: Janne Danielsson/SVT
Rickard Söderberg, operasångare och artist. Foto: Janne Danielsson/SVT
Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet möter operasångaren och artisten Rickard Söderberg i ett samtal om musiken som gemensamt språk för goda möten i hälso- och sjukvården.

Vilken betydelse tycker Du att musiken kan spela, i mötet mellan människor?
– Musiken har den enastående förmågan att den når bortom språk, klass och allt annat som ibland kan stå i vägen för mänskliga möten.
För mig går musiken rakt in i hjärtat och i vårt väsen. Det går inte längre att uppehålla en fasad. Vi kan då mötas på riktigt!

Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet.
Ola Björgell, funktionsansvarig för likarättsarbetet i Region Skåne och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet.
Vad kan vi göra för att bli vänligare mot oss själva och alla vi möter?
– I ett övningsrum på operan har någon klottrat med pyttesmå bokstäver, ”Glöm inte bort att ge dig själv slaka tyglar”.
Jag såg det, skrivet på väggen i övningsrummet, för många år sedan och tänker på det nästan varje dag. Vi kan hålla så stramt i vårt betsel att vi missar livet och världen runt omkring oss. Så fort vi ger oss slaka tyglar kan vi se andra och oss själva.

Är det något som gjort dig speciellt glad under det senaste året?
– Alltså, hur ska jag säga… Tidigare har jag varit ganska stridig. Jag är det fortfarande, men försöker fokusera mer på det som är bra och växer, istället för det jag vill ha bort. Som ett av de träden i skogen som växer sig stort och skuggar det giftiga ogräset tills det inte längre har möjlighet gro.
Så mata det goda, så växer det, i­stället för att vara arg på ogräset. Jag försöker vara mer i de samtal som vill något gott och tillför glädje. I­stället för att slåss med väderkvarnarna.

Finns det något vi tillsammans kan ändra på för att få en bättre värld att leva i?
– Vakna upp på morgonen. Ägna tio sekunder till att tänka på vilken värld du vill ha. Ägna sedan resten av dagen till detta. Då kan vi tillsammans ändra världen direkt, till något bättre. Jag tänker då att drivkraften hos alla är god, inte ond. Jag måste tro på den inneboende godheten.

Har du något budskap att sända med till alla läkare som läser denna tidning?
– Många som kommer att läsa denna tidning har en stark position som ger både möjligheter, och kanske skyldigheter, att hjälpa andra människor att uppnå den högsta bilden de har av sig själva.

Stora Likarättsgalan och Stora Likarättsdagarna
Rickard Söderberg framträder på Stora Likarättsgalan och Stora Likarättsdagarna som arrangeras den 6–7 maj i Malmö Arena 2020. Läs mer på www.likarätt.nu.

Mänskliga möten – viktig kontrast till läkares digitala vardag

Foto: Oskar Stackerud
Foto: Oskar Stackerud
– Vi lever i ett slags digitaliseringens tidevarv men ryktet om det personliga mötets död, inte minst inom vården, är betydligt överdrivet. Det säger Ola Björgell, regionöverläkare i Region Skåne och kongresspresident för mötesplatsen Framtidens Specialistläkare.

Som läkare av idag är det enligt Ola Björgell lätt att bli stressad av alla opersonliga kontakter som ständigt kretsar kring yrkesutövningen.
– Vi läkare har foten i två olika världar där den ena består av mänskliga möten med patienter och den andra av digitala kontaktytor. Vi hinner inte träffa kollegor på samma sätt som förr och just därför behövs mänskliga möten, som en kontrast och balans till vår digitala vardag.
Han påpekar att mötesplatser är en gammal tradition som funnits lika länge som mänskligheten.
– Det är först under senare år som vi tror oss kunna mötas på ett annat sätt. Men den som har lärt sig att ha fysiska möten och genomföra dem på ett bra sätt kommer att bli en vinnare, det är jag övertygad om.

Möten mellan människor
Till saken hör att Ola Björgell inte bara är läkare utan även har gedigen kunskap om kurs- och kongressverksamhet. Han är bland annat initiativtagare och kongresspresident för Framtidens Specialistläkare samt kursansvarig för ett stort antal återkommande utbildningar och har följt utvecklingen inom mötesområdet på nära håll.
– Det finns ett stort behov bland läkarkåren av att fördjupa diskussionen och umgås som man gjorde förr. Glädjen över att ses på riktigt, när det väl sker, är större än någonsin. Mina egna bästa minnen från kongresser runt om i världen är inte föreläsningarna, utan alla möten däremellan. Det är i pauserna och på minglen jag fått mina bästa forskarkamrater, kontakter och uppslag till nya projekt och framtidsplaner.

