Etikettarkiv: SLSO

Utökat uppdrag ställer nya krav på primärvården

Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
För att primärvården ska klara av sitt framtida utökade uppdrag och för att visionen om en nära vård ska kunna bli verklighet krävs bland annat ett nationellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgivargränserna.

Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av sitt ut­ökade uppdrag är en tydligt avgränsad patientlista för samtliga allmänläkare. Det exakta antalet patienter per läkare kan variera något, men för att läkarna ska kunna vara spindeln i nätet för patienten krävs en rimlig begränsning, säger Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM, Sveriges Förening för Allmänmedicin.
Hon betonar vikten av att först säkerställa kompetensförsörjningen genom att se till att det finns tillräckligt många allmänspecialister i primärvården innan man utökar uppdraget.

Fortbildning och handledare
– Tid och utrymme för fortbildning är också viktigt. Primärvårdsläkare har historiskt sett ofta fått minst andel fortbildning jämfört med andra läkare. Fortbildningen bör inte enbart bestå av traditionella kurser, även kollegial fortbildning är betydelsefull, säger Annika Larsson.
När antalet utbildningsläkare i primärvården ökar växer också behovet av handledare. Många seniora läkare som kan agera handledare närmar sig pensionsåldern. I framtiden tror Annika Larsson att i princip samtliga allmänspecialister kommer att behöva vara handledare.
– De behöver värderas högre och få resurser, utbildning och ersättning för sitt uppdrag. För att tillgodose behovet av handledare räcker det inte att förlita sig på eldsjälar. Kärnkompetensen i framtidens primärvård är allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon.

Nationellt utformat uppdrag
– Ett nationellt utformat uppdrag kommer att stärka möjligheten för att primärvården ska kunna förhålla sig till förändringsprocessens komplexitet, men också för att säkerställa de ekonomiska och personella resurser som krävs, säger Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårds­område.
Specialistläkare i allmänmedicin kommer även fortsättningsvis utgöra en viktig bas i primärvårdens kompetensförsörjning. Maria Ahlmark tror att även andra typer av specialistläkare, exempelvis psykiatriker, kommer att behövas på konsultbasis.

Omställning tar tid
Hon betonar att primärvårdens omställning till ett utökat uppdrag behöver ta tid. Omställningen har dock redan börjat och kommer att förstärkas i samband med att resultatet av den pågående regeringsutredningen slutligen presenteras 2020.
– Nu blir patienter i alltför hög utsträckning bollade mellan vårdgivare. I framtidens primärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och primärvård. För att attrahera läkare i framtiden behöver primärvården också integrera forskning som en mer naturlig del av verksamheten, säger Maria Ahlmark.

SLSO:s digitala pilotsatsningar uppskattas av patienter och läkare

Ulrika Lindman, verksamhetschef och distriktsläkare på Djursholms husläkarmottagning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ulrika Lindman, verksamhetschef och distriktsläkare på Djursholms husläkarmottagning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, genomför ett pilotprojekt där de integrerar olika digitala lösningar i den ordinarie primärvårdsverksamheten runtom i länet. Djursholms husläkarmottagning och Råsunda vårdcentral är två av SLSO:s pilotanläggningar.

– Vi ingår i en pilot för ”Alltid öppet”, en app som patienter kan använda dygnet runt för att själva boka videobesök och fysiska besök hos läkare, sjuksköterska, psykolog eller kurator. Vi gör även digitala läkarbesök, där patienten genomför ett videomöte med läkaren istället för att fysiskt infinna sig på husläkarmottagningen. Videomötena används både för nybesök och uppföljning av befintliga patienter, säger Ulrika Lindman, verksamhetschef och distriktsläkare på Djursholms husläkarmottagning.
Hon ingår i den processgrupp som löpande utvärderar och bidrar till att utveckla de digitala tjänsterna inom SLSO. Hon och övriga läkare på Djursholms husläkarmottagning är därmed i allra högsta grad delaktiga i utvecklingen och integreringen av de digitala lösningar som på sikt kan komma att användas i hela primärvården inom SLSO.

Positivt gensvar från patienterna
– Vi upplever många fördelar med de digitala lösningarna, både för oss och för patienterna. Både appen och videomötena har enkelt kunna integreras i vår ordinarie verksamhet, och de gör att vi kan erbjuda patienten en ökad tillgänglighet och fler kontaktvägar till oss, säger Ulrika Lindman.
Gensvaret från patienternas sida har överlag varit positivt, många uppskattar att inte behöva komma till vårdcentralen för att exempelvis få ett sjukintyg i samband med influensa eller att kunna genomföra ett uppföljningsbesök på husläkarmottagningen även när de är på resande fot.
– Jag upplever också att patientmöten via video är mer distinkta och ofta resulterar i ett mer effektivt och fokuserat möte mellan patient och läkare, vilket spar tid för både patienten och oss. På sikt är målsättningen att patienten ska kunna triagera sig själv genom att besvara ett antal inledande frågor om sin hälsostatus. Det är roligt att vara en pilotenhet och att få vara med och utveckla framtidens digitala lösningar som på sikt kanske kan användas i hela regionens primärvård, säger Ulrika Lindman.

