Stark primärvård behövs för hela vårdkedjan

Publicerad 27 oktober 2016
Text: Cristina Leifland

Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.
Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.
Det råder stark samsyn bland läkare om att primärvårdens utbyggnad och utveckling är väsentlig.
– Det är knappast överraskande, de flesta är nog på det klara med att om inte primärvården fungerar effektivt så får det effekter på alla nivåer genom vårdkedjan.

Det säger Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg. Han framhåller att det finns flera olika åtgärder som måste till för primärvårdens utveckling. Att det råder brist på allmänläkare är en stor del av problemet, men det går inte att vänta in att fler läkare utbildas och rekryteras.
– Varje region måste ta sitt ansvar för att inrätta AT- och ST-tjänster i tillräcklig omfattning för att klara sin egen försörjning av framtida allmänspecialister. Sedan finns det en stor resurs i läkare som har utbildats i utlandet. Men även om vi gör allt rätt kommer vi inte att ha tillräckligt många allmänläkare förrän 2025, så det krävs andra insatser parallellt.

Team med blandad kompetens
En viktig del är att bygga upp och utnyttja team med blandad kompetens inom primärvården för att avlasta läkarna och använda resurserna så effektivt som möjligt.
– Undersköterskor, sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och andra har enormt viktiga roller att spela. Idag dränks allmänläkarna i arbetsuppgifter som andra personalkategorier skulle kunna ta hand om. Exempelvis skulle mycket av det administrativa arbetet kunna tas över av andra. Det är inte rimligt att läkare ska lägga så mycket tid på detta som de gör idag, säger Per-Henrik Nilsson.
– Samarbetet med sjukvården och kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och andra aktörer är också centralt. Det finns resurser och patienternas behov måste gå före revirtänkandet.

Effektiv it
En annan viktig nyckel för en välfungerande primärvård är att skapa it-system som underlättar i såväl patientkontakterna som i kommunikationen mellan olika vård- och samhällsinstanser. Idag är systemen ofta inte kompatibla och lagstiftningen har inte alla gånger hängt med i den snabba teknikutvecklingen.
– Det finns så många tekniska lösningar, men av olika skäl utnyttjas de inte fullt ut. Jag menar att vi måste omfamna teknikutvecklingen och se den som en helt väsentlig del av en fungerande sjukvård. Inom primärvården skulle säkra, standardiserade it-system lösa väldigt många av de flaskhalsar vi upplever idag.

Karin Träff Nordström, divisionschef för primärvård inom Skånes universitetssjukvård.
Karin Träff Nordström, divisionschef för primärvård inom Skånes universitetssjukvård.
Tillgänglighet helt nödvändig
Karin Träff Nordström, divisionschef för primärvård inom Skånes universitetssjukvård, tycker att hon ser en annan samsyn idag än för bara fem år sedan angående vikten av att utveckla primärvården.
– Det är väldigt glädjande. Alla studier talar för att ett effektivt resursutnyttjande och tillgänglighet inom första linjens sjukvård är helt nödvändig. Vi ser att en stor del av problemen har sin grund i brister i kontinuiteten och koordineringen.
Liksom Per-Henrik Nilsson anser hon att tillgång till hela team är en viktig nyckel för kontinuiteten, liksom effektiva it-lösningar och lättillgänglig information så att olika kompetenser på vårdcentralerna enkelt kan skaffa sig kunskap om sina patienter och ge en bättre vård samtidigt som de också till en del kompenserar för läkarbristen.

Segmentera patienter
– När det gäller koordineringen så krävs gemensamma insatser. Vi måste segmentera patienterna i olika grupper beroende på behov, så att olika patientgrupper får rätt stöd. Patienter med botbara akuta tillstånd kräver andra insatser än de med kroniska sjukdomar eller den växande gruppen multisjuka äldre, säger Karin Träff Nordström och jämför de olika delarna i vårdkedjan med legoklossar, som behöver byggas ihop på rätt sätt för att skapa en individualiserad och personcentrerad vård.
Hon tror inte att det på sikt kommer att ske så stora förändringar i uppdelningen mellan den specialiserade vården och primärvården. Däremot bör det bli tydligare vad som är primärvårdens uppgift, eftersom en stor del av vården som idag görs på sjukhus skulle göras bättre och billigare inom primärvården, i synnerhet som antalet patienter kommer att öka kraftigt.
– Jag tror inte på ett förstatligande, men däremot att staten skapar ett nationellt ramverk för primärvårdens uppdrag, med modeller för ersättning, dokumentering, uppföljning och annat, som sedan kan anpassas lokalt. Politiker och professionen måste samarbeta för att genomdriva de förändringar som behövs för att bygga framtidens primärvård. Det krävs ett paradigmskifte, där vi ser att vårdsystemen är gäster i patienternas liv och inte tvärtom.