Det ena utesluter inte det andra
Viktigt är dock att det ena inte behöver utesluta det andra. Nätdoktorer till exempel, menar han bör också kunna hitta sin plats i sjukvården, om tekniken används på ett ansvarsfullt sätt och är riktad till rätt patientgrupp.
– Ju fler frihetsgrader och möjligheter som patienter har, desto bättre borde det kunna bli. E-hälsa är inget märkligt och knyts till mänskliga möten när det behövs. Det som är hållbart och fruktbart överlever i längden. Personligen tycker jag också att mänskliga möten ligger i linje med att ha kul på jobbet. Det är trevligt att träffas, man får inte glömma bort det, fastslår Ola Björgell.

Ola Björgell, kongresspresident för mötesplatsen Framtidens Specialistläkare. Här med förra årets konferencier Mark Levengood. Foto: Oskar Stackerud
Ola Björgell, kongresspresident för mötesplatsen Framtidens Specialistläkare. Här med förra årets konferencier Mark Levengood. Foto: Oskar Stackerud

Teambaserat arbete skapar mer patientnära vård inom Region Skåne

Lena Ekelius och Ulf Lind trivs med arbetet på en akut äldrevårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus.
Lena Ekelius och Ulf Lind trivs med arbetet på en akut äldrevårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus.
– Arbetet på avdelningen har överträffat mina vildaste förväntningar, jag stortrivs. Det säger Ulf Lind, specialist i allmänmedicin, som efter 30 år på olika vårdcentraler sökte sig till slutenvården och en akut äldrevårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus.

Äldrevårdsavdelningen i Lund, ÄVA, är en ny verksamhet som startade för ett år sedan i syfte att förbättra vården för sköra äldre patienter.
– På avdelningen arbetar specialister i äldremedicin och erfarna distriktsläkare som är vana vid att behandla äldre patienter. Den medicinska kompetensen är mycket hög och vi arbetar integrerat med primärvård och kommun, just för att patientgruppen ska få en mer sömlös vård, berättar Lena Ekelius, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef.
Ulf Lind som varit specialist i allmänmedicin sedan 1988 och arbetat som distriktsläkare sedan dess, återfinns numera på ÄVA.
– Jag hörde talas om planerna och tyckte att projektet kring en integration av öppen- och slutenvård lät intressant. Det som också lockade var att jobba med sjukare människor än vad man normalt ser som distriktsläkare. Nu har jag varit på avdelningen i ett år och fått en riktig nytändning i mitt yrkesliv, det är ett fantastiskt stimulerande jobb.
Tanken att rätt person ska göra rätt sak i vården har varit en viktig utgångspunkt för verksamheten.
– Vi har ett övergripande uppdrag i att göra det bättre för patientgruppen. Genom att arbeta teambaserat försöker vi få till en mer patientcentrerad vård, säger Lena Ekelius.
Ett viktigt led i det arbetet är direkt­inläggningar.
– Idag kan de äldre få vänta länge på akuten. För att undvika det kan läkare i primärvården lägga in patienter direkt på vår avdelning, berättar Ulf Lind.
I dagsläget har avdelningen möjlighet att ta emot en direktinläggning om dagen, målet är att i framtiden kunna ta emot fler.
– Trots att verksamheten varit igång i ett år är vi bara i början av det vi vill åstadkomma på sikt. Mobila team för äldre som åker runt till patientgruppen är ett sådant exempel, säger Lena Ekelius.

Andreas Hellkvist på vårdcentralen i Höör och Anna Lindén på vårdcentralen Kärråkra i Eslöv. Foto: Andreas Svegland
Andreas Hellkvist på vårdcentralen i Höör och Anna Lindén på vårdcentralen Kärråkra i Eslöv. Foto: Andreas Svegland
Primärvården
Även vårdcentralerna inom Region Skåne arbetar aktivt med att skapa en bättre och mer tillgänglig vård för äldre patienter. I Höör har man nyligen öppnat en äldremottagning inriktad på patienter över 75 år.
– Mottagningen, som bemannas av en så kallad äldresjuksköterska, utgör en snabbare ingång till vården för denna ålderskategori, berättar Andreas Hellkvist, specialist i allmänmedicin som ansvarar för äldrevården i kommunen och även är medicinskt ansvarig läkare på vårdcentralen.
Sin läkarbana började han förhållandevis sent i livet, erfarenheterna från arbetslivet kommer väl till pass i arbetet som distriktsläkare.
– Jag började studera först vid 30 års ålder, men det är aldrig för sent, all erfarenhet är bra i detta yrke och inte minst i arbetet med de äldre patienterna, vilket är vad jag brinner för.