En bild säger mer än tusen ord
Även Råsunda vårdcentral i Solna använder appen Alltid öppet samt videomöten mellan läkare och patient.
– Jag betraktar digitala verktyg som ett viktigt och efterfrågat komplement till vår övriga verksamhet. Många patienter efterfrågar videomöten, så mina tider bokas ofta väldigt snabbt. Då en bild säger mer än tusen ord, ger ett videomöte oss läkare ett fullständigare bedömningsunderlag än telefonsamtal med patienten. Patientsäkerheten stärks eftersom jag kan se patientens ansikte och patienten har dessutom loggat in säkert via Bank-ID, säger Nemrud Büyükkaya, distriktsläkare och medicinskt ansvarig läkare på Råsunda vårdcentral.
Han har varit engagerad i SLSO:s digitala utveckling sedan starten och är bland annat med i den processgrupp med sjukvårdspersonal och patienter som tillsammans utvecklat appen Alltid öppet.
– Fördelarna med digitala verktyg i primärvården är många, det är därför självklart för mig att engagera mig i dess utveckling. Patientmötena blir fokuserade och patienten spar tid och kan möta oss via videolänk i sitt hem, på arbetsplatsen eller helt enkelt där de befinner sig för tillfället. Det känns bra att vara med och utveckla digitala verktyg som kan bidra till en ökad tillgänglighet och minskade väntetider för patienterna. Jag vill gärna vara delaktig i utvecklingen av fler digitala verktyg framöver, det är positivt att SLSO involverar vårdpersonal i utvecklingsarbetet redan från start, säger Nemrud Büyükkaya.
Han trivs mycket bra med sitt arbete som distriktsläkare. Det ger honom möjlighet att följa patienter över tid, möta många olika typer av patienter i olika åldrar och arbeta utifrån ett medicinskt helhetsperspektiv som inkluderar hela kroppen.
– Jag anser att videomöten passar i princip alla typer av patienter, i synnerhet de som har psykosociala besvär eller av olika anledningar har svårt att ta sig till vårdcentralen. Patienter som behöver en somatisk undersökning kallas dock till ett fysiskt möte, säger Nemrud Büyükkaya.

Nemrud Büyükkaya, distrikts­läkare och medicinskt ansvarig läkare på Råsunda vårdcentral i Solna.
Nemrud Büyükkaya, distrikts­läkare och medicinskt ansvarig läkare på Råsunda vårdcentral i Solna.
Primärvården SLSO
SLSO bedriver primärvård genom vårdcentraler och husläkarmottagningar i hela Stockholms läns landsting. Vårdcentralerna och husläkarmottagningarna erbjuder olika former av medicinsk behandling, rehabilitering, omvårdnad och förebyggande hälsovård. SLSO har också akademiska vårdcentraler som bedriver forskning och utbildning i syfte att höja vårdens kvalitet.
www.slso.sll.se

Digital vård på distans – en av flera kontaktvägar till sjukvården

Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO. Foto: Yanan Li
Man bör betrakta digital vård på distans som en av flera kontaktvägar till primärvården. Digital vård är inte en separat verksamhet, den bör snarare fungera som en integrerad del i den befintliga primärvårdsverksamheten. Det anser Eva Pilsäter Faxner, verksamhetsområdeschef primärvård på SLSO.

Att 52 procent av läkarna anser att digital vård på distans är ett bra komplement till den vanliga sjukvården tolkar Eva Pilsäter Faxner som att det här är en fråga som hälso- och sjukvården behöver utveckla, så att den digitala vården på distans integreras i den ordinarie primärvården.
Hon anser att patienter med fördel själva kan genomföra vissa förberedande åtgärder inför sitt digitala läkarbesök. Till exempel kan en diabetiker rapportera data från sina senaste blodsockermätningar. Patienter kan också besvara grundläggande frågor om sitt tillstånd, vilket gör anamnesen mer genomarbetad. Det spar tid för både läkare och patient när det väl är dags att träffas. Eva Pilsäter Faxners erfarenhet är att digitala möten ofta blir mer fokuserade än fysiska möten, vilket kan bidra till en ökad effektivitet.

Spar tid och underlättar
– Några av de främsta fördelarna med digital vård på distans är att det spar tid och underlättar för patienter som har svårt att ta sig till sjukvården eller annars hade behövt ta ledigt från jobbet för att besöka vårdcentralen. En anledning till att det digitala och fysiska bör integreras är att patienten kan få båda delarna hos samma vårdgivare och att läkaren kan dra nytta av tekniken genom att exempelvis följa upp fysiska besök via videolänk. En annan fördel är att man kan ha flerpartsmöten, där man förutom patienten kan ha tolk, anhörig eller en specialist på sjukhuset med i videomötet, säger hon.
I SLSO inleddes i februari 2018 pilotprojektet ”Alltid öppet” på åtta vårdcentraler runtom i landstinget. Inom ramen för pilotprojektet kan såväl patienter som sjukvårdspersonal boka webbtider hos läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal via en app. När satsningen utvärderats utifrån bland annat arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv finns det en möjlighet att den sprids till fler vårdcentraler i landstinget.

Nödvändigt med avgränsningar
– Vi befinner oss bara i början av den digitala sjukvårdens utveckling. I framtiden kommer vi förmodligen att integrera mer artificiell intelligens så mötet mellan vårdpersonal och patient på distans blir mer förberett från båda sidor. Samtidigt behöver man förstås göra avgränsningar i vilken vård som är lämplig att utföra på distans. Att förlänga sjukskrivningar eller skriva ut läkemedel som kan vara beroendeframkallande bör fortfarande göras via ett fysiskt läkarmöte, säger Eva Pilsäter Faxner.

Är digital vård på distans ett bra komplement till den fysiska sjukvården?