Etikettarkiv: Vårdplatsbrist

Vårdplatsbristen allvarlig

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån

9 av 10 läkare anser att vi har för få vårdplatser för ett normaltillstånd i Sverige i förhållande till antalet invånare. Vårdplatsbristens konsekvenser innebär utmaningar i strävan efter att ge fullgod vård till samtliga patienter, även i ett normaltillstånd.

Undersökningsresultatet är inte förvånande med tanke på att Sverige har betydligt färre vårdplatser än andra OECD-länder. Slutsatsen är att Sverige dessvärre står sig dåligt i jämförelse med andra länder vad gäller antalet vårdplatser per invånare, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus.
Anledningen till att antalet vårdplatser är relativt få i den svenska sjukvården är, enligt Johan Styrud, att regionerna successivt har minskat antalet vårdplatser i drygt tio års tid. Minskningen innebär också att man nu saknar buffert vad gäller skyddsutrustning och läkemedel, något som självklart fått mycket kännbara effekter i samband med Coronapandemin.

”Det främsta skälet till den successiva neddragningen är förmodligen att man velat spara pengar”

Improviserat fram lösningar
– Det främsta skälet till den successiva neddragningen är förmodligen att man velat spara pengar. Många regioner har anlitat externa konsulter och inte lyssnat på vårdpersonalen i tillräckligt hög utsträckning, vilket förstås innebär att det medicinska perspektivet inte varit tillräckligt representerat i beslutsfattandet, säger Johan Styrud.
I samband med en katastrofsituation resulterar neddragningarna i att vårdpersonalen tvingas improvisera fram lösningar för att få fram fler vårdplatser där behoven är som störst.
– Personalen och sjukhusledningarna har ansträngt sig till det yttersta för att lösa situationen under Coronapandemin. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket personalen orkar. Det här är inte långsiktigt hållbart, säger Johan Styrud.

Medicinsk kompetens måste styra
En viktig åtgärd för att vi ska ha en tillräckligt hög vårdplatskapacitet, både i en normalsituation och i en katastrofsituation är, enligt Johan Styrud, att inte ständigt köra på högsta växeln.
– Man måste tillåta sjukvården att hålla ett något lägre tempo ibland, helt enkelt släppa in lite mer luft i systemet. Min förhoppning är att politiker som tidigare anlitat konsulter som fattat beslut om sjukvården utan att ge vårdpersonalen inflytande får en tankeställare under Coronapandemin. Det kan öppna för ett beslutsfattande som i ökad utsträckning baseras på medicinsk kompetens och verksamhetskompetens. Det kommer att krävas pengar för att vända situationen. Det kan ta flera år innan sjukvården är tillbaka i ett normalläge igen, i synnerhet med tanke på den vårdskuld vi bygger upp under Coronapandemin. Det går inte att spara sig ur detta, säger Johan Styrud.

Vad anser du om antalet vårdplatser (för ett normaltillstånd) i Sverige i förhållande till antalet invånare?
vardplatser_graf
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Oroväckande utveckling av sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad går fel inom svensk sjukvård? Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system.

Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär.

Personalpolitik och löner
Hårda ord beskriver sjukvården: ”Systematiskt förfall av offentlig vård vad gäller utveckling, utbildning och personalpolitik.” ”Jag och mina kollegor känner oss maktlösa.” Man menar att arbetet, med kravet från politikerhåll på större tillgänglighet, är oerhört stressande och ohållbart på sikt. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket.
Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal.

Felaktig styrning
Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. ”Antalet vårdande anställda minskar procentuellt jämfört med administrativ personal.” Det är för många politiska administrativa beslut som styr sjukvården.
Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön. Det är inte rimligt att läkare ska ringa och jaga vårdplatser i­stället för att ta emot en ny patient. Bristen på vårdplatser är ett stort problem enligt många: lokaler finns men personal som kan ta hand om patienterna på avdelningarna finns inte.

Resurser saknas
Resurserna är för små för den växan­de befolkningen, som blir äldre, sjuk­are, har fler kroniska och allvarliga sjukdomar. Det används för mycket resurser till ”vård” av friska unga människor istället för de som verkligen behöver vård, men som inte är så högröstade.
Synpunkter ges också på att för mycket privatiseringar leder till att landstinget får åtgärda det som de vinstdrivande företagen inte klarar. Hyrpersonal både sänker kvaliteten och sätter det kontinuerliga förbättringsarbetet på undantag, samtidigt som det kostar mer. Digitala läkare tar resurser från den offentliga vården.

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Personalpolitik och löner
2. Felaktig styrning av sjukvården
3. Resurserna för små i förhållande till ökande befolkning
4. Brist på vårdplatser
5. Administrativa bördor
6. Dåliga it-system

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Vårdplatsbristen får allvarliga konsekvenser

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Sjuksköterskorna har i systertidningen Framtidens Karriär – Sjuksköterska angivit vilka konsekvenser vårdplatsbristen får för patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Här svarar Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter.

