fbpx

Utökat uppdrag ställer nya krav på primärvården

Text: Annika Wihlborg

Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO
För att primärvården ska klara av sitt framtida utökade uppdrag och för att visionen om en nära vård ska kunna bli verklighet krävs bland annat ett nationellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgivargränserna.

Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM. Foto: Roger Larsson
En viktig förutsättning för att primärvården ska klara av sitt ut­ökade uppdrag är en tydligt avgränsad patientlista för samtliga allmänläkare. Det exakta antalet patienter per läkare kan variera något, men för att läkarna ska kunna vara spindeln i nätet för patienten krävs en rimlig begränsning, säger Annika Larsson, allmänspecialist på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler i Skellefteå och tf. ordförande i SFAM, Sveriges Förening för Allmänmedicin.
Hon betonar vikten av att först säkerställa kompetensförsörjningen genom att se till att det finns tillräckligt många allmänspecialister i primärvården innan man utökar uppdraget.

Fortbildning och handledare
– Tid och utrymme för fortbildning är också viktigt. Primärvårdsläkare har historiskt sett ofta fått minst andel fortbildning jämfört med andra läkare. Fortbildningen bör inte enbart bestå av traditionella kurser, även kollegial fortbildning är betydelsefull, säger Annika Larsson.
När antalet utbildningsläkare i primärvården ökar växer också behovet av handledare. Många seniora läkare som kan agera handledare närmar sig pensionsåldern. I framtiden tror Annika Larsson att i princip samtliga allmänspecialister kommer att behöva vara handledare.
– De behöver värderas högre och få resurser, utbildning och ersättning för sitt uppdrag. För att tillgodose behovet av handledare räcker det inte att förlita sig på eldsjälar. Kärnkompetensen i framtidens primärvård är allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon.

Nationellt utformat uppdrag
– Ett nationellt utformat uppdrag kommer att stärka möjligheten för att primärvården ska kunna förhålla sig till förändringsprocessens komplexitet, men också för att säkerställa de ekonomiska och personella resurser som krävs, säger Maria Ahlmark, biträdande primärvårdschef i Stockholms läns sjukvårds­område.
Specialistläkare i allmänmedicin kommer även fortsättningsvis utgöra en viktig bas i primärvårdens kompetensförsörjning. Maria Ahlmark tror att även andra typer av specialistläkare, exempelvis psykiatriker, kommer att behövas på konsultbasis.

Omställning tar tid
Hon betonar att primärvårdens omställning till ett utökat uppdrag behöver ta tid. Omställningen har dock redan börjat och kommer att förstärkas i samband med att resultatet av den pågående regeringsutredningen slutligen presenteras 2020.
– Nu blir patienter i alltför hög utsträckning bollade mellan vårdgivare. I framtidens primärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och primärvård. För att attrahera läkare i framtiden behöver primärvården också integrera forskning som en mer naturlig del av verksamheten, säger Maria Ahlmark.

Publicerad: 06 november, 2018