Kärråkra
Anna Lindén blev färdig specialist i allmänmedicin för två år sedan. Idag delar hon sin tid mellan tjänsten som enhetschef för vårdcentralen Kärråkra i Eslöv och det kliniska arbetet.
– Jag gjorde min ST-utbildning med inriktning på ledarskap och gick sedan ganska direkt in i uppdraget som enhetschef med 40 procent klinisk tjänstgöring, en kombination som fungerar väldigt bra.
Vårdcentralen Kärråkra har, precis som många andra verksamheter, känt av den rådande bristen på distriktsläkare. För att skapa bästa möjligheter för rekrytering, god arbetsmiljö och kvalitet har man under senare tid gjort en rad riktade insatser på området. Exempel på det är extra fortbildningstid för läkarna samt dagliga avstämningar och veckovisa möten.
– Syftet är dels att vi ska kunna dela med oss av erfarenheter och kunskap till varandra, dels att stärka arbetsmiljön och det kollegiala.
Vårdcentralen har även skapat ett nytt och mer teambaserat arbetssätt runt sina patienter.
– Två läkare och en sköterska arbetar i team runt de akuta patienterna. Det nya arbetssättet har frigjort tid för de andra medarbetarna att ta fler icke-akuta patienter och återbesök. Min vision är att vi under detta år når en stabil fast bemanning och kan fortsätta sträva efter ständig förbättring och vara en bra vårdcentral för både medarbetare och patienter, fastslår Anna Lindén.

Div 5 primärvården / VO Primärvården Lund och Malmö
Verksamhetsområden: VO primärvård Lund, VO primärvård Malmö Innerstad, VO primärvård Malmö Nordost, VO primärvård Malmö Sydväst, VO primärvård Omkretsen

Skånes universitetssjukhus
205 02 Malmö
Tel: 040-33 10 00
www.skane.se

www.skane.se

Ny nationell mötesplats för utveckling av hälso- och sjukvården

Ola Björgell, docent och överläkare i medicinsk radiologi samt regionöverläkare i Region Skåne.
Ola Björgell, docent och överläkare i medicinsk radiologi samt regionöverläkare i Region Skåne.
– Svenska Läkaresällskapet erbjuder med mötesplatsen Framtidens Medicin och Hälsa en unik plattform för att kunna mötas i det livslånga lärandet, säger Ola Björgell, som leder arbetet i den nyinrättade programkommittén.

Ola Björgell, docent och överläkare i medicinsk radiologi samt regionöverläkare i Region Skåne, har rekryterats till vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapets nämnd. Därmed axlar han även rollen som ordförande i programkommittén för Framtidens Medicin och Hälsa som arrangeras på Stockholm Waterfront, 14–15 november.
– Jag är både glad och hedrad över uppdraget. Faktum är att jag tackar nej till det mesta nu för tiden, men den här gången slank det ut ett ja, och det känns fortfarande lika bra som när jag fick frågan.

Lång erfarenhet
Till saken hör att Ola Björgell, förutom sitt långa yrkesliv inom hälso- och sjukvården, har en gedigen kunskap om kurs- och kongressverksamhet. Han är bland annat initiativtagare och kongresspresident för Framtidens Specialistläkare, Senior i Centrum, Stora Likarättsdagarna samt kursansvarig för ett stort antal återkommande utbildningar. Erfarenheter som kommer väl till pass i det pågående programarbetet.
– Det finns en stor och mycket kunskapsstark programkommitté med kollegor från SLS som tillsammans arbetar fram årets program. Något detaljerat innehåll är ännu inte spikat, men vi har identifierat ett antal angelägna områden, berättar Ola Björgell.
Årets program fokuserar på läkarrollen i framtidens hälso- och sjukvård, med fokus på samverkan, ansvar och tolkningsföreträde mot bakgrund av patienternas och samhällets behov.
– Ett tema kommer att vara det framtida digitala samhället och alla dess diagnostiska möjligheter och utmaningar. Det kommer också att finnas ett spår kring etik och ansvar som kan beröra alltifrån visselblåsare till frågor om rätt och fel kopplade till Lex Maria och Inspektionen för vård och omsorg.

Röd tråd
Forskning, medicinsk vetenskap, kvalitet och etik kommer att gå som en röd tråd genom samtliga programpunkter.
– Jag kan redan nu utlova en spännande interaktion mellan påståenden, verklighet och fakta.
Läkaresällskapet har i kraft av sitt nätverk unika möjligheter att välkomna riktigt duktiga och spännande föreläsare, både från de egna leden och från andra områden, som kan ge nya perspektiv på viktiga frågeställningar.
Ola Björgell framhåller att Framtidens Medicin och Hälsa inte enbart vänder sig till läkarkåren.
– Detta kommer att bli ett högaktuellt möte som berör alla specialiteter och dit alla viktiga professioner inom vård och omsorg är välkomna. Det är här man först kommer att höra det senaste, och det är alltid roligare att vara på plats än att läsa om det i tidningarna veckan efter!