Vilka är dina kommentarer till vårdplatsbristens konsekvenser?
– Jag känner igen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagit del av. Vi ser tydligt att brist på vårdplatser på flera sätt bidrar till en sämre vård. Det är en viktig anledning till att vi väljer att prioritera stora investeringar i välfärden, och inte minst i sjukvården. Vi gör mångmiljardsatsningar på vården just nu. Stora delar av de satsningarna fokuserar just på personalen i vården och er arbetsmiljö och villkor.
– Sjuksköterskor kommer aldrig att få bättre arbetsmiljö genom en kömiljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och inte på hur personalen har det. Jag tror på förbättringar i arbetsmiljö, fler kollegor och fler specialister, inte att tvingas springa fortare.

Enligt sjuksköterskorna får patienter vänta på livsavgörande behandlingar och till och med dör i förtid. Hur allvarligt problem anser du att bristen på vårdplatser är?
– Det är ett allvarligt problem. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nyligen med en rapport som visade på de patientsäkerhetsproblem som problem med bemanning och kompetensförsörjning innebär. Klarar vi inte kompetensförsörjningen så kommer vi aldrig att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sig utan för långa väntetider.

Enligt sjuksköterskorna beror brister på vårdplatser främst på brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Håller du med dem om det?
– Det är definitivt en av de viktigaste orsakerna. Skulle jag nämna en till så är det att det på många vårdplatser ligger patienter som egentligen inte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem till ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt.
– Vi har precis fått en ny lag på plats där vi ställer krav på samverkan mellan kommuner och landsting för att säkerställa att utskrivningen fungerar bättre så att inte minst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bidra till att lösa vårdplatsbristen. Dessutom behöver vi utbilda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjligheter till vidareutbildning till specialist. Här gör vi stora satsningar.

Vilka konkreta förslag har regeringen lagt och kommer att lägga för att färre patienter ska få lida och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetssituation?
– Vi gör nu historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården, som totalt i år uppgår till ungefär 13 miljarder kronor. 5,5 miljarder är nya för 2018. Vi fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmiljö, villkor och förutsättningar för personalen att göra sitt jobb. Vi har för i år öronmärkt 300 miljoner kronor per år för studielön eller utbildningsanställningar för sjuksköterskor som läser till specialistsjuksköterskor, så att man inte ska behöva ta studielån för att bli specialist och förlora i inkomst.
– Sen måste man ju dock komma ihåg att det är landstingen och regionerna som driver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av finansieringen. Så även om vi från regeringen ska göra allt vi kan för att hjälpa till, måste stora delar av arbetet göras av landstingspolitikerna.

Vårdplatsbrist och personalomsättning behöver åtgärdas

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och 1:e vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och 1:e vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Situationen angående vårdplatser har inte blivit bättre under 2017, ytterst få läkare kan fullt ut arbeta utifrån medicinska och etiska prioriteringar, och 3 av 4 läkare anser att personalomsättningen är för hög i sin organisation. Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, redogör för vilka åtgärder som måste till, här och nu.

– Jag tolkar undersökningsresultatet som en reaktion på att beslutsfattarna inte tar vårdplatsbristen på allvar. De pratar om att digitalisering eller en utbyggd primärvård ska lösa situationen. Visst det kan hjälpa till i framtiden, men vårdplatsbristen är en realitet som behöver lösas här och nu. Det handlar både om patienter som kommer in akut sjuka och för att minska de helt oacceptabla väntetiderna för planerade operationer och andra åtgärder, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, 1:e vice ordförande i Läkarförbundet och överläkare i klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Realistisk dimensionering
För att lösa vårdplatsbristen krävs, enligt Karin Båtelson, en genomtänkt och realistisk vårdplatsdimensionering från landstingen och regionernas sida samt en bra arbetsmiljö som motiverar vårdpersonalen att stanna kvar i organisationen. Närvarande chefer med en gedigen medicinsk kompetens är ytterligare en faktor som kan minska vårdplatsbristen.
– Det behövs också fler specialiserade enheter och mindre sjukhus som är snabbfotade och har korta beslutsvägar. De kan på ett effektivt sätt avlasta de större sjukhusen. Man behöver även stärka läkarinflytandet i primärvården och i kommunerna så fler patienter kan behandlas med medicinsk kontinuitet och mycket mer förebyggande, säger Karin Båtelson.

Medicinska och etiska principer
Undersökningen visar också att endast åtta procent av läkarna kan arbeta fullt ut i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar och mer än var femte läkare svarar ”inte så mycket” eller ”inte alls”.
– Det är skrämmande. Detta måste vi svänga tillbaka för patienternas och vårdpersonalens skull. Läkare måste ju förstås anpassa sig efter befintliga resurser beroende på totala behovet, men de etiska och medicinska principerna får aldrig sättas ur spel, säger Karin Båtelson.

