Etikettarkiv: Suicidprevention

Mer utbildning om suicid och suicidprevention behövs

Ullakarin Nyberg, suicidexpert och psykiater. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Suicidexperten och psykiatern Ullakarin Nyberg efterlyser mer utbildning på området för vårdanställda.
– Läkaren måste lita på att närvaro och engagemang gör skillnad när man ska hjälpa en patient att välja livet, inte enbart medicinska åtgärder, säger Ullakarin Nyberg.

Läkaren Ullakarin Nyberg är en av Sveriges ledande experter på suicidprevention. I sin bok ”Suicidprevention i praktiken” riktar hon sig till vårdanställda, som hon menar spelar en viktig roll. Ullakarin Nyberg ser tre viktiga förbättringsområden för att förebygga suicid.
– Ett sådant är att man behöver jobba specifikt med att hjälpa personer med hög suicidrisk att hitta alternativ till självskadehandlingar. En annan sak är samarbete med närstående. Och det tredje är vården efter suicidförsök, säger hon.
Men suicidprevention är inte bara ett arbete för specialistpsykiatrin och första linjens psykiatri, menar Ullakarin Nyberg.

Fråga för oss alla
– Alla människor vill inte ha kontakt med psykiatrin och då är det lätt att man faller mellan stolarna. Det kan vara så att en patient tar kontakt med sin husläkare eller kirurg och berättar om sina svåra tankar och då måste vi bygga ut vården så att man kan ta hand om sin patient med hjälp av psykiatrisk konsultation, men utan att patienten nödvändigtvis remitteras till psykiatrin.
Fyra personer tar sitt liv varje dag och mindre än hälften av dem har kontakt med psykiatrin.
– Medvetenheten kring suicid blir allt större, och det är inte bara en fråga för psykiatrin utan för oss alla. Men det finns ett stort gap mellan efterfrågan och tillgänglighet och det måste vi ändra på om vi vill att suicidtalen ska fortsätta att minska, säger Ullakarin Nyberg.

”Vi behöver veta hur vi ska möta människor som brottas med tankar på att leva eller dö.”

Samtalet behövs
Hon anser att det behövs mer utbildning kring frågan, både på läkarprogrammet och genom kompetensutveckling för kliniskt aktiva läkare och andra.
– Vi behöver veta hur vi ska möta människor som brottas med tankar på att leva eller dö. För vi vet att i ett förtroendefullt samtal med en person som är ambivalent, och det är nästan alla, kan man göra väldigt stor skillnad. Men då behöver man veta hur man ska förhålla sig, och också vad som händer med en själv i ett sådant möte, säger Ullakarin Nyberg.
Hennes råd till läkare som får förtroende från någon som funderar på att ta sitt liv är att vara närvarande i samtalet.
– Vi är så åtgärdsinriktade i vården idag, vi ska fixa allt, och det här är ofta inte ett problem som låter sig fixas. Det är samtalet som behövs. Många tycker inte att de har den rätta kompetensen, men kom ihåg att om den här patienten berättar för just dig så är det ingen slump! Och då ska man göra det man kan själv innan man lämnar vidare till någon annan.

Här kan du lära dig mer

• Mind
• Suicide Zero
• Folkhälsomyndigheten
• Sveriges Kommuner och Regioner
• SPES
• NASP, Karolinska Institutet
• Suicidprevention i praktiken (Natur & Kultur)

Psykiatrer betraktar patienten utifrån ett helhetsperspektiv

Ullakarin Nyberg, ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen och överläkare med fokus på suicidprevention på S:t Görans sjukhus. Foto: Mattias Ahlm
Ullakarin Nyberg, ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen och överläkare med fokus på suicidprevention på S:t Görans sjukhus. Foto: Mattias Ahlm
Psykiatri är ett dynamiskt specialistområde; psykiatrer har många karriärvägar och utvecklingsmöjligheter att välja mellan. I klinisk verksamhet kan man arbeta med allt från internetpsykiatri, kris och trauma till behandling av kroniskt sjuka patienter med psykossjukdom.

