Etikettarkiv: Sveriges Kommuner och Landsting

Lönefrågan, chefskap och arbetsmiljö i fokus

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
2020 ska Sveriges läkarförbund tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting förhandla fram ett nytt kollektivavtal med fokus på läkares lön och arbetsvillkor. För att kunna upprätthålla en högkvalitativ sjukvård krävs, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, att arbetsgivarna investerar i läkarna.

– Lönefrågan är förstås helt central i förhandlingen. Arbetsmarknaden för unga läkare är tuff, många har osäkra anställningsavtal, vilket innebär att de ofta utnyttjas lokalt. Vi har på senare tid även noterat en viss lönemässig inbromsning för läkare, vilket vi förstås vill motverka. Ytterligare fokusfrågor är självklart läkares arbetsmiljö och att göra det attraktivt för fler läkare att vilja ta en chefsposition, säger Heidi Stensmyren.

Tuff arbetsmiljö
Sveriges läkarförbund arbetar sedan många år bland annat för att den årliga löneöversynen ska innehålla såväl individuella lönesamtal som förhandlingar mellan lokala parter samt att lönen ska sättas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. De anser också att lönen ska sättas utifrån faktorer som ansvar, kompetens, yrkesskicklighet och bidrag till verksamhetens utveckling.
Många läkare upplever en tuff arbetsmiljö med tunga jourer och ett tungt arbete överlag. Ett växande sjuktal bland läkare är en av anledningarna till att Sveriges läkarförbund ser behov av att lyfta arbetsmiljöfrågan i samband med avtalsrörelsen. En viktig delfråga blir läkares rätt till återhämtning och vila.

Löna sig att bli chef
Läkarförbundet arbetar bland annat för att det ska löna sig för läkare att anta en chefsroll, med konkurrenskraftiga löner och villkor och ett ansvar som innebär att chefsrollen tydligt kopplas till mandat och befogenheter. Ett bra chefsstöd som ger rätt förutsättningar för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är ytterligare en kärnfråga, liksom möjligheten för läkare att bedriva ett verksamhetsnära chefskap som kan kombineras med klinisk tjänstgöring.
– Den som är chef ska kunna ta ansvar för hela verksamheten och kunna stödja läkare i deras yrkesutövning. Läkare ställs inför många svåra etiska beslut och en tuff arbetsbelastning, vilket ställer krav på en riktigt bra chef som kan ta ett professionellt yrkesansvar, säger Heidi Stensmyren.

Teknikskifte ger effektivare vård

Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
För att sjukvården ska klara av ökade vårdbehov i framtiden krävs fler riktade digitala vårdlösningar som är mer patientfokuserade. Det menar Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin rapport ”Hälso- och sjukvården år 2035”.

Sveriges befolkning förväntas öka med mer än en miljon under en tioårsperiod, vilket är den snabbaste befolkningsökningen i landets historia. I takt med att befolkningen växer kommer behovet av kommunala välfärdstjänster att öka kraftigt enligt rapporten.
– För att Sverige ska klara av att finansiera och bemanna hälso- och sjukvården kommer det att ställas höga krav på effektivisering som inte kan lösas på annat sätt än genom teknikskifte, säger Roger Molin och tillägger att det inte räcker med att bli digital i allmänhet utan att digitaliseringen måste inriktas på sådant som är effektiviserande.
– Eftersom den största delen av vårdens kostnader härrör från patienter med kroniska sjukdomar är det viktigt att arbeta med prevention och rikta in digitaliseringen mot det hållet för att minska vårdkonsumtionen, fortsätter han.

Mer rörlig vård
I framtiden, menar Molin, måste läkare bli mer medvetna om att yrket kommer att utvecklas bort från enbart fysiska möten. Då kommer patienter att via sensorer kunna redovisa sina symptom i realtid där man har en kontinuerlig dialog med vården.
– I och med digitaliseringen kommer ännu fler människor att nås inom ramen för sitt vardagliga liv, i hemmet och på jobbet. Det vi kan vänta oss är att vården blir mer rörlig, säger han.

