Etikettarkiv: Samverkan

Nära vård kräver bred samverkan

Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL
Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL
De åtgärder som läkarna anser är viktigast för att skapa en fungerande nära vård är åtgärder för att stärka primärvården med resurser, personal, maximalt antal patienter per läkare, fast läkarkontakt och bättre tillgänglighet. Men nära vård handlar även om ett bredare perspektiv och samverkan.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, det är naturligt att primärvården hamnar i fokus. Samtidigt är det viktigt att betrakta frågan utifrån ett bredare perspektiv. En förutsättning för en välfungerande nära vård är en nära samverkan mellan primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och sjukhusvård, säger Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och samordnare för nära Vård på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget innebär att Emma Spak samordnar SKL:s stöd till kommuner och landsting i deras arbete med omställning till en nära vård.

Utgå ifrån patientens behov
Hon beskriver nära vård som ett förhållningssätt som utgår från patienternas behov och förutsättningar och tillvaratar patienternas förmåga att, med rätt stöd, utöva egenvård och fatta medicinska beslut kring den egna sjukdomen.
– Patienter med exempelvis astma, KOL eller andra kroniska sjukdomar ska kunna få det stöd de behöver för att själva kunna hantera så mycket som möjligt av sin dagliga omvårdnad. Ytterligare en väsentlig del av den nära vården är att arbeta proaktivt med kroniskt sjuka patienter och därigenom i största möjliga mån förebygga sjukhusinläggningar, säger Emma Spak.

Krävs vilja till förändring
Nära vård är, enligt Emma Spak, till stor del en kulturfråga. För att samverkan mellan primärvård, kommunal vård och sjukhusvård ska stärkas krävs vilja att verkligen skapa förändring så patienter som har flera olika vårdgivare inte stöter på hinder i vårdkedjan. Ett övergripande syfte med att utveckla den nära vården är, enligt Emma Spak, att fokusera mer på hälsofrämjande och proaktiva insatser som stärker patientens egen förmåga. Just nu utvecklas den nära vården på många platser runtom i landet.
– En förutsättning för att skiftet från en reaktiv sjukhusbaserad vård till en proaktiv nära vård ska bli framgångsrikt är ett ledarskap med mandat och rätt kompetens för att driva den här typen av utveckling. Ytterligare en framgångsfaktor är att vårdgivare vågar testa nya lösningar och nya arbetssätt, säger Emma Spak.

Den nya, nära vården kräver samverkan

Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.
Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.
En utökad samverkan mellan primärvård och sjukhusvård är enligt många svaret på ett flertal av vårdens utmaningar; det märks inte minst på den stora majoritet som, i en undersökning av Framtidens Karriär – Läkare, menade att samarbetet mellan de två behöver förbättras.

Hela 93 procent av tillfrågade läkare i en undersökning gjord av Framtidens Karriär – Läkare anser att samverkan mellan primärvård och sjukhusvård behöver förbättras mycket eller ganska mycket, en åsikt som delas av hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Kronoberg, Per-Henrik Nilsson.
– Vi står inför att bygga den nya, nära vården i ett pressat bemanningsläge. Den tid vi skulle behöva lägga på utvecklingsarbete och att vårda våra patienter tvingas vi istället ägna åt rekrytering och en allt ökande administrativ börda. Samtidigt står vi mitt uppe i en onödigt jobbig, omfattande generationsväxling, mycket på grund av tidigare bristande, långsiktig planering. Det har blivit en ond cirkel, konstaterar han.

Behöver större muskler
Per-Henrik betonar att det idag råder en överbelastningssituation där ”fel” patienter hamnar på slutenvården istället för att vårdas i primärvård eller i hemmet.
– Det är uppenbart för alla att det behövs förändringar och en av de viktigaste är att ge primärvården större muskler. Multisjuka skulle exempelvis kunna vårdas i sina egna hem, så om vi kan samverka och fördela våra resurser annorlunda ger vi primärvården de förutsättningar den behöver för att vara en stark öppenvård som avlastar sjukhusvård och akutmottagningar. Vår chans att möta framtiden är att arbeta tillsammans.

Värna sjukvårdens kärnarbete
Å andra sidan betonar Per-Henrik att vårdens vision för framtiden i kombination med en vilja att skapa ett nytt, tydligare gränssnitt mellan sjukhusvård och primärvård, med ny läkarvård och bredare uppdrag, avsevärt borde underlätta framtida bemanning.
– Vi har regeringsuppdrag på att utreda och utveckla den nya, nära vården. Nära vård innebär teambaserad, geografiskt nära vård, viktigt stöd i modern digitalisering för att snabbt få kontakt med patienterna samt kontinuitet.
– Det krävs fortsatt statligt stöd för att uppnå detta – landsting/regioner kan inte hantera situationen på egen hand – och inte minst för att värna sjukvårdens kärnarbete. Omställningen kräver puckelinvesteringar och verksamheten måste värnas från mer krav på dokumentation och onödig byråkrati. Det vinner alla på, avslutar Per-Henrik Nilsson.

Anser du att samverkan mellan primärvården och sjukhusvården behöver förbättras?