Personalomsättning för hög
Hon är inte förvånad över att 72 procent av läkarna i undersökningen betraktar personalomsättningen på sin arbetsplats som för hög.
– Sjukvårdens säkerhet bygger på god arbetsmiljö och kontinuitet, både för patienten som för personalen internt. Man måste veta vad den andra personen kan och inte. En hög personalomsättning är också kostsamt i förlorad kompetens, att tid tas till att ständigt lära upp nya medarbetare och att det avsevärt ökar risken för både felbeslut och vårdskador. Grundtryggheten bland personalen minskar när man inte känner sina kollegor ordentligt. Det handlar om att många väljer nya arbetsplatser och att det finns mycket kortvariga hyrläkare. Samtidigt har vi stora pensionsavgångar bland läkare, det är viktigt att arbetsgivarna planerar ersättningsrekryteringen för dem i god tid, säger Karin Båtelson.
Några av de viktigaste åtgärderna för att personalomsättningen ska minska och antalet vårdplatser bli fler är, enligt Karin Båtelson, en realistisk dimensionering och fördelning av behovet, samt ökad medicinsk kontinuitet i primärvård och kommunal vård. Mindre detaljerade styrsystem som tillåter vårdpersonalen att arbeta mer målfokuserat snarare än detaljstyrt samt bra chefer som värnar om en god arbetsmiljö tillhör också de åtgärder som hon efterlyser för att situationen i vården ska förbättras på sikt.

I hur stor grad kan du som läkare arbeta i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar?

94% av läkarna ansåg i april 2017 att brist på vårdplatser var allvarligt för patientsäkerheten. Har situationen angående vårdplatser förbättrats under 2017?

Är personalomsättningen bland vårdpersonal på en rimlig nivå inom din organisation?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige den 10–12 oktober 2017. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Brist på sjuksköterskor orsak till vårdplatsbristen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Endast 3 procent av läkarna anser att situationen angående vårdplatser har förbättrats under 2017. 46 procent svarar oförändrad och 51 procent anser att situationen har blivit är sämre. Hur ska vårdplatssituationen förbättras?

I april i år ansåg 94 procent av läkarna att brist på vårdplatser var allvarligt för patientsäkerheten. De som i vår nya undersökning 10-12 oktober ansåg att vårdplatssituationen inte förbättrats under 2017, fick följdfrågan ”Hur ska situationen angående vårdplatser förbättras?”

Bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor
Hälften av de tillfrågade läkarna ansåg att bristen på sjuksköterskor är den avgörande orsaken till vårdplatsbristen. Man menade att den dåliga lönen, bristande löneutveckling och dåliga arbetsvillkor för sjuksköterskor ligger till grund för att många sjuksköterskor går över till andra enheter, exempelvis primärvården. Det råder akut brist på sköterskor. Man menade också att trivsel, bra scheman och möjlighet till en bra ”lönetrappa” skulle få fler sjuksköterskor att stanna kvar på sjukhusen inom slutenvården. Några menade att det inte finns brist på vårdplatser, endast brist på sjuksköterskor. Fler sjuksköterskor gör att stängda vårdavdelningar kan öppnas. Man ansåg också att sjuksköterskor och läkare har en alltför stor administrativ börda.

Mer resurser och mer personal
En stor del av de tillfrågade ansåg att det förutom fler sjuksköterskor behöver anställas mer personal inom olika områden. Exempelvis fler undersköterskor, farmaceuter, administrativ personal och städpersonal. Flera ansåg också att man bör återinföra vårdbiträden. Sjuksköterskor och läkare ska arbeta med det de har anställts för. Låt pengarna till vården i första hand gå till löner och anställning av personal.
I undersökningen framkom att de resurser som sätts in måste ha som syfte att få fram fler vårdplatser. ”Det handlar inte om antalet vårdplatser baserat på golvyta utan på personalantal”. Stängda avdelningar behöver öppnas, samarbete mellan olika enheter behöver förbättras så att patienter ligger på rätt avdelning beroende på åkomma. Öppna exempelvis observationsavdelningar, vårdplaneringsavdelningar och palliativa avdelningar.

Bättre samarbete mellan kommun och landsting
Många ansåg att kommunen snabb­are ska ta över patienter som behöver vårdplanering för annan typ av vård och boende. Det ska också finnas möjlighet att slussa patienter till enheter med mindre vårdinsatser när den akuta vården är klar. Inom kommunen behövs också fler platser för äldre och långtidssjuka. ”Kommunen ska inte, lika lite som sjukvården, kunna säga ’vi har inte plats’. Då får man ordna plats”.

Fokus på personal för att öka antalet vårdplatser
1. Ökad lön och bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor
2. Anställ mer personal inom olika sektorer
3. Prioritera resurserna mot fler vårdplatser
4. Bättre samarbete med kommunerna