Digital anamnes som stöd
Artificiellt intelligenta datorer kommer också att kunna ge stöd i analysen av röntgenbilder och provsvar för att föreslå bästa behandling men även för att ta upp anamnes inför patientbesök – vilket redan är verklighet på flera vårdcentraler.
– Idag fungerar den digitala anamnesen som ett stöd i läkarens bedömning och underlättar journalföringen. Hur självständigt och automatiserat digitala doktorer kommer att fungera i framtiden är dock en öppen fråga.
Fördelen med det kommande teknikskiftet är att den sannolikt kommer att göra patienter mer självständiga.
– Den nya tekniken kommer att ge ett avancerat stöd till patienterna och underlätta för läkarna att anpassa insatserna individuellt för en mer effektiv vård, avslutar han.

Hur långt framme anser du att din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) ligger inom e-hälsa och digitalisering?

Utfasningen av hyrläkare förbättrar primärvården

Lena Nazzal, chef för offentligt drivna vårdcentraler i Region Kronoberg. Foto: Stefan Ahlrik, Region Kronoberg
Lena Nazzal, chef för offentligt drivna vårdcentraler i Region Kronoberg. Foto: Stefan Ahlrik, Region Kronoberg
I januari i år inleddes en nationell gemensam satsning för att primärvården ska bli oberoende av hyrläkare. ”Det är en jättestyrka att alla går mot samma mål, menar Lena Nazzal, chef för offentligt drivna vårdcentraler i Region Kronoberg.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har ställt sig bakom satsningen som utgår från lokala handlingsplaner men med både regionalt och nationellt stöd. Syftet är att skapa en tryggare vård och attraktivare arbetsplatser. Även ekonomin är en viktig faktor. Kostnaderna för inhyrd personal inom landsting och regioner ökade totalt med 650 miljoner kronor under 2016, enligt SKL.
Lena Nazzal välkomnar satsningen. Hon är centrumchef för primärvårds- och rehabcentrum i Region Kronobergs län där 21 vårdcentraler och fem rehabverksamheter ingår. För henne är bemanningsproblemen påtagliga. Nästan hälften av distriktsläkartjänsterna är i skrivande stund obemannade. Behovet av hyrläkare är stort.
– Att inte ha egen fast personal påverkar våra vårdcentraler väldigt mycket. Vi ser kvalitetsproblem, frustration hos våra anställa och försämrad patienttrygghet när kontinuiteten uteblir, säger Lena Nazzal.

Omfattande satsningar
Region Kronoberg har redan satsat på lösningar för att komma ifrån hyrläkarberoendet och resultaten börjar märkas. Regionen har utökat antalet AT, och antalet ST-läkare i allmänmedicin har ökat från 33 till 48 på bara ett år. Primärvårdens satsning på utbildningsvårdcentraler har bidragit till detta. Nu ger den nationella satsningen näring åt fler satsningar.
– Vi har precis fått ett beslut från vår regionledning om att den som arbetar hos oss får 10 000 kr extralön per månad utbetald var sjätte månad. Vi har också tagit fram en riktlinje om att 10 procent av arbetstiden kan användas till utvecklingsaktiviteter.

Rätt väg att gå
De ska även bli tuffare kring vilka hyrläkare de anlitar och kommer att tacka nej till leg. läkare och på sikt även till dem som har en pågående specialistutbildning.
– Det kommer att påverka vår tillgänglighet på kort sikt och vara tufft eftersom vi inte alltid kommer att ha den bemanning vi behöver. Men nödvändigt för att kunna bli det nav som primärvården ska vara inom svensk sjukvård.
Enligt en ny undersökning av Framtidens Karriär – Läkare anser 93 procent av läkarna att sjukvården och primärvården behöver förbättras. Något Lena Nazzal tror delvis beror på en bristande läkarkontinuitet. Samtidigt är hon övertygad om att de satsningar som nu sker i både Kronoberg och andra regioner, kommer att bidra till en positiv utveckling av primärvården.