– Psykiatrer kan även ägna sig åt ledarskap, undervisning och forskning. En viktig förutsättning för att fler läkare ska välja att specialisera sig inom psykiatri är ökade möjligheter att kombinera kliniskt arbete med annan verksamhet, till exempel forskning, säger Ullakarin Nyberg, som sedan drygt tjugo år tillbaka är specialistläkare i psykiatri och suicidforskare. Hon är ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen, författare och överläkare med fokus på suicidprevention på S:t Görans sjukhus.
– För att bli en bra psykiater krävs ett genuint intresse för människors livsberättelser. Man bör alltid betrakta patienten ur ett kroppsligt, socialt och psykologiskt helhetsperspektiv och det kräver en god lyssningsförmåga. En psykiater kan mycket om hjärnans funktioner och hur hjärnan påverkar övriga delar av kroppen och där blir man aldrig fullärd. Därför är arbetet spännande och utvecklande, inte minst eftersom vi får en djup förståelse för människors utsatthet och sårbarhet, säger Ullakarin Nyberg.

Egen utveckling central
– Psykiatri spänner över ett omfattande verksamhetsområde med stora möjligheter till utveckling, inte minst den egna. Psykisk sjukdom går ju inte att mäta med objektiva undersökningsmetoder, därför är den kliniska blicken ovärderlig. Vi använder oss själva som verktyg och då krävs det att man slipar det verktyget genom att ge tid för egen utveckling och återhämtning. Alla människor bör reflektera över sin egen livssituation emellanåt och som psykiater underlättar det arbetet att ha gjort det. Vi möter ju ofta människor i förtvivlade livssituationer och då har man stor glädje av att vara klar över vissa grundläggande värden i sitt eget liv, säger Ullakarin Nyberg.
Hon föreläser ofta för läkare om psykiatri i allmänhet och suicidprevention i synnerhet och har på senare år noterat ett ökat intresse bland yngre läkare för att specialisera sig inom psykiatri. Det kan, enligt Ullakarin Nyberg, bland annat bero på att tabueringen kring psykisk ohälsa har minskat och att kunskapen om psykisk sjukdom och olika behandlingsmöjligheter har ökat under senare år.

Betydelsen har stärkts
– Det är inte så länge sedan som vi behandlade psykisk sjukdom med metoder som vi idag betraktar som närmast barbariska, till exempel lobotomi. Idag finns goda möjligheter att välja evidensbaserad behandling som passar den enskilda individen och det är en stor tillgång. Kunskapen om mötets betydelse och berättelsen som grund för en god behandlingsallians har också ökat, det är särskilt glädjande. Om jag ska sammanfatta varför man ska välja att bli psykiater, så är det helt enkelt för att det inte finns något som är roligare och mer givande, säger Ullakarin Nyberg.
– En stor och viktig utmaning för att säkerställa att psykiatrins resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt är att vi hittar rätt vårdnivå tidigt i förloppet för de som söker hjälp. Svåra psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolaritet ska skötas inom specialistpsykiatrin, medan stressrelaterad ohälsa och andra livsrelaterade svårigheter som sorg passar bättre inom andra verksamheter. De med störst behov ska få mest resurser och det skiljer inte psykiatri från andra medicinska specialiteter, säger Ullakarin Nyberg.

Nyckelroll vid krissituationer
Vid krissituationer, exempelvis i samband med terrorattentatet på Drottninggatan i april, fyller psykiatrin en nyckelfunktion genom psykiaterns och andras förmåga att skilja normala psykologiska reaktioner från behandlingskrävande tillstånd. Därför finns psykiatrin alltid representerad i den katastrofberedskap som landstinget har för krissituationer då många människor söker psykologisk hjälp.